Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
TEKNISK TIDSKRIFT
28 MARS 1931
’Innan-en ny klorbehållare inkopplas, bör dess
ut-loppsmynning urblåsas under ett par sekunder. Det
har nämligen visat sig, att en del orenheter ibland
samla sig vid utloppet, vilka kunna förorsaka stopp
i doseringsapparaten.
Klorbehållarens rymd måste avpassas i förhållande
till den mängd klor, som förbrukas. Om en behållare
tömmes för häftigt, inträffar en så kraftig
temperatur-och trycksänkning vid avdunstningen och
expansionen, att doseringen blir otillförlitlig. I allmänhet kan
man ur en 100 kg behållare tappa c:a 30 kg klor per
dag, motsvarande c:a 350 mg/sek. Vid större
förbrukning bör man inkoppla flera eller större behållare.
Vid indirekt klorering bör temperaturen på
förbruknings vattnet ej vara för låg. Detta gäller speciellt
den mindre mängd vatten som tillföres
vakuum-doseringsapparatens vakuuinklocka. enär där
klorvät-tenlösningen är mycket koncentrerad. Under c:a 5°C
bildas i koncentrerat klörvatten kristaller av
klor-hydrat, som göra doseringen otillförlitlig.
Om den ringaste klorlukt förmärkes, bör orsaken
omedelbart undersökas. Utläckande klor ger med
ammoniak en vit rök, och genom att föra en flaska
ammoniak utefter apparatens olika delar, kan man
lätt lokalisera en läcka. Den minsta läcka skall
genast avhjälpas. Om möjligt urblåses apparaten före
isärtagandet med torr luft, eller också pluggas den
brutna förbindningen vid isärtagandet, så att
luftfuktighet hindras att inkomma. Alla delar, som varit
under reparation, inklusive nyinsatta delar, torkas
iöre insättningen med koncentrerad träsprit,
Föreskrifter för kloreringsanläggningar.
En lång tids erfarenhet i Förenta staterna har visat
att rening av vattnet före eller i samband med
steriliseringen samt steriliseringsanläggningars utförande
och skötsel måste uppfylla vissa fordringar, för att
vid alla tillfällen ett tillfredsställande resultat skall
erhållas och katastrofala följder undvikas, samt att
lagstiftning visat sig erforderlig i förebyggande syfte.
Erfarenheten från en del i Sverige utförda
anläggningar tyder på att föreskrifter även här äro av
behovet påkallade.
Det är numera ganska väl känt, hur långt reningen
bör drivas för varje särskilt slag av vatten för att
sterilisering skall kunna ske med betryggande
bakteriell reningseffekt. Det skulle emellertid föra för
långt att här behandla detta viktiga spörsmål. Jag
vill blott framkasta, att det vore önskvärt att utförda
vattenverk samt alla nybyggnads- och
utvidgningsförslag i detta avseende underställdes lämplig
sakkunnig myndighet för godkännande.
Registrerings-skyldighet borde införas för alla vattenledningsverk
för hushållsvatten. De registrerade vattenverken borde
indelas i riskklasser med hänsyn till råvattnets
beskaffenhet, vattenverkens storlek osv. För vissa
klasser av vattenverk borde erfordras viss föreskriven
kompetens för skötare.
För utförande och skötsel av anläggningar för
sterilisering med klor vore följande föreskrifter
önskvärda:
/. Endast fullgoda, i gott skick varande apparater
och anläggningar få användas.
2. För varje enkel installation skall finnas full
reserv.
3. Klorbehållare för hypoklorit skall hava synligt
vätskestånd och behållare for flytande klor skall vara
placerad på våg.
4. Skötare av Klorering sanläggning skall vara
fullt förtrogen med anläggningens konstruktion och
skötsel.
5. Doseringen skall kontrolleras genom
regelbunden analys på kloröverskott samt i vissa fall
därjämte genom renhetsanalys och bakteriologiska
analyser efter föreskrift.
6. Alla observationer skola journalföras.
MONTAGET AV LANDSVÄGSBRON ÖVER KALIX ÄLV.
Av civilingenjör ARVID JANSON.
Föregående år färdigställdes järnöverbyggnaden
till den nya landsvägsbron över Kalix älv vid
Nederkalix kyrka. Montaget av överbyggnaden torde
erbjuda intresse enär detsamma utfördes utan fasta
från älvbotten uppbyggda ställningar.
Överbyggnadens utbildning framgår av fig. 1.
Ett mittspann, med en spännvidd av 82 m och
konstruerat såsom Langerbalk med
förstyvnings-balk av fackverk, omgives på vardera sidan av 2 st.
fackverksspann med 43 m spännvidd. På östra sidan
finnes dessutom ett landspann med c:a 26 m spänn-
vidd. Sidospannen -äro förlagda helt under farbanan
och utbildade såsom konsolbalkar med ett 32 m
inhängt spann i broöppningarna närmast bågspannet.
Dettas underkant har med hänsyn till sjötrafiken
placerats på en höjd av c:a 7 m över
medelvattenytan. Körbanans fria bredd är 5 m, och teoretiska
bredderna för bågspannet och sidospannen äro resp.
5.5 m och 3,3 m.
Avsikten var från början att montera hela
järnöverbyggnaden på direkt på isen anordnade
byggnadsställningar. Isens tjocklek brukar nämligen
Fig. 1. Elevation av bron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
