Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 MAJ 1931
KEMI
37
TILLVERKNING AV RÅBRÄNNVIN.
Av ingenjör BENGT THORBJÖRNSON.
(Forts. fr. sid. 28.)
3. Tvättning och kokning av potatisen.
Innan potatisen kommer in i apparaterna i
bränneriet, är det nödvändigt att befria den från jord,
halm och framför allt från stenar. Tvättmaskineriet,
fig. 13 och 14, inbygges lämpligast i en behållare av
betong. Denna är delad i två eller vid större tvättar
i tre avdelningar, vilka stå fyllda med vatten till strax
under axeln. Vatten tillföres kontinuerligt, där den
rena potatisen lämnar tvätten. Det smutsiga rinner
bort över ett ställbart bräddavlopp, beläget där
potatisen tillföres. Potatisen matas framåt medels på
axeln fastade snett ställda armar. För transporten
över mellanväggarna äro invid dessa anbragta härför
speciellt formade armar, vilka kvarlämna stenarna
på gallret. Genom detta sjunker smuts och sand ned
i de trattformiga betongbehållarna. När dessa fyllts
därmed, avtappas de, genom att man öppnar de
nedtill befintliga luckorna. Den från smuts befriade
potatisen transporteras medelst en skopelevator till
den ovanför kokarna belägna potatisbingen.
Kokningen har till ändamål att överföra stärkelsen
i råvaran i sådan form, att den lätt kan sönderdelas
av diastasen i maltet. Uppslutningen sker numera i
cylindriskt-konisk.a kokare, vilkas utseende
framgår av fig. 15. Omloppstiden för en kokare är
något mera än två timmar. Maximitrycket, 3 kg,
hålles 20 å 30 minuter.
Utblåsningen av det kokta materialet sker genom
Fig. 13. Potatistvätt.
J] Vattenledning
rrukivattenavlcpp
Fig. 15, Potatiskokare.
att bottenventilen öppnas.
Genom det plötsliga
tryckfallet sönderslitas de vid
kokningen sprängda cellerna
fullständigt. Ytterligare
finfördelning ernås, när den
utrusande massan slår mot
stängerna i stenfångaren, som
vanligtvis placeras tätt intill
utblåsningsventilen.
4. Försockring av stärkelsen.
Förmäsken, fig. 16, i vilken
försockringen äger rum, är
ett cylindriskt kärl av
stålplåt. Bottnen är oftast kupad.
Den vilar på gjutjärnsfötter.
På en över apparaten lagd
balk är drivanordningen för
rörverket fästad. Rörverket
utformas bäst som två vingar,
som anbringas på axeln nära dess nedre ände.
Apparaten förses med lock, vars delar måste kunna
fällas upp. Kylrören måste ha en yta av minst 0,3 in2
per 100 liter mäsk, annars tar kylningen allt för
lång tid.
Den från kokaren kommande massan finfördelas vid
inblåsningen, när den slår mot den vid rörets
mynning placerade klockan. Innan blåsningen påbörjas,
införes i förmäsken något vatten och krossmalt.
Över-blåsningen, som drives så, att temperaturen håller sig
mellan 50 och 55°, avbrytes då och då för tillsättande
av mera malt. Vid slutet av blåsningen får
temperaturen i förmäsken stiga till 60°. I allmänhet är
försockringen till ända redan 10 minuter efter
blås-ningens slut. Låter man mäsken stå vid 60° under
den tid, som behövs för avtappning av sats för
jästberedning, kan man sedan i de flesta fall börja
ned-kylningen.
Denna utföres så snabbt som möjligt. Vid
passerandet av 30° tillsättes satsjästen, varefter kylningen
fortsattes till 15 å 18°. Sötmäsken överföres van-
Fig. 16. Förmäsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
