Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
TEKNISK TIDSKRIFT
22 AUG. 1931
Upptrycks-
<* .. ’ r .–3 rj 4 //._-__-L_-J - diagram , -mm#^
Fig. 1. Typisk profil av damm i äldre Fig. 2. Typisk profil av
vantider, lig gravitationsdamm.
rQrånerings-
.Sannolikt
upptrycksdiagram
Sannolikt
upptryck&diagnJFn
Fig. 3. Plansektion genom van- Fig. 4. Plansektion genom modifie-
lig gravitationsdamm. rad gravitationsdamm med dräne-
ringsrum längs de vertikala
byggnadsfogarna.
"T
«r»
J
I-.1
^*^- Sannolikt ^~
upptrycksdiagram
Fig. 5. Plansektion genom modifie- Fig. 6. Plansektion genom damm
rad gravitationsdamm. med avrundade pelarhuvuden.
upptrycksdiaqram
Fig. 7. Plansektion genom
mång-valvsdamm med pelare av
massbetong.
Sannolikt
upptrycksdiagram
Fig. 8. Plansektion genom
pelare-huvuddamm med val v eller plattor.
=^.
- Sannolikt
upptrycksdiagram
Fig. 9. Plansektion genom typisk
Ambursendamm.
rf
upptrycksdiacjrtjm
Fig. 10. Plansektion genom typisk
mångvalvsdamm.
ras genom en tätningsplåt placerad nära uppströmssidan
av dammen. Det kan vara sicksack- eller
labyrintutformning av fogarna mellan angränsande sektioner, men
en del ingenjörer föredraga plana fogar, vilka erbjuda
det vatten, som till äventyrs passerar förbi
tätnings-plåten, fritt utlopp och sålunda förhindrar uppståendet
av ett icke önskvärt vattentryck i det inre av
murkroppen. En jämn fog tillåter också någon rörelse
mellan angränsande delar av dammen, t. e. vid en
jordbävning, utan risk att en sektion på den angränsande
sektionen överför en tillskottslast, för vilken den icke är
konstruerad, och sålunda åstadkommande risk för brott.
I fig. 4 demonstreras en horisontalsektion genom en
modifierad gravitationsdammtyp, vilken skiljer sig från
den vanliga typen genom att fritt rum lämnats längs
kon-traktionsf-ogen i det inre av dammkroppen. Dessa öppna
ytor tjäna åtskilliga ändamål: 1) de åvägabringa
verklig, pålitlig och inspekterbar dränering och bidraga till
att högeligen förminska, om icke helt och hållet
bortskaffa upptrycket i dammen och under dess bas; 2) de
minska temperaturhöjningen i dammen efter
betonggjut-ningen och medgiva en mera jämn avkylning, sålunda
bidragande till minskning av påkänningarna, vilka
förefinnas i stora betongdammar på grund av den avsevärda
temperaturskillnaden i det inre av massan och nära
ytan; 3) de möjliggöra besparing av en avsevärd mängd
betong, utan att minska säkerheten hos byggnadsverket,
om detta för övrigt är rätt konstruerat, emedan i det
inre av en gravitationsdamm belastningspåkänningarna
alltid äro relativt små och utelämnande av en del av
betongen är fullt görlig.
l en damm av stor höjd, såsom t. e. den föreslagna
Hooverdammen, och med relativt låg tilläten
grundpå-känning kan vikten av byggnadskroppen själv
nödvändiggöra en avsevärd ökning av tjockleken. En
modifierad typ med minskad vikt som den visas i fig, 4 synes
därför vara lämplig under sådana omständigheter. En
kombination av gravitations- och valvverkan skulle vara
möjlig även vid denna typ, om den solida
uppströmsdelen gjordes 20-30 m tjock och fogarna grautades.
Fig. 5 visar ett horisontalsnitt genom en damm, vid
vilken för ökad ekonomi vidden av de öppna
mellanrummen längs fogarna har ökats. För att hindra laterala
böjningsmoment i uppströmsdelarna av sektionen har
uppströmsytan formats på sådant sätt, att vattentrycket
överföres till de stödande väggarna genom direkt tryck.
I fig. 6 visas den avrundade pelartypen, genom vilken
största ekonomi kan åstadkommas hos en
gravitations-dammtyp av massbetong. En damm av denna typ
byggdes 1928-1929 vid Rio Salado, Mexiko (se Eng.
News-Rec., 21 mars 1929). Denna konstruktion har
patente-rats av författaren. Patenträttigheterna hava övertagits
av Ambursendamm Co, New York.
Fig. l framställer en damm, vid vilken delar av en
massiv, gravitationsdamm växelvis utelämnats och
ersatts med valvbågar. Denna typ kan anses som en
mångvalvsdamm med massbetongpelare. Veninadammen
byggd 1925-1926 i Alperna är av denna typ (se
Weg-mann, "The Design and Construction of Dams", 1927
sid. 513).
En ytterligare modifiering nämligen en kombination
av relativt tunga pelarväggar med jämförelsevis små
pelarhuvuden och tomrummet mellan dessa överspänt
med valv eller plattor visas i fig. 8. Denna typ lämpar
sig särskilt för ett stort avstånd mellan pelarna, säg
20-30 m.
Slutligen visas i fig. 9 och 10 de välkända typerna av
Ambursen- och mångvalvsdammar.
Som sammanfattning må sägas att bilderna visa
dammar med progressiv ökning i materialekonomi. Storleken
av de upptryck, vilka dessa dammar kunna bli utsatta
för, blir progressivt mindre, såsom indikeras av de
typiska diagrammen över upptryck visade för varje typ.
För att hålla glidningsfaktorn inom säkra gränser, måste
uppströmsytan hos de lättare typerna luta, så att
vattentrycket tillför det vikttillskott som erfordras mot
glidning.
Såväl den massiva sektionen som de tunna armerade
betongtyperna hava hittills använts i stor utsträckning.
Det synes befogat att några av mellan typerna, särskilt
de av massbetong, jämväl förtjäna uppmärksammas, och
dessa kunna i många fall erbjuda fördelar framför
såväl en vanlig gravitationsdamm som en damm av tunn
armerad typ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
