- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Mekanik /
114

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

TEKNISK TIDSKRIFT

19 SEPT. 1931

Fig. 9. Samband mellan skärhastighet och
total borrlängd vid borrar med olika
stigning. Ai = standard, 62°, A2 = 45° och As =
= 70°. Borr A4 standardstigning, konisk

Slipning.
Material 0,5 Hakkors, matning 0,4 mm/varv.

ner för dessa kurvor som funktion av det bearbetade
materialets egenskaper ha ej kunnat uppställas.
Som praktiskt resultat erhålles som möjlig
borrhastighet i dessa normaliserade automatstål:

material matning 0,4 mm/varv matning 0,2 mm/varv

0,5 Hakkors 30 m/min. 40 m/min.

0,3 " 30 " " 45 ,. .,

0,2 P 40-45 " " -

2) Jämförelse mellan "Oliver"-slipad standardborr och
borr med äldre konisk Slipning.

Allmänt påstås de "Oliver"-slipade borrarna vara
sina äldre konkurrenter överlägsna. På laboratoriet
har endast genomförts en jämförelseserie,1 nämligen
med borr typ Ai och typ A4 i material 0,5 Hakkors
och vid en matning av 0,4 mm/varv. Resultaten av

1 Vid dessa och följande prov bar deltagit civilingenjör
G. NYBERG.

dessa prov återfinnas i fig. 8, där längs ordinatan
avsatts utslitningstiden i minuter och längs abskissan
borrens periferihastighet. Cirka 12 % högre
skärhastighet har i detta fall kunnat användas vid den
"Oliver"-slipade borren för att samma
utslitnings-tid skulle erhållas.

3) Jämförelse mellan "Oliver"-slipade borrar med olika
stigning.

Ett stundom uttalat påstående är "att ju mindre
skärkraft ett verktyg har, desto bättre är det ur
ut-slltningssynpunkt". - Minskas stigningen hos en
borr, erhålles större skärvinklar, vilket medför att
skärkraften och därmed det för borrens vridning
erforderliga momentet bör bliva mindre. Men därmed
är icke sagt att borrens utslitningstid vid viss
skärkraft ökas.

Till institutionens förfogande har stått av fabrikat
A. förutom standardborren A1 med 62° stigning, dels
typ A2 med 45° stigning, dels typ A» med 70°
stigning. Med dessa borrar har genomförts såväl
utslit-nings- som moment- och borrtrycksmätningar i
material 0,50 Hakkors vid matningen 0,4 mm/varv.
Såväl moment- som borrtryck1 voro lägst vid 45°- och
högst vid 70°-borren. Resultatet av
utslitningsför-söken återfinnas i fig. 9. Standardborren, A^ har
visat sig gynnsammast och 45°-borren, A2J något
sämre. För 70°-borren, A^ har ingen kontinuerlig
kurva erhållits inom det skärhastighetsområde, där
proven genomförts, varav följer att kurvan måste
ligga vid lägre hastigheter. I figuren har även
inlagts en kurva för borren A4, med standardstigning
men med konisk Slipning.

Rent praktiskt sett är givetvis 45°-borren
avsevärt ogynnsammare än vad som framgår av dessa
kurvor. Dels är dess vridningshållfasthet lägre än
standardborrens, dels torde den, om icke bottenhål,
såsom vid de utförda proven, utan genomgående hål
borras avsevärt lättare spolieras i det ögonblick, då
borren "går igenom" det stycke som borras. - Om
den praktiskt sett obetydliga skillnad i skärhastighet
vid samma utslitningstid som i det föregående
konstaterats vid standardborrarna av fabrikat A± och B
är att hänföra till skillnaden i stigning 62° resp. 60°
har icke kunnat avgöras.

l Vid en stor del av dessa mätningar har deltagit
dåvarande teknologien M. HEDE.

MATARV ATTENFRÅGAN VID
ÅNGPANNEANLÄGGNINGAR.1

Av överingenjör ALEX. ENGBLOM.

Betingelser för kemisk matarvattenrening för
högtryckspannor.

Vid behandling av föreliggande spörsmål kommer
jag att inskränka mig till att återgiva en del av de
synpunkter, som framkommo vid projekterings- och
intrimningsarbetet av pannorna vid Borås Wäfveri
aktiebolags nya ang- och kraftcentral, samt de prak-

i Inledningsanförande vid Ingeniörsvetenskapsakademiens
ångtekniska konferens den 25-26 februari 1931.

tiska rön som vi gjort sedan denna kommit i reguljär
drift.

Vi hade under år 1927 vid vår fabrik i Kungsfors
installerat en ny panna av Jiges-typ med ett drift
-tryck av 25 åto. Mälarvattnet till denna panna
erhölls från den närbelägna Viskan. Vi kommo snart
underfund med, att Viskans vatten ej var det
lämpligaste för moderna ångpannor med höga tryck. Vid
de gamla Lancashire- och returtubpannorna med upp
till 12 åto hade visserligen pannsten bildats, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931m/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free