Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 112 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1931 - F. Kesselring: Expansionsströmbrytaren - en ny högeffektbrytare utan olja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 6. Expansionsbrytare för 10 kV och 30 000 A brytström.



Fig. 8. Expansionsbrytaie för 15 000 A brytström.

3 och 5. Av formeln framgår vid,are, att tryck- och
därmed även temperaturfall öka med växande
initialtryck p₀. Entropidiagrammet 5 visar emellertid, att
det knappast har något praktiskt syfte att arbeta
ined tryck över 50 at., enär härvid en mycket stor
tryckändring endast framkallar ett relativt litet
temperaturfall. Strömbrytaren skulle således vid höga
tryck arbeta "med dålig verkningsgrad" och
dessutom behöva ges en tung och dyr konstruktion. Av
denna anledning äro fjädrarna 6 inställda på ett inre
övertryck av mellan 15 och 30 at., beroende på de
begärda egenskaperna.

Ljusbågens brytning i vätskan får således ungefär
följande förlopp:

Vid kontakternas skiljande övergår en del av den
omgivande vätskan i ånga, en ann,an del i gasform.
Vid strömkurvans första passage genom noll
slocknar ljusbågen. Det elektriska fältet i brytsträckan -
en funktion av den mellan kontakterna härskande



sf. 7. Oscillogram av brytning vid stor effekt med expansionsbrytare.

potentialskillnaden - utövar en accelererande kraft
på de förefintliga, elektriskt laddade partiklarna. De
fria elektronernas sluthastighet kan under inverkan
av denna kraft bli så stor, att en stötionis,ation
inledes. Det lavinartat ökade antalet ioner resulterar
slutligen i ljusbågens återtändning. Om emellertid
elektronernas "infångande" genom vattenmolekyler
sker snabbare än nybildningen av ioner, minskas
successivt antalet fria laddningar så kraftigt, att
ljusbågens återtändning förhindras. Genom en
elektrons bindning genom en vattenmolekyl uppstår
nämligen en ion med i runt tal 30 000 gånger större
massa, och som knappast längre kan accelereras
genom det elektriska kraftfältet. I allmänhet
inskränker sig kondensationen icke till uppkomsten av
vattenmolekyler, utan det bildas de från det
Wilson’ska försöket bekanta mikroskopiska
vattendropparna, något som givetvis förstärker den avsedda
verkan.

Expansionsströmbrytarens konstruktion.

Det väsentliga konstruktionselementet, den s. k.
expajLsionskammaren, har redan beskrivits i fig. 4.
Utseendet av en komplett expansionsströmbrytare för
10 kV och 30 000 A brytström visas av fig. 6. Ett
vinkelformat järnstativ uppbär på stödisolatorer
själva expansionskammaren och manövermekanismen
för det rörliga kontaktstiftet. Manöveraxeln är
lagrad i stativet och med en stång av isolermaterial
förbunden med den spänningsförande
kontaktstiftsmekanismen. Fig. 7 visar ett oscillogram från ett
brytförlopp, där ljusbågen slocknat efter 0,022 sek.
Ett annat utförande av expansionsbrytare - för
15 000 A brytström - visas i fig. 8. Till skillnad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>