Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 92 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1931 - W. Hesselius: Fjärrmätning enligt Siemens' impulsfrekvenssystem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

influerade av ändringar i mätledningens motstånd
och isolationstillstånd. Önskvärdheten, för att icke
säga nödvändigheten, av att fjärröverföringen göres
oberoende av dessa inflytanden har gjort, att man
försökt komma fram på andra vägar, och man torde
kunna säga att dessa önskemål hava på ett fullt
tillfredsställande sätt förverkligats genom de s. k.
impulsförfarandena, vid vilka mätstorheten genom
sändareorganet förvandlas till strömimpulser, vilkas var-



Fig. 1. Principschema för mätning enligt impulsfrekvenssystem.

aktighet eller inbördes tidsintervall på ett eller annat
sätt äro en funktion av mätstorhetens momentana
värde.

Siemens & Halske har utbildat en metod, det s. k.
impulsfrekvenssystemet, vid vilken antalet impulser
pr tidsenhet, dvs. frekvensen hos impulserna, utgör
ett mått på den avsända mätstorheten. Den rent
konstruktiva utformningen av den härför erforderliga
apparaturen har ställt sig särskilt gynnsam, enär man
kunnat sammansätta de i utrustningen ingående olika
apparaterna av redan använda och sedan åratal väl
beprövade konstruktionselement.

Sändareinstrumentet utgöres av en vanlig
kWh-mätare för aktiv eller reaktiv effekt, Ah-mätare eller
dylikt - beroende på mätstorhetens art - vars axel
är försedd med en strömbrytare (fig. 1). Brytaren,
som är utformad såsom en kollektor av ungefär
samma konstruktion som användes vid likströmsmätare,
sluter och bryter strömmen i en krets, bestående av
en strömkälla, t. e. ett ackumulatorbatteri,
fjärrmätledningen och ett på mottagaresidan befintligt
tvåpoligt omkopplingsrelä.

Mottagaresidan består i övrigt av en konstant
likströmskälla och ett i serie med denna kopplat
vridspoleinstrument med permanent magnet samt en
kondensator. Kondensatorn är ansluten till den tvåpoliga
omkopplaren, så att den vid omkopplingen
omväxlande laddas och urladdas av batteriet. Av bilden
framgår, att strömmen passerar genom instrumentet
alltid i samma riktning såväl vid kondensatorns
laddning som urladdning.

Instrumentets utslag är härvid en funktion av den
elektricitetsmängd, som pr tidsenhet tillföres
detsamma, dvs. utslaget blir direkt proportionellt mot
antalet laddningar och urladdningar hos
kondensatorn pr sekund. Visareinstrumentet gör följaktligen
ett utslag, som är proportionellt mot antalet
slut-ningar hos kollektorn pr tidsenhet eller varvtalet. Är
mätaren t. e. en kWh-mätare, gör instrumentvisaren
ett utslag, som är en funktion av den momentant
rådande effekten, dvs. dess skala kan graderas direkt i
kW. Genom lämplig dimensionering av instrumentets
elektriska och ballistiska egenskaper erhålles fullt
utslag vid cirka 5 impulser pr sekund och även vid
10 % belastning, dvs. vid 0,5 impuls pr sekund, står
visaren lugn, vilket för praktiska ändamål är mer än
tillräckligt.

Den på mätareaxeln befintliga kollektorn måste
givetvis utföras med minsta möjliga friktion, men
samtidigt blir kopplingseffekten relativt liten. När det
gäller överföring på längre avstånd, överskridande
några få km, är kollektorns kopplingseffekt icke
tillräcklig, utan man kombinerar sändaren med ett för
betydligt större sändareeffekter användbart polariserat
hjälprelä av ungefär samma typ som användes inom
snabbtelegrafien. Ävenså utrustas oftast
mottagareanordningen med ett polariserat, högkänsligt
hjälprelä, som tillförlitligt arbetar vid strömstyrkor av
storleksordningen 5 mA.

Om man förutsätter, att den för impulsernas alstring
använda strömkällans spänning är tillräckligt hög,
influera mätledningens motståndsvariationer och
isolationstillstånd icke det ringaste på anordningens
funktion i övrigt. Vi fråga oss då närmast, vilka övriga
detaljer i mätkopplingen som kunna hava inflytande
på mätningens noggrannhet. Mottagareinstrumentets
utslag är, som förut nämnts, en funktion av antalet
impulser pr tidsenhet, men givetvis dessutom direkt
proportionellt mot spänningen i mottagarekretsen
och kondensatorns kapacitet. Utslaget är däremot
oberoende av kontakttiden, enär den instrumentet vid
varje strömimpuls tillförda energimängden
uteslutande är bestämd av mätspänningen och
kondensatorns kapacitet. Det erbjuder numera inga
svårigheter att framställa konstarita mätkondensatorer.
Konstanthållningen av mätspänningen, som lämpligen
uttages från ett ackumulatorbatteri på 6 eller 12 V,
möjliggöres på ett mycket enkelt sätt genom att
kontinuerligt ladda batteriet från en likriktare. Man kan
emellertid även göra sig fullt oberoende av
spänningsvariationerna hos ett ackumulatorbatteri eller t. o. m.
hos en likriktare utan batteri, vilken är ansluten till
växelströmsnätet, genom att utföra
mottagareinstrumentet med korsspolesystem. Variationer hos
likströmsspänningen av intill ± 20 % hava här icke
något som helst inflytande på mätresultatet. För
matningen av mottagareanordningen kan man alltså vid
det senare fallet i regel använda ett befintligt
stationsbatteri.

Användningen av ett ackumulatorbatteri som
strömkälla för mätningen medför samtidigt den fördelen,
att fjärrmätningen förblir i drift även vid tillfällen, då
den lokala nätspänningen uteblir.

Utseendet hos strömmarna i såväl sändarekretsen
och fjärrmätledningen som kondensatorn och
mätkretsen på mottagaresidan framgår av oscillogrammet,
fig. 2.

Själva sändareinstrumeritet utgöres, som jag förut
nämnde, av en vanlig mätare jämte en med mätaren
förbunden kollektor. Kollektorn sitter i regel emel-



Fig. 2. Oscillogram av strömförloppen i de olika kretsarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>