- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
9

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 2 jan. 1932 - Notiser - Transportsäkra gasbehållare - Skydd mot radiostörningar från likströmsmaskiner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 2. Transporttank med en kapacitet motsvarande 2 400 m3 syrgas

av atmosfärstryck.


Besparingarna genom detta transportsätt äro
påtagliga. En vanlig 40 liters syrgasflaska för ett
påfyllningstryck av 150 atm innehåller ca 6 m3 syre av
atmosfärstryck med en vikt av ca 8,2 kg, medan hela
flaskan inkl. gas väger 75 à 78 kg. Den nya
transporttanken med 3 000 liters rymd kan upptaga ca 2 500 m3
syrgas, eller ca 3 400 kg, och väger tom ca 1 000 kg.
För att på vanligt sätt transportera denna gasmängd
skulle erfordras mer än 400 stålflaskor med en
nettovikt av 30 000 à 32 000 kg, alltså med en behällarevikt
som är 30 gånger större än den vid nya systemet
erforderliga. Vid transport av gas i vanliga stålbomber
komma ca 95 % av transportkostnaderna på dödvikten,
vid det nya systemet endast 37 %. Vid större drift
kan man dessutom undvika det besvärliga och tunga
hanterandet av stålflaskorna.

Då industriens behov av gaser ständigt stegras – man
må här tänka icke blott på användningen av syrgas för
svetsning och skärning utan även på andra industrigaser,
såsom väte, kväve och diverse kolväten – förefaller det

illustration placeholder

Fig. 3. Transporttank rymmande 500 m3 syrgas av atmosfärstryck,monterad å

lastautomobil.


illustration placeholder

Fig. 1–3. Störningsskydd vid små motorer. Fig. 4. Störningsskydd

vid medelstora motorer. Fig. 5. Störningsskydd vid stora motorer.


som om den här beskrivna metoden för gastransport
skulle kunna få en icke ringa betydelse.
                                        Dipl.-ing. A. Lion, Berlin.

Skydd mot radiostörningar från likströmsmaskiner.
Samarbetsdelegationen mot radiostörningar har i
dagarna utsänt sitt första meddelande, innehållande
anvisningar rörande skydd mot radiostörningar från
likströmsmaskiner.

Dessa störningar, som torde utgöra den vanligast
förekommande kategorien, alstras som bekant i regel
genom gnistbildning, som uppstår mellan maskinens
borstar och kommutator, och kunna i många fall
förebyggas genom god tillsyn av maskinen, sålunda genom
justering av borstläget, rengöring av borstar och
kommutator, anpassning av anliggningstrycket och
omsvarvning av kommutatorn, då denna blivit orund eller erhållit nedslitna spår.
Om erforderlig reduktion av störningarna ej kan uppnås på nämnda sätt, måste
speciella störningsskydd användas vid maskinen. Vid generatorer kunna, efter
vad erfarenheten visat, störningarna ofta reduceras tillräckligt enbart med
kondensatorer.

Vid små motorer (upp till ca 0,5 kW) kan man i regel avhjälpa störningarna
med en eller två kondensatorer, kopplade enligt fig. 1 eller fig. 2, eller ock med
enbart dämpspolar. Vid medelstora och stora motorer (om resp. 0,5–1,5 och
mer än 1,5 kW) måste kondensatorer och dämpspolar användas i kombination enligt
fig. 4, resp. fig. 5.

Ehuru det är omöjligt att generellt angiva lämplig storlek å kondensatorer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free