Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
TEKNISK TIDSKRIFT
26 DEC. 1931
Struma, Värdar och Aliakmon tämjas så gott sig
göra låter och vid randen av slätten grävas stora
kanaler, avsedda att uppsamla det från de branta
randbergen nedstörtande flodvattnet och avleda
detsamma till floderna, i stället för att, såsom nu,
dränka stora odlade områden icke blott med vatten
utan också med från bergsluttningarna medförd
sand, grus och singel.
Försträckning av lånekapital för byggnadsbehov
till de ekonomiskt svaga länderna förbindes av
finansiären så gott som undantagslöst med det
villkoret, att arbetet skall utföras i samförstånd med
långivaren. Man bereder sig härmed en extra
inkomst utöver den i regel högt tilltagna låneräntan.
Det är tack vare detta förhållande, som de stora
engelska och amerikanska entreprenörbolagen
kommit in i Grekland och göra goda vinster. Om en
utländsk firma vill utöva lönande
entreprenadverksamhet i sådana länder, bör firman vara lierad med
ett finansföretag. Firman skall helst anskaffa de
nödiga medlen. Det svåra i problemet är att
erhålla tillfredsställande säkerheter. Vid
koncessionsförfarande, då fråga är om att t. e. elektrisk
kraftförsörjning eller vattenledningsbyggnad, kan ju
tillfredsställande säkerhet erhållas. Alla äro beroende
av elektrisk ström och vatten. Om kunderna inte
betala, så avbrytes tillförseln, vilket visat sig vara
effektivt nog.
Frankrike, England och Italien kontrollera genom
en finanskommission (sedan 1898) de till förvaltning
av Greklands utländska lån anvisade inkomsterna
av statsmonopol (salt, petroleum, tändstickor,
spelkort, cigarettpapper och Naxossmärgel), avgifter och
tullar. Det är ju klart, att en utländsk företagare,
som tillhör eller är lierad med dessa stormakter, har
större möjlighet att göra sig gällande i Grekland än
en utomstående. Därmed vill jag icke ha sagt, att
icke t. e. svensk företagarverksamhet skulle vara
tillrådlig i Grekland. De svenska firiansintressena,
själva mäktiga, hava därtill goda förbindelser med de
ledande staternas, och svenskarna torde därigenom
kunna göra sig gällande, även om våra
maktresur-ser äro tämligen obetydliga. - Ett exempel på, att
svensk aktivitet kan leda till resultat på Balkan,
utgör de stora vägarbetena i Rumänien. Rumänerna
hava rykte om sig att vara mera svårhanterliga än
grekerna. Behovet av vägar torde vara mera
påfallande i Grekland än i Rumänien. Grekland kan
i detta avseende sägas vara ett jungfruligt land,
och den företagsamme finansmannen behöver icke
söka efter verksamhetsobjekt.
Grekland behöver vägar, hamnar, vattenledningar,
avlopp, kraftstationer och framför allt pengar. Den
som kan satsa pengar kan ofta utverka mycket goda
kontrakt.
Med kraftförsörjningen är det klent beställt i
Grekland. Det finns praktiskt taget inga
storcentraler med överföringslinjer. Lokala småstationer
med dålig verkningsgrad och höga kraftpriser hålla
utvecklingen tillbaka. I småstäderna, vilka i
allmänhet förses med kraft för borgerligt behov från
en av en koncessionär ägd diesel-central, uppgår
energiförbrukningen till i runt tal 7 kWh per
person och år, dvs. ca 1/9 av förbrukningen i en svensk
småstad. - Det är ju ett känt faktum, att termiska
elektricitetsverk icke i .lika hög grad som vatten-
kraftverk stimulera utnytt j ningen av elektrisk kraft.
Tack vare möjligheten av successiv utbyggnad i små
etapper kan ägaren av ett termiskt verk inskränka
sig till att nätt och jämnt täcka behovet. Vid
vattenkraftutbyggnad däremot kan en utbyggnad i
så små etapper icke ske, och det lönar sig icke
heller. Det blir i början kraft över, som säljes till
förmånliga priser. Många goda industrier ha detta
förhållande att tacka för sin tillblivelse.
Grekerna ha insett detta och sträva efter att få
sin vattenkraft utnyttjad. Hittills dock utan
påtagligt resultat. Kraftindustrien befinner sig i sin linda.
Det finns endast tre elektricitetsverk med över 2 000
hkr kapacitet, nämligen i Athen, Salonika och Påträs.
Av de 225 elektricitetsverken äro endast 17 över 500
hkr och 156 under 100 hkr. Hydroekktriska
vattenverk saknas praktiskt taget. Staden Påträs hade ett
verk om 1000 hkr, men det fungerar f. n. icke. En
karbidfabrik i närheten av Lamia om l 000 hkr är
den enda elektriska kraftstationen för enbart
industridrift. I Macedonien utnyttjas för direktdrift ca
5 000 hkr. All vattenkraft tillhör staten. Den
exproprierades helt enkelt genom en lag för ett tiotal år
sedan. Att resultat hittills icke uppnåtts, får främst
tillskrivas rådande politiska och ekonomiska
förhållanden.
Jag skall något uppehålla mig vid de säregna
förhållanden, som möta vattenkraftmannen i Grekland.
Speciella vattenkraftproblem. Jag har tidigare
nämnt att nederbördsförhållandena i Grekland äro
ogynnsamma. I Ättika räknar man med 300 vackra
dagar per år, dvs. dagar, då ett moln visar sig
endast tillfälligtvis. Från maj till september kan man
knappast ens finna ett spår av dagg. Övriga
kustprovinser ha liknande klimat.
Grekland saknar praktiskt taget insjöar. En viss
magasinering av nederbörden äger rum i form av
snö å de höga bergen, som äro talrika. Ett 10-tal
toppar i skilda delar av landet äro över 2 000 m höga
och Olympos uppnår höjden 2985 m. I karsttrakter,
vilka förekomma flerstädes i Grekland, sker även
en utjämning av avrinningen. Karst är, som vi veta,
en bergformation, bestående av hård kalksten
tillhörande kritsystemet. Genom de i kalkstenen
befintliga sprickorna rinner vattnet ned från ytan, och
dräneringen blir övervägande underjordisk. Den
underjordiska dräneringen har vissa fördelar,
isynnerhet om vattnet tager sig utlopp å hög nivå i form
av koncentrerade källor. Men nackdelarna kunna
också vara betydande. Karstregionernas
underjordiska avlopp förändra sig genom tiderna och en källa
vid randen av en karstregion är icke absolut
pålitlig.
Ett synnerligen intressant exempel på karsts j öar
utgör Ostrovo-sjön i Macedonien (fig. 8). Sjön, som har
en area av 65 km2, ett nederbördsområde av l 600 m2
och ett största djup av 70 m, saknar o van jordiskt
avlopp. Vattenståndet i sjön varierar icke blott
under året, l å 2 m, utan företer även sekulära
variationer. För de senaste 34 åren finnas regelbundna
vattenståndsobservationer. År 1896, då
observationerna började, var sjöns nivå 528,3 m. ö. h. F. n.
är det ca 9 m högre. Under 20-årsperioden 1903-
1923 steg vattnet 14.6 m men har sedan dess gått
tillbaka 3,3 m. Järnvägen Salonika-Monastir, som
byggdes år 1890 och rundar sjön, har två gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
