Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
28 MAUS 1931
av strandkonturen skulle
blivit ett par hundra
meter långa, tvenne 7/s"
wi-restag mellan pelarna n:ris
2 och 3.
Nedanstående
schematiska skiss visar det
principiella utförandet av
denna styrning. I stagen
löpte 2 st. blockskivor a,
förenade med pråmkopplet
med taljor. Med tillhjälp
av dessa stag och taljor,
vilka sistnämnda under
överdragningens gång
måste justeras så att styrstagen ständigt voro spända,
kunde spännets fria ände hållas i rätt läge.
Fig. 5. Schematisk planskiss över 82 m spännets sidostyrning under
överdragningen.
Bågspannets andra ände vilade under
överdrag-iiingen på en under tvärbalkarna i ändfacket
anordnad träsläde. Släden löpte på en plankbana, vilande
på mittspannets långbalkar, vilka sedan spännet med
tillhjälp av domkrafter upplyfts i fria änden på
pråmkopplet, inlades i brons längdriktning mitt över
underliggande sidospanns huvudreglar.
Sidostyrningen i denna ände erhölls genom tvenne i
bågspan-net fastsatta järnkonsoler, vilka lågo an mot
kant-balkarna i sidospannens gångbana.
Trycket i glidytan mellan släden och glidbanan
uppgick till ca 3,5 kg/cm2. Mittspannets vikt under
överdragningen var 160 ton. fördelad med 93 ton på
pråmkopplet och 67 ton på släden. Överdragningen
utfördes med ett 4 tons spel, placerat på västra sido-
Fig. 6. Bågspannet under överdragningen.
spännen. Som avhåll tjänstgjorde ett annat spel på
östra sidospannen. Fig. 6 visar spännet under själva
överdragningen.
Överdragningen, som krävde en tid av c:a 10
timmar, förlöpte lugnt och säkert, och den använda
wire-styrningen av spännets fria ände fungerade
tillfredsställande. Dessa wirestag fingo emellertid vidkännas
en ganska kraftig påfrestning. När överdragningen,
som påbörjades vid vindstilla, var slutförd men innan
spännet hunnit nedpallas på fasta pallningar drog
nämligen ett häftigt cyklonartat oväder över
broplatsen. Vindstyrkan var så kraftig att lösa
ställ-ningsplank blåste av spännet, och detsammas
rörelser i sidled på grund av vågorna voro ganska stora.
Sedan bågspannet uppallats med träpallningar på
de båda mellanpelarna, frigjordes pråmkopplet med
domkrafter, och det vid överdragningen använda
in-hängda spännet upplyftes på sin slutliga plats.
Bågspannet sänktes så med domkrafter på upplagen.
Totala järnvikten i överbyggnaden uppgår till c:a
400 ton. Brobyggnaden har projekterats av major
Hans Nilson, Luleå. Huvudentreprenör för
järnöverbyggnaden har varit A.-b. Lindholmen-Motala,
Motala verkstad, som levererat sidospannen och
utfört samtliga detalj- och montageritningar.
Bågspannet har levererats av J. C. Petersens mekaniska
verkstads a.-b., Trelleborg.
UR CEMENT- OCH BETONGLITTERATUREN 1929-1930.
Av förste byråingenjör G. S. LALIN.
Antalet artiklar ’om cement och betong i de tekniska
tidskrifterna och avhandlingar i samma ämnen från
laboratorier och tekniska föreningar ha under de sista
åren växt med sådan fart, att det redan nu kan vara
ganska svårt att följa litteraturen på betongens alla
områden. För att få någon större behållning blir det
många gånger nödvändigt att begränsa sin läsning till
vissa delar av betongtekniken och ändå gallra högst
betydligt. Ett kort sammandrag av några artiklar rörande
sådana aktuella frågor &om cementets egenskaper,
betongtillverkning och orsakerna till betongförstörelser
torde därför kunna bli till gagn för en del av tidskriftens
läsare.
Beträffande cementets konstitution märker nian i
såväl tyska som amerikanska artiklar en tendens att återgå
till Törnebohms uttryckssätt för de olika mineralierna
i cementklinkern. Det lägges numera mindre vikt vid
den vanliga förklaringen av reaktionerna, grundad på
antagna kemiska formler, än på de ingående
mineraliernas genom försök utrönta egenskaper.
ROGOZINSKI beskriver en metod att bestämma ett
cements kalkinnehåll genom titrering med NaOH. Som
exempel anföres, att ett cement, som fordrar 10,35
cc NaOH, innehåller 65,5 % CaO. Noggrannheten
uppgives vara 0,1 %. (Zement 18. 1929.)
H. KUHL har undersökt 24 olika cementsörter och
funnit, att den erforderliga vattentillsatsen delvis är
beroende på cementets granulering. Ett finare cement
fordrar mera vatten än ett grövre. Då det är fråga om
draghållfasthet synes ett medelfint cement vara bäst.
(Zement 18. 1929.) Dessa undersökningar ha sedan
fortsatts (Zement 26, 27, 1930), varvid två cementsorter
uppdelades i 7 korngrupper från 10 till 60 /< med tillhjälp
av en Gonellseparator. Av undersökningarna framgick,
att största hållfasthet erhålles, då cementet har en
likformig kornstorlek av omkring 30 p. Ett mycket finmalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
