Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 MAJ 1931
KEMI
35
Fig. 6. Början av bindningen; reglerare av CaCl2-gruppen.
Ur portlandcementklinker framställes cement genom
målning till hög finhetsgrad. Vid cementmalningen
tillsättes härvid några procent gips i form av
gips-dihydrat eller gipssten för reglering av den s. k.
bindetiden. Malas klinkern utan tillsats av gips,
erhålles nämligen en i de flesta fall fullständigt
oanvändbar produkt, det erhållna klinkerpulvret
uppsuger momentant det tillsatta vattnet och ger en
produkt med ytterst ringa hållfasthet.
"Wie känn das Bischen Gips eine so fundamentale
Wirkung auf die grosse Masse des Zementes austiben"
är en fråga, som för många år sedan ställdes av en
ledande tysk cementtekniker. Denna fråga har blivit
ett bevingat ord inom cementkemien och har
fortfarande varit obesvarad trots talrika bemödanden
och hypoteser för frågans besvarande.
Då det föreföll mig som om en enkel väg för detta
problems lösning vore starkt försummad, begynte jag
för halvtannat år sedan i samarbete med Åbo aka-
demis kemisk-tekniska fakultet en undersökning på
detta område. Den av mig nyinslagna vägen bestod
i undersökning av inverkan av olika slag av kemiska
föreningar på gipsfritt klinkerpulver av cementfinhet.
Rör man ut gipsfritt klinkerpulver med vatten,
reagerar eller binder det i regeln momentant som jag
nyss visade. Använder man i stället för vatten en
mättad’gipslösning, inträder även momentan bindning.
Härav ses, att mera gips erfordras än en mättad
gipslösning innehåller; en konsum av gips äger
således rum. Denna konsum av gips täckes i det
vanliga cementet av det förefintliga gipsförrådet, varur
gips upplöses och konsumeras. Detta sakförhållande,
som pointerats av Kuhl, låter sig analytiskt lätt
påvisas; skakar man klinkerpulver med en mättad
gipslösning, visar filtratet vid tillsats av bariumklorid
ingen reaktion på gips, gipsen har således utfällts
ur lösningen. Klinkerpulver, som skakas med vatten,
ger en lösning, som innehåller avsevärda mängder
A1203. Skakar man däremot klinkerpulver och några
procent gips med vatten, erhålles en gipsmättad
lösning fri från A1203. Gipsen reagerar således med
klinkerns kalkaluminat under bildning av olösliga
föreningar. Av dylika föreningar äro följande kända:
3 CaO . A1203
3 CaO . A1203 .
CaO . ALO, .
3 CaS04 . aqua,
CaS04 . aqua,
CaS04 . aqua,
Ur filtratet av klinker som skakats med vatten fingo
vi vid tillsats av gipslösning en blandkristallisation
av dessa dubbelsalt, vilka på annan väg kunna
framställas i ren form, se fig. l-3.
Dessa förförsök bekräfta rent experimentellt det
som var att antaga: gipsen reager,ar momentant med
klinkerns vattenlösliga kalkaluminat-komponent
Det är tidigare känt (enligt CANDLOT), att utom
gips även kalciumklorid förmår reglera cementets
Fig. 7. 3CaO . A1203
. 12 H20.
CaS04
Fig. 8. 3 CaO - A1203
. 10H20.
CaCl2
Fig. 9. 3 CaO . A1203|- CaBr2
. 10 H20.
Fig. 10. 3 CaO . A1203
.10 H20.
Ca J 2
Fig. 11. 3 CaO . A1203 .
. Ca(N03)2 . 10 H20.
Fig. 12. 3 CaO . A1203
. Ca(C103)2 . 10 H20.
Fig. 13. Förening med
Ca(CH3 . C02)2.
Fig. 14. 3CaO . A1203
. Ca(OH)2 . 10 H20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
