Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
TEKNISK TIDSKRIFT
19 SEPT. 1931
Fig. 1.
varmare. Från pannorna drogos rörledningar till
förvärmaren, där praktiskt taget hela värmeinnehållet
i det kontinuerligt avtappade pannvattnet tillfördes
matarvattnet. Från förvärmaren leddes den vid
tryckriedsättningen bildade ångan samt en mindre
del av det kondenserade pannvattnet över till
vatten-renaren. (Fig. 3 visar schematiskt installationen.)
Det visade sig emellertid snart, att pannorna även
vid normala belastningar visade tendenser att bilda
skum och överkoka. Efter ingående undersökningar,
bl. a. över ånguttagens variationer, fastslogs, att
överkokningarna nästan uteslutande berodde på
pann-vattnets alkalitet. Vi funno sålunda, efter en hel del
utprovningar, att den högsta alkalitet, som kunde
tillåtas för våra driftförhållanden, motsvarade 15 cm3
1/io n. HC1, då 50 cm3 pannvatten undersöktes och
metylorange användes som indikator. Detta
motsvarar ett alkaliöverskott av 1,59 gram Na.,C03/l. Vid
dessa försök var pannvattnets specifika vikt 0,3-0,4°
Be. vid 15°C.
En bidragande orsak till de speciellt under den
första driftperioden uppträdande överkokningarna
var, att driftpersonalen ej kunde överblicka de av
ändringarna i driftförhållandena förorsakade
växlingarna i pannvattnets koncentration av lösta och fällda
salter. Kontrollen över kvantiteten avtappat
pannvatten var besvärlig, framför allt på grund av att den
kontinuerliga slamavtappningen tid efter annan mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
