Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1931 - Stig K. M. Billman: Teori för Birkaregulatorn såsom tidrelä och periodiskt arbetande relä - Harry Nyström: Den svenska elektroindustrien under 1930

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 13. Oscillogram över kontaktmotståndet under en inkopplingsperiod. Långsammare brytning än i fig. 12.

skulle stå i något som helst beroende till
brytningseffekten W_b. Erfarenheten visar dock, att R_i stiger
något, då man minskar W_b dvs. man minskar
brytningshastigheten. Sambandet har utseendet enl.
fig. 11.

Förklaringen till detta vid första anblicken märkliga
fenomen är den, att då brytaren ligger och arbetar i
det periodiska tillståndet, hinner ofta ej
kontakttrycket under strömperioden nå sitt fulla värde, förrän
brytningsrörelsen ånyo tager vid. Ju långsammare
sedan denna brytningsrörelse fortgår, desto längre tid
varar den period, under vilken lågt kontakttryck med

därav följande högt
kontaktmotstånd är rådande.
Ju långsammare brytaren
arbetar, desto mer
överväger kontaktmotståndet,
och desto mer gör denna
kontaktpåfrestande effekt
sig gällande.

Fig. 12 och 13 visa
tvänne oscillogram, där
spänningen V_k på
brytarens kontakter är upptagen
under en strömperiod
samtidigt med strömmen. Vi se
hur vid slutningen
spänningen, dvs. motståndet vid
konstant strömstyrka,
hastigt sjunker till ett
stationärt värde, som i dessa fall varar ca l sek., varefter
motståndet på grund av den inträdande
brytningsrörelsen ånyo ökar. Under en tid före brytningen
håller sig kontaktspänningen vid ca 2 volt. Å osc. 23,
där brytningseffekten är 42,7 watt, märkes tydligt
inverkan av den snabba brytningen, då tidsmomentet
för högt kontakttryck är avsevärt kortare än å osc.
24, där brytningseffekten blott är 28,1 watt.

Den i det föregående utvecklade teorien stödes av
ett synnerligen stort material av experimentella
undersökningar, med vilkas hjälp de erforderliga
konstantkorrektionerna ha bestämts.

DEN SVENSKA ELEKTROINDUSTRIEN UNDER 1930.

Av HARRY NYSTRÖM.

År 1930 övergick den under ett antal år rådande
högkonjunkturen till en inom många områden starkt
markerad lågkonjunktur. Emellertid torde den
elektriska industrien kunna anses endast i relativt ringa
utsträckning under 1930 ha blivit berörd av denna
konjunkturändring. Den inneliggande orderstocken
var i allmänhet så stor, att tillverkningen under 1930
i stort sett kunde fortgå i samma omfattning som
tidigare. En avmattning inträffade mot slutet av året
och utsikterna för 1931 synas icke så gynnsamma som
vid årsskiftet ett år tidigare. Orderstocken var
sålunda på många händer minskad, varför den i början
av detta år beslutade elektrifieringen av södra,
stambanan betydde ett värdefullt stöd.

Under år 1930 ha genomförts några för den svenska
elektroindustrien betydelsefulla organisatoriska
förändringar. Allmänna svenska elektriska a.-b. inköpte
sålunda aktiemajoriteten i Luth & Roséns elektriska
a.-b., vilket sistnämnda företag dock fortsättningsvis
skall arbeta i eget namn och efter i huvudsak samma
linjer som tidigare. Vissa gemensamma
fabrikationsområden skola dock sammanslås. Likaså kommer
givetvis försäljningsorganisationen att förenklas på de
platser, där nu en dubblering förefinnes.

A.-b. Elektraverkens glödlampfabrik har blivit
föremål för en utvidgning i samband med
sammanslagningen med Osram a.-b. och verksamheten
bedrives under det gemensamma firmanamnet A.-b. Osram-
Elektraverken. Avsikten är att även i största
möjliga utsträckning förlägga tillverkningen av
Osram-lampor för den franska marknaden till fabriken
ifråga.

Svenska elektromekaniska industri a.-b. tillhör
sedan början av 1931 Ericsson-koncernen, vilket torde
böra angivas i denna redogörelse, ehuru det officiella
meddelandet om denna organisatoriska förändring
icke offentliggjordes under översiktsåret.

Exporten av elektrotekniska artiklar utgjorde 1929
18 700 ton och steg under 1930 till 19 600 ton,
medan importen under nämnda år sjönk från 18500 till
16 500. Exportöverskottet har sålunda ökat från
200 ton till 3 100 ton. I detta sammanhang kan
anmärkas, att 1929 visade ett mycket lågt
exportöverskott i förhållande till tidigare år. Detta utgjordes
nämligen under 1927 resp. 1928 av 2800 och 5400
ton.

Omfattningen av elektromaskinindustriens
verksamhet har i stort sett motsvarat tidigare år.
Sålunda ha vid Allmänna svenska elektriska a.-b.
beställningar ingått i tillfredsställande omfattning, en
del med enheter av ansenlig storlek. Större
generatorer och transformatorer ha jämte standardmotorer
som vanligt dominerat fabrikationen och ett flertal
sådana hava blivit beställda av såväl
vattenfallsstyrelsen som privata kraftverk och konsumenter i
Sverige och utlandet. Ett flertal generatorer i stor-

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1931e/0054.html

		Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 50 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|