Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TEKNISK TIDSKRIFT
21 MARS 1931
Fig. 13. Delvis demonterad L-stoker.
bibehålles luftspalten mellan tvenne roststavar
oförändrad, oberoende av oxidation och värmeutvidgning
av desamma. Speciellt för högt förvärmd
förbränningsluft torde denna rostkonstruktion stå i en klass
för sig. Fig. 13 åskådliggör huru roststavarna äro
infästa i rostmattan.
Av denna korta resumé över utvecklingen av den
moderna praxis, som f. n. tillämpas världen runt,
torde framgå, att utvecklingen på sätt och vis gått
i cirkel, dvs. man har från de enkla med vattenkylt
förbränningsrum av ett enda stålelement utförda
eld-rörspannorna över en hel del därifrån högst
avvikande former och utföringssätt med murade
förbränningsrum kommit åter till helt vattenkylda
förbränningsrum, tillverkade av flera stålelement.
Genom denna omdaning har eldrör sp annan gjorts
användbar för praktiskt taget hur höga ångtryck som
helst och dessutom Mg j orts från de ursprungliga
ut-föringsformernas största nackdelar, små enheter, det
för förbränningens fullständigande allt för låga
förbränningsrummet samt den för driftsäkerheten
synnerligen oangenäma explosionsfaran till följd av det
stora vattenrummet.
Vi återgå nu efter denna avvikelse till den först
uppställda frågan, som i denna framställning skulle
behandlas, nämligen driftkostnadsproblemet.
Grundläggande utgångspunkter.
Som utgångspunkt för behandlingen av detta
problem väljes ånganläggningar, avsedda att täcka ett
maximalt ångbehov av 20 till 100 ton pr tim.,
arbetande mellan årliga drifttider från 2200 till 7000
Ångbehov Ångbehov "/o Vmrerbehov "*/<? Sommarbehav 100 100
50
lj
k
TJ
if
/~
Medel-vinterbehov
1
nr
Medel-
sommarbeho 50
’^\
U
Vi
F
TJI
1
Ångbehov
/OO rMedel-vinterbehov
Kl 6 12 /å 24
Måndag
12 18 24
77sdag
Fig. 15. Ångbehov vid industri för 24
timmars drift.
timmar per år, motsvarande 8 till 24-timmars drift
med driftavbrott varje sön- och helgdagsdygn samt
för normala reparationer inom industrianläggningen
ifråga. Ångbehovets karaktär framgår av fig. 14 och
15, den förstnämnda gällande 8-timmarsdrift, den
senare motsvarande 24-timmars drift.
Vintermedelång-behovet antages ligga vid ca 80 % av maximala
ång-behovet och sommarmedelångbehovet vid ca 48 %
av maximala ångbehovet. Ångtrycket vid
förbrukningsplatsen antages vara 3,0 åto, men väljes vid ren
ånggenerering, för nedbringande av
distributionskostnaderna, ca 10 åto ångpannetryck och en
ångtem-peratur efter överhettaren av 250°C. Vid enbart
ånggenerering utan mottryckskraftalstring antages
matarpumparna ångdrivna och avloppsångan från
desamma använd för förvärmning av allt
matarvatten med en antagen medeltemperatur av 50°C till
en för den kemiska reningen och matarvattnets
avgasning lämplig temperatur, ca 100°C. Vid
mottryckskraftalstring antages matarvattenpumparna
elektromotordrivna och matarvattnet förvärmt med
3,0 åto ånga till ca 130 å 135°C.
Anläggningskostnader.
En av de mera framträdande grundläggande
faktorerna för bedömning av ångpriset är
anläggningskostnaden. Denna är i hög grad beroende av
ångpanneanläggningens värmeekonomi, dvs.
verkningsgraden. Fig. 16 visar huru anläggningskostnaden i
stort sett stiger med stegrad verkningsgrad hos ett
pannaggregat. Kurvan, som är hämtad från "Die
Wärme", 30 november 1930, och utarbetad för
moderna kolpulvereldade ångpannor, utrustade med
luftförvärmare, visar att en ökning av
verkningsgraden från 77 till 86 % kostar praktiskt taget lika
Ank %
100 90 80
10
7
Sggningskostnad
/
/
"^
5?
/
\
____
____
___
/
^ v> *v
^ **
^
x^
.*- -"
\
^
II 11^
– - .
–*-
’’/.
5 30 65 90 %
Na».
12 18 24
Midd. Natt*
Kl. 6 12 IQ 24
Haff. Midd. Natt.
Fig. 14. Ångbehov vid industri för 8 timmars drift.
Verkningsgrad v/d norma/ be/asfn/ng
Fig. 16. Anläggningskostnadens variation med
ångpanneverkningsgraden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
