Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
TEKNISK TIDSKRIFT
21 FEBR. 1931
Fig. 2. Panna vid Edison Electric Illuminating Co. of Boston,
Edgar-stationen.
Till dessa två konstruktionstyper, som äro de
vanligaste, ha nu kommit en del specialkonstruktioner,
vilka antingen med hänsyn till
ånggenereringsprin-cipen eller endast eldytans konstruktion avsevärt
skilja sig från dessa mera konservativa
utföringsfor-mer. Dit höra bl. a. pannor enligt Benson-systemet,
Loefflersystemet och den svenska Atmospannan.
Fig. 2 visar en ångpanna enligt det horisontella
sektionssystemet för Edgar-stationen i Boston. Mot
slutet av 1926 kom den första 98 atm pannan i drift
här och den har nu utvidgats.
Vid kraftverket i Mannheim utfördes redan år
1928 en högtrycksanläggning, som visas av fig. 3,
ett representativt utförande för pannor med
vertikala vattenrör och kolpulvereldning. Två pannor ha
installerats om vardera 70 ton/tim., 100 atm.
Erfarenheterna synas fullt tillfredsställande.
Tillgodogörandet av de höga trycken inom
industrien har även i viss mån påskyndats av att bl. a.
tillverkningen av masonit fordrar höga
ångpannetryck, ca 80 atm. En högtrycksångpanna med
vertikala vattenrör för detta tryck har bl. a. utförts av
Motala verkstad för Nordmalings ångsågs a.-b.,
Masonitfabriken.
Med Bensonsystemet menar man en alstring av
ånga med så högt tryck, att övergången från vat-
ten till ånga sker utan plötslig volymökning
(ång-bildningsvärmet = 0). Detta, vattenångans s. k.
kritiska tryck, ligger vid 224 atm och 374°C
temperatur. Det är lätt att inse, att en ångbildningsprocess,
vid vilken man ej har att räkna med någon plötslig
volymökning vid ångbildningen, har avsevärda
konstruktiva fördelar, i det att den medgiver större
valfrihet vid anordnande av de värmeupptagande och
ångbildande elementen, då hänsyn till ångans
bortförande, dvs. cirkulation inom pannan, icke behöver
tagas på samma sätt som vid ångbildning vid lägre
tryck.
Bensonsystemet, som först såg dagen i England,
har utvecklats i Tyskland, speciellt därigenom att
Gebr. Siemens tagit sig an systemets fullkomnande.
Första pannan utfördes 1927 och redan 1928-29 var
man färdig med de två pannor, som visas å fig. 4,
uppställda vid Siemens kabelverk i Siemensstadt
utanför Berlin. Resultaten hava varit så utomordentligt
gynnsamma, att vid utvidgning av Langerbriigge
kraftstation i Belgien, som tidigare utbyggts för 56
atm tryck, man gått in för Bensonsystemet.
Loeffler använder en annan princip för att undgå
svårigheterna i cirkulationshänseende och från orent
matarvatten. Loefflers ångpanna består av två
huvudaggregat, en ångbildare, dvs. en vattenbehållare
som uppvärmes genom cirkulerande överhettad ånga,
och ett värmegenereringsaggregat utan egentlig
ångpanneyta, bestående av överhettare, economiser
och luf tf or var mar e. Igångsättningen av dessa
aggregat pker så, att värme tillföres den nyssnämnda
ångbildaren, så att mättad ånga avgives, vilken
pumpas genom ångpannans rörsystem tillbaka till
ångbildaren, och denna rundpumpning av ånga
fort-sättes tills trycket i ångbildaren stigit till önskad
höjd, varefter ånga avtappas från ångbildaren till
ångmotorn resp. till förbrukningsapparaterna,
eventuellt efter att först hava passerat en överhettare.
. SEKTION*-B. XK7/ON C-D.
Fig, 3. Ångpanna för 100 atm.
vid Mannheims kraftverk,
fabrikat KSG.-Hanomag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
