Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 8
l TEKNISK TIDSKRIFT
AUG. 1931
*
REMI
: Ev£Rt NoPLIN
UTGIVEN AV SVENSKA TCKNOLQ6FÖRCNINGE.N1.
INNEHÅLL: Om bomullens kemiska egenskaper och sammansättning av Sigurd Köhler. - Litteratur.
OM BOMULLENS KEMISKA EGENSKAPER OCH
SAMMANSÄTTNING.
Av SIGURD KÖHLER.
Bomullen har genom sina från textilsynpunkt sett
mycket goda egenskaper blivit ett av
textilindustriens viktigaste fibermaterial. Detta beror i hög
grad på att bomullsväxten kan odlas över stora
delar av världen, och att fibern produceras av växten
i form av fröhår, som äro jämförelsevis lätta att
skörda och överföra i en för spinnerierna lämplig
form och renhet. Det är icke senare tiders
uppfinning att använda bomullsfibern för textiländamål,
fast den först genom industriens utveckling under
vårt tidevarv fått betydelse för hela jordens folk.
Var bomullen först användes för textiländamål är väl
icke säkert känt. Mycket gamla fynd av garn och
vävnadsfragment hava emellertid gjorts i Indien. De
äldsta fynden där dateras till omkring år 3000 före
Kristus. Under de ca 5000 år, som förflutit sedan
dessa äldsta kända fynd av bomullsvaror
tillverkades har bomullen så småningom erövrat världen
såsom det kvantitativt förnämsta råmaterialet för
textilindustrien. I samband med denna utveckling har
behovet av kännedom om bomullens kemiska
egenskaper gjort sig allt mera gällande, och därför ha
även utförts omfattande arbeten häröver. Särskilt i
England, som ju är ett centrum för världens
bomullsindustri, har under det senaste årtiondet publicerats
resultat av en serie mycket ingående undersökningar.
Statens provningsanstalt i Stockholm har ofta i
anslutning till inkommande uppdrag såväl rörande
textilvaror som lumppapper och vid utförande av
tekniskt-vetenskapliga forskningsarbeten såsom
förändring av bomull vid tvättning m. m. anledning att
närmare syssla med bomullens kemiska egenskaper
och sammansättning. I det följande skall lämnas
en kort redogörelse för några viktigare arbeten över
bomullens kemi.
Bomullen utgöres av fröhår från ett antal olika
busk- till trädartade växter, tillhörande släktet
Gossy-pium. Hårens eller fibrernas längd når upp till
högst ca 55 mm, men den är mycket olika allt efter
bomullens härstamning. Längden är av stor
betydelse tekniskt sett för bomullens kvalitet. Inom
bomullshandeln användes även längden i form av
s. k. stapellängd såsom ett viktigt kvalitetsmärke.
Med stapellängden förstås ungefär medellängden hos
de längre fibrerna i ett bomullsparti. Vid de kortare
fibrerna fästa bomullshandlarna mindre vikt, fast
dessa ju från teknikens synpunkt sett äro av stor be-
tydelse för kvaliteten. Den längsta bomullen skördas
i Georgia, Syd-Carolina och Florida. Den går under
handelsbeteckningen Sea Island bomull och angives
hava en stapellängd av upp till 45-50 mm. De i
Sverige vanligen använda bomullssorterna hava en
stapellängd av mellan 20 och 30 mm.
Bomullsfibern består av en enda cell i form av ett
tillplattat, spiral vridet rör och har därför närmast
utseende av ett något snott band. Bredden uppgår till
mellan 15 mnim och 25 mmm. Minsta bredden hava
de långstapliga kvaliteterna och den ökas i stort
sett, då stapeln minskas. Ytterst är fibern beklädd
med en tunn hinna, kutikula, av okänd
sammansättning, möjligen bestående av en modifierad cellulosa,
pektin- eller vax- och fettämnen. Kutikulan
karakteriseras genom sin resistens mot vissa kemiska
lösningsmedel, t. e. kopparoxidammoniak, vilka upplösa
cellulosa. Under kutikulan ligger själva cellväggen,
som sannolikt utgöres av ren cellulosa. Den inne i
fibern gående kanalen, lumen, omslutes av en inre
tunn hinna, liksom kutikulan olöslig i
kopparoxidammoniak. I själva lumen förefinnes torr
protoplasma.
Den råa bomullens kemiska sammansättning
angives i medeltal vara följande:
Vatten .................... 6,8 %
Aska ...................... 1,2 %
Proteinämnen.............. 1,6 %
Kvävefria extraktionsämnen.. 5,8 %
Fett och vax .............. 0,6 %
Cellulosa .................. 84,0 %
100,0 %
Rå bomull har vanligen en ljus till tämligen mörk
gulbrun färg. Särskilt ljus bomull erhålles från
Sydamerika. Den egyptiska bomullen däremot
karakteriseras av en tämligen mörk färg (Macko-färg).
Fuktighetshalt.
Halten fuktighet i bomull, liksom hos organiska
fibermaterial över huvud, beror av den omgivande
atmosfärens temperatur och fuktighet men även i
någon mån på den behandling bomullen varit
utsatt för. Så är den t. e. något olika hos rå oblekt
och blekt bomull under i övrigt lika förhållanden.
Under senare år har fuktighetshalten hos bomull
och densammas beroende av temperaturen och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931k/0059.html
