Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1. 2 jan. 1932
- Per Nordeman †, av Erik Hedlund
- Notiser
- Presidieskifte inom Svenska teknologföreningen
- Väg- och vattenbyggnadskåren
- Finlands utbyggda vattenkraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oftare i träfikvimlet. Automobiliseringar av
exempelvis våra större brandkårer samt av post och
armé verkställdes medelst Scania-Vabis-bilar. En
tilltagande export av fabrikatet krönte verket. Filialer
anlades under tiden inom och utom landet. En ny
svensk storindustri hade under Nordemans
framgångsrika ledning vuxit fram.
Nordeman kvarstod som chef för Scania-Vabis till
1919. Då han detta år avgick, intog A.-b.
Scania-Vabis en högt ansedd, tekniskt som ekonomiskt stark
och livsduglig ställning med löftesrika
framtidsutsikter. Efter 1919 övergick Nordeman till egen
affärsverksamhet, men greps av ohälsa, som lamslog hans
arbetskraft och under de senare åren av hans liv
tvang honom till overksamhet.
Den bortgångnes insats på automobilområdet gjorde
honom till en banbrytare inom svensk
automobilindustri och har befäst åt honom ett aktat,
oförgängligt namn i denna industris historia. Sitt land
var Nordeman en hängiven son, önskan att efter
måttet av sin förmåga kunna medverka till Sveriges
välgång stod som en ledstjärna över hans väg. För
sina medarbetare av alla grader hyste han stort
personligt intresse och välvilja, snar till bistånd, när så
behövdes, i råd och dåd. Bland sina gamla
studiekamrater och värmer var Per Nordeman högt
avhållen för sin trofasthet, sitt goda hjärta och sin ljusa
livssyn. De skola ständigt i tacksamhet bevara hans
minne. Erik Hedlund.
NOTISER
Presidieskifte inom Svenska teknologföreningen.
Teknologföreningen har i och med årsskiftet erhållit en
helt ny uppsättning å ordförandeposterna, i det att
såväl hittillsvarande ordföranden, direktör Sigurd
Nauckhoff, som 1:e och 2:e vice ordförandena, disponent Erik
Malm och överingenjör Axel Ekwall lämnat de
befattningar som de under tre år till gagn för föreningen
beklätt.
Föreningens nytillträdande ordförande, direktör
Kristoffer Huldt, har ju redan under en tidigare period
(1926–1928) fungerat på denna post. Den nye 1:e vice
ordföranden, direktör Uno Forsberg, har tidigare såsom
ordförande i Tekniska samfundet i Göteborg intagit en
ledande ställning inom det tekniska föreningslivet,
liksom fallet är med 2:e vice ordföranden, direktör Gunnar
Magnuson, som sedan 1929 varit ordförande i Svenska
pappers- och cellulosaingenjörsföreningen.
För tre år sedan, då direktör Huldt avgick och
direktör Nauckhoff trädde till, lämnade vi i samband därmed
några föreningsbiografiska data, till vilka vi hänvisa.
De allra senaste årens händelser inom teknologföreningen
ha ju vid olika tillfällen berörts i dessa spalter.
Till direktör Forsberg, som inleder sin sejour i
föreningens styrelse genom att den 3 januari fylla 50 år,
frambär Teknisk tidskrift sina välgångsönskningar.
 |
De avgående: Disponent Erik Malm, direktör Sigurd Nauckhoff och
överingenjör Axel Ekwall.
|
|
De tillträdande: Direktör Uno Forsberg, direktör Kristoffer Huldt
och direktör Gunnar Magnuson.
|
Väg- och vattenbyggnadskåren. K. m:t har den 23
sistlidne december utnämnt och förordnat majorerna i
väg- och vattenbyggnadskåren Albert Lundberg, friherre
Sixten C:son Sparre, Folke Lundeberg och Nils Bolinder
att vara överstelöjtnanter i kåren, kaptenerna i väg- och
vattenbyggnadskåren Anders Serboni, Sten Bäckman,
Ragnar Perslow, Carl Gyllenberg, S. J. Stenberg och
Gunnar Jonsson att vara majorer i kåren, löjtnanterna
i väg- och vattenbyggnadskåren Nils Jakobson, Ragnar
Sondén, Fred Roeck Hansen, David Hesser, Sigurd
Hillgren, Ragnar Ahlström, Per Swartling, Anders Granell,
Karl Aug. Booberg och Jarl Ståhle att vara kaptener i
kåren samt slutligen civilingenjörerna Carl af Klercker,
Ragnar Abrahamsén, Åke Pettersson och Gunnar
Kumlien att vara löjtnanter i väg- och vattenbyggnadskåren.
Finlands utbyggda vattenkraft. I den av Finlands
elektricitetsverksförening, Finlands elektroingeniörsförbund
och Maaseudun sähköyhtymien liitto utgivna
publikationen "Kraft och ljus" har kapten Bror Sjögren
lämnat en redogörelse för Finlands utbyggda
vattenkraft intill år 1931, ur vilken vi här anföra ett utdrag.
Redogörelsen är grundad på en utredning, avseende
förhållandena vid årsskiftet 1930–1931, men därjämte
hava medtagits de vid årsskiftet pågående och under
året 1931 påbörjade större nybyggnaderna.
Redogörelsen omfattar inalles 276 vattenkraftverk med större
turbineffekt än 50 hkr. Uppgifterna hava i huvudsak
lämnats av resp. kraftverksägare. Mera ingående data
för turbinmaskineriet i vattenkraftverken hava
dessutom begärts för möjliggörande av en bedömning av
drifttider, belastningsförhållanden och framför allt
driftsäkerheten vid olika turbintyper och
turbinuppställningar speciellt med avseende på vinterdriften.
Dessa uppgifter läggas till grund för en särskild
utredning, vars resultat ännu ej föreligger.
De i statistiken upptagna anläggningarna representera
en sammanlagd turbineffekt av 404 463 hkr. I
denna siffra ingå också effekterna hos det under 1931
igångsatta Abborrfors’ kraftverk med 31 500 hkr samt
det under uppförande varande kraftverket vid Mänttä.
Tillfogas Tammerfors stads utbyggnad av Tammerfors’
mellersta fall, vilken beräknas vara färdig i början av
år 1932, stiger siffran till 412 000 hkr.
Det mest utbyggda vattenfallet i Finland är Vouksen
med en utbyggd effekt av 147 524 hkr, motsvarande
36,4 % av Finlands totala utbyggda vattenkraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0017.html
