- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Väg- och vattenbyggnadskonst /
72

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

TEKNISK TIDSKRIFT

27 JUNI 1931

Fig. 3,

Plan över Rånåsfoss kraftverk i Glommen, Norge. Rånåsfossverkets flottningsanordningar äro ett exempel på stora onödiga utgifter för

tillfredsställande av flottningsintressets överdrivna fordringar.

vattenkraftens gemensamhet i intressen vid
sjöregleringar. Särskilt framhölls, att de större
sjöregleringarna medfört möjlighet till kortvariga högre
vat-tentappningar för underlättande av slutrensningen.
Vid Svenska flottledsförbundets årsmöte 1926 höll
ingenjör NILS JACOBSON i Dalälvens regleringsförening
ett föredrag om sjöreglering för flottning och
vattenkraft, vari intressegemenskapen på ett klart sätt
belystes. Det framhölls bl. a. att en gemensam
flott-nings- och kraftreglering, skulle kunna tänkas ordnad
på det sättet, att vartdera intresset äger att med
förmånsrätt disponera viss del av sjömagasinet, dock
med rätt att utnyttja även övrig del av magasinet, då
så kan ske utan inkräktande på den andres rätt.
Svårigheten ligger uppenbarligen i uppdelningen av
magasinet och fördelningen av kostnaderna, en
svårighet, som dock med god vilja hos båda parterna bör
kunna övervinnas.

Möjligheterna för vattenkraften vid nuvarande
lagstiftning att vid bristande samförstånd komma till

Fig. 4. Vy av Rånåsfossdammen. Dammen skall framsläppa intill
4000 m3/s och är försedd med mycket stora öppningar, bland de största
i världen. Avstängningsorganen utgöras av två under vattnet
ned-sänkbara, hydrauliskt manövrerbara sektorluckor om 3,75 X 50 m och
en valsdam om 6,40 X 45 m. Flottningens representanter hyste tvivel om
att det skulle gå att flotta över dammen; man menade att timret skulJe
skadas och yrkade på att en flottningsränna skulle- inrättas. En
synnerligen dyrbar flottningsränna byggdes därför på kraftverkets oekostnad.
Dess kapacitet skulle vara 240000 stockar per dygn. Rännan (se f ig. 3)
är 800 m lång och framgår på en sträcka av 220 m i tunnel med 2,5 X 5
m tvärsektion. Bredden i vattenlinjen är 5 m. Vattenmängden skall
vara minst 15 m3/s, maximum 35 m3/s.

ekonomiskt samarbete med flottningen äro tyvärr
mycket begränsade. Vid vattenreglering med
tvångsdelaktighet är flottningen nämligen enligt lagen icke
förpliktigad att ingå såsom intressent. Den. som
icke varit med om att skriva lagen, kan svårligen
följa den tankegång, som innesluter jordbruket i
tvångsdelaktighet vid vattenregleringar, men
undantager flottningen. Lagen föreskriver visserligen, att
om det efter sådan sjöreglerings utförande visar sig,
att densamma leder till stadigvarande nytta för allmän
flottled genom minskning i kostnaderna för flottningen
eller för flottledens underhåll, och den vunna nyttan
kan uppskattas till visst penningbelopp, må
flott-ningsföreningen på talan av regleringsföreningen
förpliktas att erlägga högst så stor del därav, som svarar
mot förhållandet mellan å ena sidan företagets
anläggningskostnad och å den andra den beräknade
båtnaden för regleringssamfälligheten, men flottleden är ej
skyldig att deltaga i framtida kostnad för företaget.
I praktiken torde det för övrigt stöta på stora
svårigheter att framlägga erforderliga, bevis rörande
flott-ningens nytta av ett regleringsföretag, i händelse
flottningsledningen ställer sig oförstående.

Effektiv upplysningsverksamhet är av behovet
påkallad, eljest torde vattenkraften tillsvidare i bästa
fall endast få räkna med en välvillig neutralitet från
flottningens sida, när den går att lösa sina
regleringsfrågor.

Den naturliga lösningen av
vattenhushållningsfrågan är, att alla flottningsföreningar i ett och samma
flodområde slå sig tillsammans och att flodområdets
vattenkraftintressenter å sin sida bilda en
regleringsförening. Dessa båda parter uppgöra sedan
gemensamt en vattenhushållningsplan för hela flodområdet.
Att motsätta sig ett sådant samarbete är ekonomiskt
oförsvarligt och strider sålunda mot det "allmännas
intresse".

En regleringsförening kan icke med stöd av lagen
tvinga en flottningsförening till samarbete.
Motståndet måste hävas på annat sätt. Genom
upplysningsarbete och moralisk påtryckning borde de, som
handhava flottningen, kunna förmås till samarbete och
förståelse. Den omständigheten att flera stora
flott-ningsintressenter numera tillika äro betydande kraft-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931v/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free