Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 2
TEKNISK TIDSKRIFT
FEBR. 1931
*
MEKANIK.
h.f.NOPDSTRÖM
UTGIVEN AV SVENSKA TEK NOLOG FÖ R E N IIN6E.N
INNEHÅLL: Meddelanden beträffande moderna ångparmeanläggningar i de stora industriländerna, av civilingenjör
Manne T. Lindhagen. - Svenska Maskinverkens direkt omkastbara Ellwe marinmotorer, av professor E.
Hubendick. - Föreningsmeddelanden. - Litteratur.
MEDDELANDEN BETRÄFFANDE MODERNA
ÅNGPANNEANLÄGGNINGAR I DE STORA INDUSTRILÄNDERNA.1
Av civilingenjör MANNE T. LINDHAGEN.
Vid Ingeniör s vetenskapsakademiens
föreläsningsserie i Borås år 1922 beträffande textilindustriens
värniekonsumerande apparater hade undertecknad
tillfälle att beröra en del faktorer, som inverka på
möjligheten att generera kraft i samband med
produktion av fabrikationsånga vid textilfabriker.
Därvid berördes även frågan om central distribution av
ånga till industriföretag i en stad med tät
industribebyggelse. Det är min avsikt att i det följande giva
några synpunkter angående, hur speciellt den först
nämnda frågan sedan dess har utvecklat sig och
särskilt att söka belägg för, i vad mån en sådan
kraftproduktion är motiverad genom jämförelse med
erfarenheter från utlandet under de senaste åren.
Kraftproduktionen vid egna ångcentraler inom de
ångförbrukande industrierna har i viss mån varit
en stridsfråga i vårt land; icke minst under de senaste
åren. Jag hör icke alls till dem, som anse, att dylik
kraftproduktion är motiverad i viss utsträckning
endast därför, att en viss industri förbrukar ånga, men
anser, att vid undersökning av kraftförsörjningen
inom ett företag hörande till textilindustrien,
cellulosaindustrien, vid pappersbruk, vissa kemiska och
livsmedelsindustrier etc., man alltid har anledning
att undersöka, huruvida egen eller inköpt kraft blir
billigast, dvs. att giva ångkraften en fair chance att
konkurrera.
De förhållanden, som ligga till grund för att en
dylik egen kraftframställning kan tävla med
vattenkraft i pris äro alltför kända för att här närmare
behöva beröras. Vad jag här närmast skulle vilja
behandla är, huruvida den senaste ångtekniska
utvecklingen ökat eller beskurit möjligheterna för en dylik
kombinerad kraft- och värmeproduktion. För att
besvara denna fråga är det givetvis lämpligast att gå
tillbaka till vad som tidigare i allmänhet anförts
angående svårigheterna för denna kraftframställning.
De äro ju av tvåfaldig art:
1) Kraftbehov och ångbehov variera var för sig
med tiden på dygnet, dagen i veckan och tiden på
året och att de variera i allmänhet så, att även om
man skulle kunna generera all kraft för anläggningen
l Föredrag- hållet vid Tekniska förbundets i Borås
ångtekniska föreläsningsserie den 15 november 1930.
ur den tillgängliga medelångmängden, man har att
räkna med kraftbrist under vissa tider, detta gällande
såväl dygnet som veckan och årstiden.
2) Kraftframställningen underlättas väsentligt av
ett lågt ångtryck före den värmekonsumerande
apparaturen inom fabriken. Av kända skäl finnas
svårigheter för att sänka apparattrycken så långt som ur
kraftproduktionssynpunkt skulle vara önskligt.
Vid projektering av en dylik kraftanläggning
reduceras problemet i stort sett sålunda till att
åstadkomma tillräckliga marginaler mellan ångpannetrycket,
motsvarande trycket i ångmotorn, och
förbrukningstrycket vid apparaturen, motsvarande sluttrycket för
ångans expansion i ångmotorn. En annan, svårighet,
som icke minst uppstår, för den händelse att man
söker gå ett steg vidare än till förseende av ett visst
företag med kraft på detta sätt, alltså om man söker
centralisera produktionen av ånga och sålunda
distribuera värmen i form av ånga till ett större antal
avdelningar av samma industriföretag, belägna långt
ifrån varandra eller ett större antal självständiga
företag, är att det icke sällan är svårt att finna plats
för en centraliserad anläggning. Denna svårighet
är icke minst kännbar, då distributionen skall ske
inom ett tätt bebyggt samhälle.
Vad har nu inträffat beträffande utvecklingen av
ångtekniken i allmänhet, som skulle kunna influera
på möjligheten att på ovannämnda sätt förse
industrien med kraft från egna anläggningar?
Det viktigaste torde utan varje jämförelse vara, att
de höga ångpannetrycken vunnit en framgång, som
man knappast för endast några få år sedan skulle
kunnat drömma om. Samtidigt har dessutom
ångproduk-tionen, räknad t. e. per m2 grundyta som upptages av
ångpannebyggnaden, kunnat höjas i alldeles oanad
grad vid moderna ångpannekonstruktioner. Det är
utan vidare klart, att den nyss uppställda frågan
sålunda kan besvaras på det sättet, att den senare
utvecklingen har högst väsentligt ökat möjligheterna
för en ekonomisk produktion av kraft vid de
industrier, som förbruka ånga. Allra tydligast framträda
följderna av denna ångtekniska utveckling i Förenta
Staterna, där man ännu för ett fåtal år sedan hade
endast få industrianläggningar, som genererade sin
kraft på detta sätt. Nedanstående sammanställning:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:58 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931m/0017.html
