Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 4
l TEKNISK TIDSKRIFT
APRIL 1931
*
KEMI
REDAKTÖR:
INNEHÅLL: Tillverkning av råbrännvin, av ingenjör Bengt Thorbjörnson. - Vindsiktarna och deras betydelse
vid den moderna finmalningen, av bergsingenjör Ernst Rothelius.
TILLVERKNING AV RÅBRÄNNVIN.
Av ingenjör BENGT THORBJÖRNSON.
(Forts. fr. sid. 20.)
3. Jäsning och destillation.
Luten införes nära bottnen av jäsningskaren på
sådant sätt, att innehållet får en stark virvlande
rörelse. I det kar, som satsas, finnes förut lut i
stark jäsning. Denna fyller hälften av karet.
Vanligen fyllas två kar samtidigt. Dessa kallas för
jäsningskar. Samtidigt med satsningen försättes luten
med för jästens näring erforderliga salter. Per 100
m8 lut tillsättes ca 20 kg ammoniumsulfat och 5 kg
50 %-ig fosforsyra. Många fabriker arbeta med
superfosfat. Detta bör noga utröras med vatten,
innan det tillsättes.
När förjäsningen är som starkast, se fig. 3, vilket
är förhållandet c:a 50 timmar efter satsningen,
pumpas hälften av innehållet över till ef ter jäsningskar,
där jäsningen drives till slut. Tiden härför är 30 å
40 timmar. För två f or jäsningskar erfordras således
minst ett för efter jäsning. Den färdigjästa luten
överföres snabbast möjligt till ett magasinskar. Vid
överpumpningen urpiskas en del av kolsyran, genom
att vätskan får utströmma mot en bräda.
Jäsningskaren utföras dels av trä och dels av
armerad betong. Denna bör för minskning av
infektionsfaran ges en strykning med syrabeständigt
ämne med glatt yta. Karen liksom väggarna i
jäsningssalen böra för hindrande av infektion då och då
strykas med färsk kalkmjölk eller annat
desinficerande ämne.
Den färdigjästa luten innehåller omkring l %
Fig. 3. Kar i kraftig jäsning.
alkohol. Sedan man allmänt infört apparater för
fyllning av kokarna med flis, har sockerhalten och
följaktligen även alkoholhalten ökat 10 å 20 %.
För att utvinna sprit ur denna utspädda lut
använder man kontinuerliga destillationsapparater med
ett stort antal bottnar, fig. 4. Vanligen är apparaten
tudelad, vilket avsevärt minskar bygghöjden.
Materialet är gjutjärn. Man ansåg en tid, att detta med
hänsyn till syrorna i luten borde vara skyddat med
syrafast emalj. Men som gjutjärn, när det utsättes
för måttligt starka syror, snart blir beklätt med ett
skyddande lager av grafit, synes emaljeringen ej
nödvändig. Rören i deflegmatorer och kylare måste vara
av ganska tjock koppar. Dessutom bör apparaten
bekvämt kunna tagas isär i och för rengöring.
Avsättningar av kalksalter bildas nämligen vissa tider i
stor mängd i avspritningskolonnen och hindra dess
funktion.
Avspritningskolonnen har i regel 15 å 16 bottnar,
fig. 5. Från densamma ledas spritångorna lämpligen
genom en neutraliseringskolomi, där svavelsyrlighet
och andra syror absorberas av en sodalösning, som
sakta flyter från botten till botten. Lösningen
beredes oftast av kalcinerad soda. Neutraliseringen
kan också utan olägenhet utföras i
förstärkningskolonnen. Dock bör därvid beaktas, att soda är
ganska s vår löslig i starkare sprit.
Förstärkningskolonnen bygges ur
värmebesparings-synpunkt med ett stort antal bottnar. De böra vara
minst 40 st. Vill man utvinna finkeloljan ur spriten,
förses apparaten bäst med en efterspritkolonn med
uttag för finkelolja. Genom att taga ut spriten några
bottnar från förstärkningskolonnens topp och
samtidigt låta en del gaser passera deflegmatorn,
erhålles en ganska aldehyd- och metylalkoholfri sprit.
De ej kondenserade ångorna tillvaratagas i en
särskild förspritkylare såsom försprit.
Den sprit, som sulfitspritfabrikerna leverera till
reningsverken, får ej innehålla metylalkohol. För
ernående av sådan renhetsgrad fordras ytterligare
komplettering av destillationsanläggningen. De flesta
fabriker, som tillverka stark alkohol, arbeta enligt
kalkförfarandet. Metoden att med bensoldestillation
erhålla högprocentig alkohol synes ej ekonomisk vid
anläggningar, där kalken kan utnyttjas. Att arbeta
med kalk under tryck, ett förfaringssätt, som
uppfunnits av den tyska firman Merck, har ej börjat
tillämpas här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931k/0027.html
