Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 7
TEKNISK TIDSKRIFT
KEKANIK.
JULI 1931
U T G | V £ N AV SVENSKA TEK NOLOG FÖ R E N \ JN
INNEHÅLL: Tryckfall i ventiler, av Axel Danielson. - Utvecklingen av järnvägarnas rullande materiel under
senare år, av maskiningenjör Hjalmar Nordenhem. - Något om regulatorer för bränslepumpar vid
förbränningsmotorer med direkt insprutning, av ingenjör Arne Mörtsell. - Notiser. - Litteratur.
TRYCKFALL I VENTILER.
Av byråingenjör AXEL DANIELSON.
Om man vill mäta ett strypmotstånd, exempelvis
tryckfallet i en ventil, på ett korrekt sätt, skall
ventilen vara kopplad till motsvarande rörledning, och
tryckuttagen vara anbragta på långa avstånd före
och efter ventilen. En del av ventilens motstånd
beror nämligen på den virvelrörelse, den
åstadkommer i den efterföljande rörledningen, varför det sista
tryckuttaget bör vara placerat på så långt avstånd,
att strömningen åter blivit normal. Efter
tryckmätningar vid olika genomströmning bortkopplas
ventilen, och samma bestämningar göras för rörledningen
ensam. Ventilmotståndet är då differensen mellan
tryckfallen med och utan ventil. Dessa synpunkter
ha länge varit kända men ej alltid tillämpade.
Undersökningar av ingenjör W. FAGERSTRÖM rörande
tryckfall i ventiler för vatten visa vikten härav.
När det är frågan om strypmotstånd vid gaser, och
om därvid procentuella tryckfallet är jämförelsevis
stort, blir denna metod något mera komplicerad.
Beräkningen av rörledningens inflytande sker då på
följande sätt.
Vi beteckna.
Trycket fore ventilen Pr
efter " P2.
Volymen per kg gas före ventilen vr
" " " " efter " v.2.
Genomströmmad gasmängd i kg per sek. G.
Oasens hastighet före ventilen i m per sek. wr
pfi"Pi* *)n
,, " CiCCl ,, ,, ,, ,, ,, tt/2.
Temperaturen före och efter ventilen är mycket
nära lika, enär det här endast är fråga om rena
strypmotstånd.
Temperaturfallet beräknas enligt formeln
- wj - wj
och är ungefär 3° vid –- =0,75 och förhållandet
mellan stryparean och rörarean 0,7. Vid högre
tryckfall är den större, varför nedanstående
korrektionsformel då ej gäller. Vid större tryckfall influerar
for-övrigt även Joule-Thomson effekten.
Den till värme förvandlade friktionsener^ien är
och, då den sista termen kan försummas och
Pa vl = P2 v2 så är
P 2
Pl
Bortkopplas ventilen och samma gasmängd
genomströmmar rörledningen enbart, samt förtrycket P± och
volymen v± äro lika stora som förut, får man ett
annat gastillstånd vid det eftersta tryckuttaget, som
betecknas
Då är
v.A, w
Q, = P, v, log
Således är ventilens motstånd
Om ventilen kunde kopplas till en rörledning, som
icke hade något eget motstånd, skulle ett annat
gastillstånd efter ventilen erhållas, nämligen P2, v2: w2.
Detta bestämmes av
- Pl __ P3
p
Således är P2’ = P2 . –- nr vilken ekvation man
"3
bestämmer det ideella trycket efter ventilen.
Sambandet mellan gasmängden G och trycken P±
och P’2, eller såsom vi härefter skriva F2, skall nu
närmare undersökas.
Den kända formeln för adiabatisk utströmning av
gaser ger oss ett sådant samband, nämligen
I det följande antages liksom i denna formel att
arean F är bestämd genom försök och därför
inkluderar eventuellt kontraktions- eller andra
koefficienter. För ideella gaser är K = 1,4.
Denna formel gäller vid gasutströmning från ett
stort kärl genom ett skarpkantat hål till ett annat
stort kärl med lägre tryck, således t. e. vid
strypfläns med ett litet öppningsförhållande.
Vi kalla - för x och uttrycket––– (x^lu -
.* ]_ % ~~~ J-
| XU\- 1/Kj = f^ f^ y
Om x är nära 1. dvs. vid låga procentuella tryck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
