Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 JULI 1931
MEKANIK
91
ning, så placerad, att den påverkar den ventilspindel,
som skall öppna för tryckoljan till cylindrarna.
Ventilerna äro anordnade så, att de påverkas av
centrifugalkraften, vilken kraft motverkas av
ventilfjädrarnas spänning. Överskrider vagnens hastighet den
inkopplade växeln, Övervinner centrifugalkraften
ventilernas fjäderspänning, varigenom utloppet för
tryckoljan öppnas. Genom kraftiga fjädrar påverkas
kolvarna i tryckcylindrarna, så att de snabbt återgå
i lossläget, varvid lamellerna för ifrågavarande
koppling lösgöras. Härigenom förmildras automatiskt
inkopplingen av en växel, som ej motsvarar den
förhandenvarande hastigheten hos vagnen. Med hänsyn till
att vagnen igångsattes medelst tryckluften och att
det för omväxlingen erforderliga oljetrycket först
erhålles sedan motorn kommit igång, finnes en
oljeackumulator som ackumulerar det för omkoppling av
den första växeln erforderliga oljetrycket.
Ackumulatorn, som uppladdas under gång av oljepumpen,
är så anordnad, att det till lamellkopplingen
överförda trycket åstadkommer en mjuk och stötfri
igångsättning av vagnen.
Vagnen igångsattes på så sätt, att första växeln
inlägges, varefter motorn igångsattes medelst
tryckluft, varvid vagnen samtidigt sätter sig i rörelse.
Omedelbart härefter inblåses brännolja i cylindrarna
och motorn arbetar på vanligt sätt. Genom detta
förfaringssätt erhålles en mycket kraftig start, vilket
är av betydelse vid tågdrift.
Vagnarna äro försedda med tryckluftbroms, system
Knorr, kombinerad med skruvbroms. Den för
broms-ningen erforderliga tryckluften erhålles från
behållare i vagnens underrede, vilka laddas från
kompressorn. Uppvärmningen av vagnarna sker medelst
det av motorn uppvärmda kylvattnet, som passerar
genom stålrör, dragna utmed vagnens sidor.
Belysningen är elektrisk, lampspänningen 24 volt. Den
elektriska strömmen alstras av en till dieselmotorn
kopplad generator med tillhörande
ackumulatorbatterier. Vid vardera vagnsgaveln finnes en större
strålkastare samt å vagnssidorna vid
instignings-dörrarna kontakter för inkoppling av
aktersignal-lyktor. Å vagnens tak finnes anbragt det för
kylning av motor och kompressor erforderliga
kylsystemet. För att vid varmare väderlek erhålla
effektivare kylning finnes i den kylsystemet
omslutande huven 4 st. elektriskt drivna fläktar. Vid
vardera vagnsändan finnes en från resp. förarehytt
manövrerbar med tryckluft verkande siren, typ
typhon KMV.
Den först till Varberg-Borås-Herrljunga
levererade motorvagnen, vilken varit i drift ca l år, visar
i driftkostnad pr utförd vagnkm i medeltal 18V2
öre.
Högsta antalet pr månad utförda km har varit ca
8 400, pr dag 280 och pr år ca 78 000.
Bränsleförbrukningen pr tågkm har i medeltal varit
0.436 kg.
NÅGOT OM REGULATORER FÖR BRÄNSLEPUMPAR VID
FÖRBRÄNNINGSMOTORER MED DIREKT
INSPRUTNING.
Av ingenjör ARNE MÖRTSELL.
För förbränningsmotorer med direkt insprutning
användas ofta regulatorer för bränslemängdens automatiska
reglerande vid belastnings- och hastighetsvariationer.
Regulatorns verkningssätt, eller bränsleregleringen i sin
helhet, måste emellertid varieras ganska avsevärt,
beroende på de olika motorernas arbetsändamål. Härvid
användas huvudsakligen två slag av regulatorer.
1) Vikt regulator er (vanligen frislagsregulatorer).
2) Centrifugalregulatorer.
Dessutom finnas kombinationer av dessa, vilka dock ej
ofta förekomma.
De ovan nämnda regulatortyperna kunna vidare
konstrueras som a) rusnings- och b)
precisionsregulatorer. De förra användas till reglering endast vid ett visst
maximalvarvantal, under det att de senare hålla motorns
varvantal konstant inom vissa gränser vid varierande
belastningar.
Viktregulatorerna kännetecknas i stort sett av en i
mer eller mindre rätlinjig och fram- och återgående
rörelse försatt vikt V (fig. 1), vilken är ledad i ett plan vid
A, och för övrigt är styrd av den mer eller mindre fasta
kurvan B och fjädern C. Härvid är C vanligen så
in-spänd att vid en viss högre hastighet än den normala
på motorn, och alltså även på vikten V, viktens levande
kraft mot fjädern G är större än den fjäderkraft som
erfordras för att vikten skall slå mot plungen D. Därvid
uteblir ett eller flera pumpslag, och motorns varvantal
minskar.
Vid centrifugalregulatorerna åstadkommes i
allmänhet en mer eller mindre kontinuerlig reglering å
pumpslaget, och vanligen på sådant sätt att en konisk,
kilfor-mig, eller excentrisk del, genom förflyttning
åstadkommen av centrifugalkraften från regulatorvikter, får
begränsla bränslepumpens pumpslag, och därmed mängden
bränsle.
Med hänsyn till regleringen äro följande slag av
motortyper av speciellt intresse.
1) Motorer för elektriska kraftstationsanläggningar.
2) Båtmotorer.
3) Traktormotorer.
4) Lastautomobilmotorer.
5) Kompressordrivande motorer.
6) Vattenpumpdrivande motorer.
7) Vinschmotorer.
Vid förbränningsmotordrivna
kraftstationsanläggningar är det av synnerligen stor vikt, att varvantalet
hålles i mesta möjliga mån konstant för varierande
belastning, varför det alltså är av allra största betydelse
att regulatorn är känslig för små varvantalsvariationer.
Generatorerna äro antingen direkt kopplade till sina
förbränningsmotorer, eller också drivas de med tillhjälp
av linor eller remmar. Vid större aggregat användas
emellertid nästan uteslutande direkt koppling, vilket i
än högre grad fordrar goda varv- och
belastningsregle-rare. Därtill kommer att en förbränningsmotors
olikformighetsgrad i viss mån försämras av en felaktig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
