Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 JAN. 1931
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
15
föreningen, vilken upplästes. I skrivelsen föreslås, att
en undersökning göres för att utröna, vilka åtgärder
som skulle kunna vidtagas för åstadkommande av större
säkerhet och sundhet inom entreprenadväsendet för
väg-och brobyggnader, och påpekas att i Amerika vissa
mått och steg tagits i sådan riktning och med mycket
goda resultat. Byggnadsentreprenörföreningen
hemställer, att för frågans dryftande tillsammans med
representanter för byggnadsentreprenörföreningen, Svenska
vägföreningen och Svenska vägstyrelsernas förbund två
medlemmar ur Svenska teknologföreningen utses. På
styrelsens förslag beslöt avdelningen att till föreningens
representanter föreslå väginspektör J. Arv. Blomberg
och broinspektör C. Rudolf Kolm.
Kungl, majits beslut angående omarbetning och
revision av betongnormerna upplästes för avdelningens
kännedom.
Ordföranden överlämnade därpå ordet till kvällens
fem referenter av "vad som hänt inom väg- och
vattenbyggnadsfacket under år 1930". l de till 20 å 30 min.
begränsade föredragen behandlade bandirektör YNGVE
A. SIMONSSON järnvägar, förste ingenjör JOHN BEEGSTEÖM
kommunalteknik, ingenjör NILS A. RANOW bro- ’och
bygg-nadskonstruktioner, förste byråingenjör K. J. PEDER
WITTROCK vattenkraft och vägingenjör ERNST
AUGUSTINSSON vägar. Föredragen mottogos med synnerligen stort
intresse och torde senare komma att publiceras i denna
tidskrift. Ordföranden framförde till föredragshållarna
ett fulltaligt och tacksamt auditoriums tack för deras
intressanta och värdefulla återblick på det gångna årets
framsteg inom facket.
På ordförandens förslag beslöt slutligen avdelningen
att överlåta åt sin styrelse att utse representanter i den
kommitté, som skall tillsättas för betongnormernas
revision och omarbetning.
Sedan ordföranden förklarat det av ett 140-tal
medlemmar besökta sammanträdet avslutat, vidtog supé med
traditionellt nachspiel, där nästan alla avdelningens
förmågor voro i elden. Förutom ordförandens spirituellt
framförda tack till föredragshållarna minnes man
signaturen Hq:s visor, ingenjörerna Frosts och Backs
variationer av "Californien" och don Pedros "basse". E«n mera
varaktig behållning gav ingenjör Finnes tal för
"lutfisken", vilket efter två svåra vittjningar av den
dona-tionspigge vattenbyggnadsprofessorns plånbok samt
läns-ning av övriga närvarandes resulterande i en
insamlingssumma för inköp av en avdelningens egen luta
uppgående till kr. 301: 3(8 -f ett 5-pfennigmynt - ett vackert
offer i kamratskapets tecken till strängaspelets fromma.
Vid 2-tiden var nattens plenum i det närmaste slut.
Fur.
Uppgifter om enskilda järnvägar under år 1930.
1) Under år 1930 har kungl, maj:t icke beviljat
koncession på någon ny järnväg men däremot på spårvägen
Enskede slakthus-Örby. Ej heller har koncession sökts
på någon järnväg och ej heller har någon ny järnväg
påbörjats. Den enda järnvägsbyggnad, som befinner sig
under arbete, är Ulricehamn-Jönköping.
2) Kungl, maj:t har under året avslagit ansökningar
om koncession på järnvägar ’Sunne-Höljes, Åsbyholm-
Ekshärad-Slättne, Åsbyholm-Vägsjöfors-Slättne och
Skurusundet-Älgöfjärden.
3) Koncession har förverkats för järnvägen Uppsala-
Öregrund.
4) Under året ha de enskilda järnvägarna
Hässleholm-Markaryd och Markaryd-Veinge inköpts av
staten.
5) Kungl, maj:t har förklarat, att koncessionen för
Lindfors-Bosjöns järnväg upphört att gälla.
6) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har under året
meddelat trafiktillstånd dels för spårvägen Enskede
slakthus-örby, dels för förlängningen av Gröndalsspår-
vägen i Brännkyrka församling från Ekbacken till
Ekensberg.
7) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har under året
utfärdat avsyningsbetyg för järnvägen Åmål-Årjäng
och spårvägen Uppsala-Mälaren.
8) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har under år
1930 medgivit ökning av tåghastigheten på följande
nor-malspåriga järnvägar: Växjö-Alvesta, bandelarna
Halmstad-Värnamo, Hök-Vaggeryd,
Månsarp-Norrahammar, Reftele-Gislaved, Torup-Hyltebruk och Kinnared
-Ätran av Halmstad-Nässjö. Vidare
Nässjö-Oskarshamn, Åmål-Årjäng, Uppsala-Enköping,
Gävle-Sundsvall och Islinge-Kyrkviken i Lidingö samt på de
smalspåriga järnvägarna Örebro-Norrköping,
Roma-Klintehamn-Hablingbo och Linghed-Ockelbo.
9) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har under året
medgivit ökning av hjultrycket på järnvägarna
Kristianstad-Eslöv, Karlskrona-Växjö, Bergslagsbanan, Sala-
Tillberga och Gävle-Falun.
10) Under år 1930 ha följande fusioner ägt rum:
Norra Östergötlands, Mellersta Östergötlands,
Vikbolands-banan och Väderstad-Skänninge-Bränninge järnvägar
hava bildat gemensam trafikförvaltning, och Varberg-
Borås järnväg har övertagit Borås-Herrljunga.
LITTERATUR
"Unders0kelse av skader på vare betongdammer og
bruddstensdammer i mortel; årsak og botemidler",
Med-delelse nr l, utgiven av Den Norske Ingeni0rforenings
Betongkomité, Oslo 1930, 260 sidor i kvartformat.
Rubricerade publikation är tillkommen efter ett
vidlyftigt arbete, som utförts av den norska
betongkommittén. Denna tillsattes år 1925 för att studera då
uppmärksammade betongskador å vattenbyggnader.
Kommitténs ordf. har varit professor Halvorsen och dess
sekreterare ingenjör Friis. Bidrag till kostnaden för den
mycket omfattande utredningen hava lämnats av såväl
staten som av kommuner, industriföretag, kraftverk och
enskilda. Resultatet är ämnat att publiceras i 3 st.
meddelanden, varav nr l med ovan angivna titel
nyligen utkommit. Nr 2 kommer att avhandla principerna
för god betongtillverkning, varjämte slutligen i nr 3
redogörelse skall lämnas för betong i havsvatten, den
sistnämnda av speciellt intresse för
hamnbyggnadsväsendet. Trots det att ifrågavarande arbeten tagit mycket
stor omfattning och publicerandet sker i tre särskilda
be-tänkanden, förordar Norska Ingeniörföreningen, att
staten och andra intresserade även i fortsättningen måtte
bidraga till ytterligare forskningsarbete. Detta visar
tydligt dessa frågors komplicerade och vittomfattande
natur.
Ett intensivt arbete rörande betong i vatten pågår
ju samtidigt på flera håll i världen. Ämnet kan
lämpligen bearbetas från flera olika utgångspunkter,
nämligen förutom av vattenbyggnadsingenjörerna av
cementtillverkare, kemister, geologer och betongkonstruktörer.
Den norska kommittén uppställde som sitt program
att först samla uppgifter om iakttagna betongskador
och, sedan den väsentligaste litteraturen på området
blivit genomgången, söka förbindelse med in- och utländska
institutioner, som bedriva forskningar i liknande syfte.
Därefter utföras erforderliga mekaniska och kemiska
undersökningar. Det erhållna materialet bearbetas, så
att man därav kan göra sig en uppfattning om
anledningen till skadorna. Slutligen söker man få fram
lämpliga botemedel, varvid tillsatsmedel, nya cementsorter
och event. även bestrykningsmedel undersökas.
Nära ett 100-tal anläggningar hava inspekterats och
av dessa lämnas i den nu utkomna redogörelsen
uppgifter över betongens nuvarande tillstånd vid ett 30-tal
anläggningar, såväl sådana, som varit utsatta för mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
