Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
17 OKT. 1931
MEKANIK
133
ningen i smörjrörets övre del. Är denna öppning 2 mm,
t. e. vid elektriskt lok litt. D, skall nålen vintertid ha
en grovlek av 1,25 mm och sommartid 1,5 mm. Är
öppningen i smörjrörets övre del 3 mm, t. e. på vevarna å
lok litt. F, skall nålen vintertid göras av 2,25 mm tråd
men sommartid av 2,5 mm tråd.
Vid begagnande av oljespruta med hak å pipen skall
vid smörjningen noga tillses, att smörjnålen eller
smörjstiftet icke ofrivilligt bortryckes ur smörjröret. Skall
däremot stiftet eller nålen upplyftas för undersökning
måste vänstra handens pekfinger hållas intill
smörjröret för att omedelbart uppfånga stiftet eller nålen, så
att denna icke borttappas, vilket eljest lätt sker.
AXIALKRAFTUPPTAGANDE UNIVERSALKOPPLING.
Inom många områden i den moderna maskintekniken
har universalkopplingen, bland andra Polhemsknuten
m. fl. varianter, fått en vidsträckt användning då det
gällt kraftöverföring mellan axlar, vars centrumlinjer
hava en viss vinkelförskjutning. Dessa typer av
universalkopplingar äro dock föga lämpade för upptagande
av axialkrafter.
Ingenjör Carl Rudqvist har genom konstruktion av
sin axialkraftupptagande Universalkulkoppling på ett
tilltalande sätt löst problemet att få fram en koppling,
som kan helt upptaga förekommande axialbelastningar
utan att försvaga axlarnas kraftöverföringsförmåga,
samtidigt som den är smidigt självinställande för
vinkelförskjutningar av axlarnas centrumlinjer.
Tack vare sina även stötdämpande egenskaper
skyddar kulkopplingen dessutom maskineri och material
speciellt vid omkastning av en maskins rörelseriktning,
varjämte den fungerar utan tillsyn eller smörjning.
Kopplingens konstruktion framgår av fig.1. l och 2
äro kopplingsflänsar fästade på resp. axeländar. Den
momentöverförande delen är gummiskivan 3, som med
skruvarna 4 i sex punkter är omväxlande fäst vid den
ena eller den andra kopplingsflänsen. Omkring skruv-
hålen är gummiskivan armerad med korrugerade brickor
5. De axialkraftupptagande delarna äro de trearmade
korsen 6 och 7, kulan 8 samt brickorna 9 och 10.
Korsen 6 och 7 äro med sina armar fastade vid resp.
kopplingsflänsar genom samma skruvar 4, som sammanhålla
gummiskivan och kopplingsflänsarna.
Då axiella tryck-krafter upptagas av kulan 8 samt
brickorna 9 och 10, dragkrafter av kulan 8 samt korsen
6 och 7, blir alltså kulan det axialkraftöverförande
elementet, varför dessa krafter icke hava någon inverkan
på kopplingens förmåga att ställa in sig vid
vinkelförskjutningar i axelledningen.
För upptagande av endast axialtryck utföres
kopplingen så att korsen utelämnas, gummiskivan fästes
direkt till kopplingsflänsarna och kulan centreras i
gummiskivan.
Kopplingen, som tillverkas för axeldiametrar från 15
till 55 mm har under den gångna sommaren släppts ut
i marknaden och kommer helt säkert att få stor
användning bl. a. å motorbåtar och automobiler, då den
eliminerar de olägenheter, som sättningar och förskjutningar
i motorbädd och axelledning kunna åstadkomma.
Ingenjör Rudqvist, som förut, genom sin uppfinning
av bl. a. elektrisk tändare för råoljemotorer, gjort sitt
namn känt, har genom denna nya uppfinning åter gjort
en intressant insats på det maskintekniska området.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
avhöll ordinarie sammanträde å restaurang Gillet den
29 september 1931.
Sedan ordföranden direktör M. LINDHAGEN förklarat
sammanträdet öppnat, valdes till justeringsmän för
dagens protokoll överingenjör E. SPETZ och civilingenjör
F. HOLMGREN.
I avdelningen inträdde genom anmälan civilingenjörerna
K. E. PERSSON, Stockholm, M. L. JOHANSSON, Stockholm,
och S. WETTERSTRÖM, Stockholm, samt genom
inval ingenjör ’S. THOMÉE, Stockholm,
överingenjör F. DEIJFEN, Stockholm, samt
civilingenjör K. G. LJUNGDAHL, Västerås.
Ordföranden meddelade, att Svenska
teknologföreningens styrelse vid sammanträde den 2 sept.
beslutat, att av de medel, som genom Sveriges
standardiseringskommission ställts till styrelsens förfogande för
främjandet av den genom Svenska teknologföreningen bedrivna
normeringsverksamheten för budgetåret 1931-32 ställa
2 500 kronor till avdelningens för mekanik förfogande.
Vidare meddelades att ett par inkomna
standardiseringsärenden remitterats till avdelningens härav
berörda kommittéer.
Diplomingenjör O. HALLSTRÖM höll därefter ett med
stort intresse mottaget föredrag om "svetsfogar och deras
hållfasthet", baserat på hållfasthetstekniska och
metallografiska undersökningar av huvudsakligen
ljusbågsvet-sade fogar.
Föredragshållaren konstaterade bl. a. att vid vanliga
stumfogar uppnås med goda, mantlade elektroder och
tränad svetsare en hållfasthet relativt det osvetsade
materialet av över 90 %; med nakna elektroder stannar
motsvarande siffra vid omkring 70 %, och fogen får
mera gjutjärnsstruktur.
Den ofta i möjliga och omöjliga fall rekommenderade
normaliserande glödgningen konstaterades hava sin
huvudsakliga betydelse vid gassvetsning; vid
ljusbågsvetsning är icke kornförändringen sådan, att något
nämnvärt vinnes genom normalisering.
Nästa föredragshållare var professor, dr D.
AUF-HÄUSER, Hamburg, som höll ett elegant framfört
anförande betitlat: "Zündung, Verbrennung und Explosion".
Talaren behandlade härvid bl. a. betydelsen av det rent
additiva syreupptagandet, samt det sönderfall av
bränslets molekyler i enklare kolväten och koloxid som
föregår den egentliga förbränningen till kolsyra och vatten.
Föredraget gav en klar och belysande resumé över den
nuvarande uppfattningen av dessa frågor.
Efter föredragen och sedan kvällens talare
vederbörligen avtackats av ordföranden, vidtog en animerad
supé med samkväm.
Sammanträdet torde ha varit besökt av bortåt 130
personer.
A. V. S-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
