- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Kemi /
23

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 MARS 1931

KEMI

Fig. 28. Yttervy av en Humboldts rörkvarn med luftströmsiktning.

mande luften tryckes av fläkten b in i en kort
rörkvarn a. Inmatningen av godset äger rum vid c.
Under luftens gång genom kvarnen upptages
tillräckligt fint gods, som medföljer. I vindsikten d-e
avskiljes för grovt gods. Färdigmalen produkt uttages
vid nedre ändan av cyklonen /. Fig. 28 visar den
korta rörkvarnen med
luftströmsiktningsanordning-arna.

Hos Humboldt har man funnit att detta system vid
jämförelse med långa rörkvarnar utan vindsiktning
har följande fördelar:

1. Gods med ända till 15 % fuktighetshalt kan
förmalas utan föregående torkning, varför särskild
torkningsanläggning bortfaller.

2. Torkning av gods kan utföras under målningen
genom användning av varm luft såsom
transportmedel i det slutna systemet.

3. Snabbt verkande finhetsreglering. Systemet kan
snabbt och effektivt inställas för varje önskad
finhet på färdig produkt.

4. Ungefär 30 % ökning av produktionen eller
omkring 20-25 % kraftbesparing.

5. Stora inbesparingar på montage och byggnader,
då kvarnlängden blott är en tredjedel av den
normala.

6. Minskad slitning i kvarnen, då rosten som utsättes
för nötning blott är en tredjedel så lång som vid
de normala rörkvarnarna. Malkropparnas antal är
även mindre.

Vid jämförelsemalning mellan detta nya system,
kallat Humboldt-Hochleistungs-Mahlgruppe, och en
modern tre-kammar-rörkvarn med samma diameter
som den korta lia resultaten i tabellen vunnits:

Kraftåtgången är ungefär 15 kWh/ton
stenkolspulver vid en finhet hos det färdigmalda godset av 10 %
återstod på sikt med 0,088 mm hål och omkring 20
kWh/ton cement vid en återstod av 8,5 % på samma
sikt.

Kennedy-van Saun Manufacturing Corporation,
Förenta staterna, har infört luftströmsiktning i en
två-kammarrörkvarn (fig. 29). En stor, kraftig fläkt b

i
Försöks nr
Malgods
Specifik malningseffekt
% återstod på sikt med 0.088 j mm hål
Mer- j
effekt 1 hos Koch- i leis-tungs Mahl-gruppe

. Hochleis-tungs Mahl-gruppe kg/hk
Tre-kammar rörkvarn kg/hk :
Hoch-leis-tungs Mahl-gruppe
Tre-kamin ar-rör-kvarn

1
Medelhård roterugns klinker
: si
23
2,75
2,75
34,5 %

2a
Hård kalksten1 med 1,5 % H20
36
26,6
10
10
35 %

2b
Hård kalksten1 med 4,26 % H202
i 342
Förmälning ej möjlig5
10

Ej jämförbart5

3a
i
:
Medelhård1 Kalkmärgel med 1.5 % H20*
i i
i 40

10

__

i3b
i
Medelhård1 Kalkmärgel med 4,5 % H202
1 602
Förmal-1 ning ej i möjlig5
28

Ej jämförbart5

4a
Ruhr-stenkol3 förtorkad till
2 % H20
i 45
i
i
34
10
i 10
32%

!4b
Ruhr- st en-kol3 11,5 o/0 H20
i j 384
Förmälning ej i möjlig5
i 10

Ej | jämförbart5

1 Vid 2 a och 2 b samt vid 3 a och 3 b gäller det samma
kalksten resp. kalkmärgel.

2 Vattenhalten nedsattes till 1,2 % genom torkningen under
målningen.

3 Vid 4 a och 4 b gäller det samma stenkol.

4 Vattenhalten nedsattes till 1,5 % under målningen.

s Förmälning på tre-kammar rörkvarn ej möjlig, emedan
godset var för fuktigt.

suger den från cyklonen kommande luften genom
rörkvarnen a. Godset kommer från en ficka c och
medelst en fram- och återgående kolv matas det
lufttätt in i kvarnen. I första kammaren, där godset är
grövre, äro även malkropparna större. Från fläkten
tryckes godset upp till vindsikten c£, som ej är
fullständigt lik Raymondsikten. Här avskiljes det grövre
godset, som genom ett särskilt rör rinner tillbaka till
inmatningsändan av rörkvarnen. I cyklonen e
av-skiljes huvuddelen av det färdigmalda godset.

I de två sista exemplen har det tydligt framgått
huru man har måst ökat kvarnens ingångs- och
utgångsöppningar för att få tillräcklig genomloppsarea
för luften. Detta medför ökade lagerkostnader, men
samtidigt blir lagertrycket pr ytenhet mindre, varvid
slitning och uppvärmning av lagren högst väsentligt
minskas.

Under denna avdelning behandlade kombinationer
ha till största delen tillkommit under de tio sista
åren. Särskilt beträffande vissa av dessa
krossapparater framgår det tydligt att luftströmsiktning utförd
på detta sätt har varit enda möjligheten för
arran-gering av vindsiktning av det från malapparaten
kommande godset. Genom luftströmmen i
krossapparaten befrias denna genast från något så när
färdig-malet gods. Enligt de flesta uppgifterna sparas unge-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931k/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free