Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
21 FEBR. 1931
Tab. 2. De värmeupptagande ytornas fördelning i procent av den totala ytan vid moderna ångpannor.
Anläggning
Eldningsmetod
Ång-panne nr
Ångpro-duktion
Total yta
Strålningsyta, ång-alstrande eller överhettare
Kon-vek-tions-ång-panne-yta
Kon-vek-tions-över-hettare yta
Åter-över-hettare yta
Econo-miser yta
Luftför-vär- | mare i
yta j
Edison El. 111. Co., Boston, Edgar Station ........................................................
Stoker
1
t/h 65
100
44
8
17
31
Stoker
2-3
102
100
ca 2,o
22
6
13
8
49 i
Stoker
4-5
115
100
ca 2,0
12
7
13
16
50 j
Milwaukee El. R & L Co., Lakeside Station ........................................................
Pulv.
110
100
ca 3,5
29
67,5 j
kol
American Gas & El. Co., Deepwater Station ............................................
Pulv.
1-2
140
100
ca 3,0
11
28,5
5,5
52 i
kol
3-6
150
100
ca 4,o
12
25
59
New Jersey P & L Co-, Dover, Holland Station ........................................................
Pulv.
-
115
100
ca 4,5
11
7,5
16
16
45 j
kol
|
State Line Gen. Co., Chicago, Stat e -Line Station ............................................
Pulv.
205
100
ca 4,o
10
8
20
58
kol
Kansas City L & P Co., North East Station ........................................................
Pulv.
80
100
ca 5,5
22
3,5
16
53
kol
Manchester Barton Station ................... .....
Stoker
1-9
55
100
. -
35
13
-
26
26
Stoker
11-12
68
100
ca 1,0
31
8
-
11
49
Pulv. kol
10
78
100
ca 6,5
29
9
-
11
44,5
Taylor Brothers, Manchester, Wood .........
Pulv.
-
40
__
180 m2
110m2
-
170m2
?
kol
Vattenfallsstyrelsen, Västerås, kraftverk
Pulv. kol,
-
130
100
Proj.-yta
-
9
-
11
73
olja
1
ca 7,0
per m2 eldyta vid tillvaratagandet av
strålningsvärmet förhåller sig nämligen till ångreduktionen
vid konvektion, om man ser saken i stort, som
någonting i storleksordningen 10 till 1. Strålningsvärmets
tillgodogörande kombineras automatiskt med
väsentlig ökning av förbränningsrummets storlek och
därmed höjes även förbränningens ekonomi. En
svårighet, som man möjligen tänker sig uppkomma av den
stora avkylningen i förbränningsrummet, nämligen
för antändningen av bränslet, speciellt vid låg
belastning kan i de flesta fall helt motverkas genom
användandet av höggradig förvärmning av
förbränningsluften. Vid riktigt utförande förenar alltså det
kylda förbränningsrummet icke med sig några som
helst svårigheter i driften. Jag skall visa några
exempel på anläggningar, vid vilka man gått mycket
långt i detta hänseende, där man alltså tillgodogjort
sig fördelen med en panntyp, som i allmänhet fått
namnet ånggenerator men närmast väl borde kallas
strålningsångpanna.
I tabell 2 har gjorts en sammanställning av
eldytans fördelning vid några representativa
ångpanneanläggningar i olika länder, varav utvecklingen emot
förminskning av den dyrbara ångpanrieeldyta, vid
vilken ånggenereringen sker. samt mot billigare eldytor
i form av economisers och luftförvärmare tydligt
framgår. I samband med ökad avstrålning har man
kunnat stegra rostbelastningen med 50-100 %.
Förbränningsrummets belastningar hava samtidigt
sjunkit till i storleksordningen 1/4 mot tidigare.
Den första installationen i världen av denna typ
torde varit Borrough’s ånggenerator, installerad
redan år 1925 vid en anläggning i Montreal. Vi
hava ju en välkänd panntyp tillhörande samma typ
som den nyssnämnda i överingenjör FORSSBLADS
konstruktion för Västerås kraftverk, där en ny
panna projekterats och snart kommer i drift. Den
arkitektoniska utformningen av ångpannehuset
framgår av fig. 6.
I England har Wood konstruerat en ånggenerator
som först utprovades hos Taylor Brothers i
Manchester och sedan kommit till användning vid
kraftverket i Brighton; då panntypen i fråga låtit mycket
tala om sig visas ett tvärsnitt av Manchesterpannan
i fig. 7.
I detta sammanhang vill jag även erinra om den
tidigare visade konstruktionen av ingenjör
Wess-blad.
I samband härmed må även nämnas något om
Kolpulvereldning ens utveckling.
Man hör ofta anföras, att kolpulvereldningen
skulle vara på avskrivning, sannolikt beroende på,
att nackdelarna med kolpulvereldningen livligt
diskuterats i tidningspressen i samband med
planerandet av vissa ångkraftstationer i Berlin och London.
Det har nämligen befarats, att vid
kolpulveranlägg-ningar i mycket stora städer, flygaskan och stoftet,
som lämna skorstenarna skulle vålla stora
svårigheter; stoftet nedfaller nämligen på relativt stort
avstånd ifrån kraftstationen och förorenar därvid
omgivningen. Anmärkningen har nog visst fog för
sig, även om förhållandet betydligt överdrivits. Man
har numera fullt effektiva medel för att rena
gaserna även om dessa medel icke i någon större
utsträckning ännu kommit till användning. Ser man
på utvecklingen i allmänhet, med bortseende från
detta senast nämnda förhållande, som endast
hitintills gällt huvudstäderna i Tyskland och England,
där man i ett eller annat fall av detta skäl gått in
för kedjeroster resp. stokers, finner man, att
kolpulvereldningen fortfarande är på frammarsch.
Sålunda finnas f. n. i drift minst ett 70-tal anläggningar
i U. S. A. motsvarande en installation av ca 5 mill.
kW. Det direkta systemet, dvs. kolpulvrets inblås-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
