- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Mekanik /
69

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 MAJ 1931

MEKANIK

69

Widia kan användas och hade redan utövat ett
starkt inflytande på många av de utställda
maskinerna. Bland dessa räknas svarvar, revolversvarvar
och även vissa fräsmaskiner. Schiess visade ett
synnerligen kraftigt arborrverk, speciellt avsett för
fräsning med Widiaverktyg. Spindeln drives medelst
en å spindeldockan anbragt flänsmotor å 26 hkr och
kan köras med upp till 600 v./min. Lagren utgöras
av Timkenlager, som vila i en i axiell led
förskjut-bar åttkantig hylsa.

I en radialborrmaskin av Kolb demonstrerades
borrning med en med Widiaspets försedd spiralborr.
Kolbs utställning omfattade f. ö. ett antal i en rad
efter storlek uppställda radialborrmaskiner av
modern konstruktion. De större maskinerna hade 36
olika hastigheter och 18 matningar, medan den
minsta, en ny maskin för max. 30 mm hål med 800
mm utliggning, hade 12 hastigheter mellan 60 och
2 670 samt 4 matningar mellan 0,1 och 0,8 mm. Även
här finna vi utsträckt användning av kullager,
härdade och slipade skjuthjul av kromnickelstål,
kilaxlar och en synnerligen bekväm omkastning av
spindelns rörelse medelst lamellkopplingar och spak
i ett lätt åtkomligt läge.

Bland de många små direkt elektriskt drivna
borrmaskinerna funnos en del, hos vilka efter amerikansk
förebild motorn, växeln och spindeln voro
sammanbyggda till kompakta små enheter, som allt efter
behov kunna placeras vertikalt, horisontalt eller i
vilket som helst annat läge.

Även borrmaskiner med hydraulisk matning voro
utställda, nämligen av Hillewerken. Samma
firma förevisade ä.ven en hydraulisk honing- eller
brynmaskin (fig. 8) för bryning (honing) av
cylindrar upp till 200 mm diameter. Som bekant erhåller
nian en ytterst slät och jämn yta med detta
förfarande, för vilket amerikanerna med Hutto i
spetsen ha varit föregångare. Verktyget, en hållare
med ett antal brynstenar föres under spolning med
fotogen upp och ned i cylindern, medan det
samtidigt får rotera. Den hydrauliska rörelsen har här
gentemot den ofta vid dylika maskiner använda
vev-oller excenterrörelsen den fördelen, att den axiella
hastigheten av verktyget är likformig, vilket för
erhållande av en korrekt cylindrisk yta torde vara av
betydelse. Dessutom kan slaget bekvämt inställas
till önskad längd. Den utställda maskinens
maximala slaglängd var 500 inm.

Utrymmet tillåter tyvärr icke att ingå närmare på
alla andra på mässan utställda maskiner, av vilka
nog en hel del skulle lika väl förtjäna ett
omnämnande som de ovan anförda. I all korthet skall
nämnas, att mässan naturligtvis omfattade
slip-maskiner, hyvlar, kallsågar, en synnerligen rikhaltig
samling av plåtbearbetningsmaskiner, pressar, saxar
samt en nästan förvillande mängd av olika
träbear-betningsmaskiner. I förgrunden av det mera
allmänna intresset stodo vidare bakelitpressar och
svetsningsapparater, dessutom den årligen
återkommande "Getriebeschau", en intressant samling av
kinematiska modeller och maskinelement, och
slutligen en större mönster smed j a i full drift, med alla
slags moderna redskap och anordningar, som kunna
vara av nytta i en smedja, såsom fjäderhammare,
svetsningsapparater, stukmaskiner etc., etc.

FÖRENINGSMEDDELANDEN

Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik

höll ordinarie sammanträde a föreningens lokal tisdagen
den 17 mars 1931.

Sedan avdelningens v. ordf., överingenjör B.
LUNDBORG, öppnat sammanträdet, utsagos ingenjör V. AUG.
JANSSON och civilingenjör HJ. DE LAVAL att jämte
ordföranden justera dagens protokoll.

Genom anmälan inträdde i avdelningen
civilingenjörerna A. EINAR EKELUND, Göteborg, GÖSTA OLSSÖN,
Stockholm, och HANS E. SVENSSON, Stockholm. I
avdelningen invaldes ingenjör MARTIN BERGGREN, Munkfors,
civilingenjör HANS SEGER, Stockholm, samt överingenjör
HELG Y OLAV WAHLBERG, Väja.

Sedan avdelningen behandlat ett par skrivelser i
standardiseringsfrågor, hälsade ordf. välkomna de
medlemmar av Verkstadschefernas förbund, som hörsammat
avdelningens inbjudan till detta sammanträde.

Ordet överlämnades härefter till bergsingenjör H.
DAHLERUS, som höll ett "Meddelande om
Brackelsbergs-ugnen". Föredraget kommer att inflyta i Teknisk
tidskrift Mekanik.

Oberingenieur K. MELLER höll därpå ett föredrag över
"Die wirtschaftliche Bedeutung des Einzelantriebes von
Werkzeugmaschinen fur Metall- und Holzbearbeitung".
Det uttömmande, och med ett stort antal ljusbilder
illustrerade föredraget kommer att i bearbetad form inflyta
i Teknisk tidskrift Mekanik.

På fråga av diplomingenjör E. LUNDGREN om
Slirkopplingar i någon större utsträckning erhållit användning i
Tyskland vid direktdrivning av verktygsmaskiner,
upplyste Oberingenieur Meller, att så icke var förhållandet.
Tendensen var snarare, att t. e. vid plåtsaxar och dylika
maskiner, där hittills vanligen svänghjulsenergi tagits
till hjälp för utförande av arbetsprestationer,
svängmas-sorna hållas nere, och större motor installeras, i ändamål
att vid erforderliga justeringar av snittet, maskinen
skall kunna stoppas ögonblickligen även under
arbets-slaget. Mot överbelastningar användes uteslutande
motorskydd.

Sedan ordf. tackat Oberingenieur Meller för det
högeligen intressanta föredraget, övertog han själv ordet och
höll ett inledande föredrag till den demonstrationsfilm
över Widia skärmetall som därefter visades. Widia
.("wie Diamant"), som utgöres av volframkarbid,
hopbundet av kobolt, upptäcktes först vid Osramfabriken och
demonstrerades S’om skärmetall första gången vid
Leipzigermässan 1927. Ämnets lämplighet som skärmetall
ligger i den även vid relativt hög temperatur stora
hårdheten, som tillåter hittills oanade skärhastigheter.
Talaren framhöll även att Widia-tekniken befinner sig på
ett första stadium; det slutliga stadiet nås först när
verktygsmaskiner framställas, vilka äro stabila nog att
motstå de ökade krafter och vibrationer, som bliva
följden av den ökade skärhastigheten.

Den härpå följande filmen visade på ett eklatant sätt,
dels huru vid vanliga material en flerdubbling av
hittills praktiserade skärhastigheter låter sig genomföras,
dels att material, vilka motstått andra ämnen än
diamant, med relativ lätthet låta sig bearbetas med Widia.

Efter sammanträdets avslutande vidtog sedvanlig supé
med samkväm. A. V. S-n.

LITTERATUR

Bokanmälan.

Die Wärmeaufnahme der bestrahlten KesselheizfJäehe,

av OTTO SEIBERT. (Forschungsarbeiten nr 324.) 17 sid.
med 12 fig. Berlin, VDI-Verlag, 1930.

Seiberts arbete är liksom övriga arbeten i denna för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931m/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free