Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3. Mars 1931
- C. F. Bobeck: Perakanläggningen, en elektrifiering i tropikerna
- Stig K. M. Billman: Teori för Birkaregulatorn såsom tidrelä och periodiskt arbetande relä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 14. Tennpriset i £/ton under tidsperioden 1922-1930.
Fig. 15. Belastningens tillväxt å kraftsystemet.
Detta pris konkurrerar gynnsamt med kostnaden för
annan kraft i Perak.
Inledningsvis nämndes att kraftbolagets
verksamhet måste bliva mycket beroende av konjunkturerna
på tennmarknaden. Å fig. 14 visas marknadspriset
för tenn som årsmedelspris i £ per ton sedan 1922.
För de två sista åren 1929 och 1930 visas även
månadsmedelpriset. Av diagrammet framgår, hurusom
de goda konjunkturerna på tennmarknaden, som
rådde vid arbetets påbörjande 1926-1927, snabbt
försämrats och att tennpriset under de båda senaste
åren sjunkit mycket hastigt, från £ 225 per ton i
januari 1929 till £ 112 per ton i november 1930. En
stagnation i prisfallet synes emellertid nu ha inträtt.
Jämföres nu detta diagram för tennpriset med fig.
15 för belastningsökningen å kraftbolagets
distributionsnät under de båda driftsåren framgår, att år
1929, då tennpriserna ännu ej voro katastrofalt låga,
en snabb belastningsökning på ca 800 kW per månad
ägde rum. Ökningen begränsades endast av den
hastighet, med vilken abonnentlinjerna kunde byggas.
Under år 1930 däremot tog den allt starkare
depressionen överhand och belastningsökningen avstannade.
Dock kunde den redan erhållna belastningen i stort
sett bibehållas. Ehuru depressionen på
tennmarknaden sålunda i hög grad hämmade utvecklingen
torde det dock vara fullt berättigat att av den vunna
erfarenheten draga den slutsatsen, att belastningen
åter snabbt kommer att stiga, då konjunkturerna
förbättras. Ett överskott av belastningsobjekt finnes
inom distributionsområdet.
Att från de hittills vunna resultaten för denna
anläggning generellt bedöma utsikterna för andra
liknande projekt i tropikerna eller de halvtropiska
länderna låter sig ej göra. Därtill är
Perakanläggningen i flera hänseenden alltför speciell. Så mycket
kan dock sägas, att de tropiska särförhållandena, om
de ej underskattas och om man undantager de
vulkaniska trakterna, i allmänhet ej innebära hinder för
ernående av fullt tillfredsställande driftsäkerhet i
stora elektriska kraftnät. De ekonomiska
förutsättningarna måste självfallet som annorstädes bedömas
i varje särskilt fall. Denna bedömning är visserligen
i allmänhet vanskligare än för företag i oss mera
närliggande trakter, men å andra sidan äro de lagar
och förordningar beträffande elektrifiermgsföretag,
som gälla för de brittiska kolonierna, till viika dessa
erfarenheter hänföra sig, tillräckligt utbildade och
kompletteras på ett lyckligt sätt av den anda, i vilken
platsmyndigheterna träffa sina avgöranden.
TEORI FÖR BIRKAREGULATORN SÅSOM TIDRELÄ OCH
PERIODISKT ARBETANDE RELÄ.
Av STIG K. M BILLMAN.
En Birkaregulator är över huvud taget en
termostatisk strömbrytare, vars manöverorgan är
värmekänsligt och bestående av bimetall, utvidgningstråd
e. d., och vars kontakter för undvikande av dessas
förstöring genom bågbildning äro insmälta i en
glasbehållare - vakuumpumpad eller fylld med någon
indifferent gas av viss sammansättning. Det värme,
som det temperaturkänsliga organet erfordrar för
att åstadkomma den grad av rörelse, som skall
resultera i en ströms slutning eller brytning, tillföres
vanligast, då brytaren arbetar som relä, genom en
elektriskt upphettad värmelindning.
Denna värmelindning har alltså samma funktion
som magnetspolen i ett elektromagnetiskt relä.
Skillnaden är blott den, att det termiska Birkareläet
verkar först efter en viss tid - den s. k. anloppstiden,
vilken betecknas med T, och som för olika
konstruktioner varierar från bråkdelar av en sekund till flera
minuter. Det är alltså denna egenskap, som
möjliggör användbarheten såsom tidrelä.
Det allra enklaste utförandet enligt fig. 1, som
visserligen numera är frångått, kan dock tjäna til)
att ge en åskådlig bild över den teori för sådana
brytare, som här nedan skall utvecklas.
Hela kontaktanordningen är insmält i glasröret g
och strömtilledningen sker genom införingstrådarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:39 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931e/0048.html
