Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3. 16 jan. 1932
- Svenska luftfartsleder, av Tord Ångström
- Svenska teknologföreningen under år 1931, av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motsvarande sjöflygplan och amfibieflygplan. Det
kapitaliserade värdet av skillnaden i flygkostnader
motiverar även vid en lufttrafik av måttlig omfattning
nedläggandet av erforderliga kostnader för
hjälplandningsplatser.
För det tredje kan lufttrafiken icke upprätthållas
året runt med tillfredsställande regularitet med
sjöflygplan på grund av förekommande isläggnings-
och islossningsperioder, vilka särskilt då trafikleden
äger nord–sydlig sträckning äro i hög grad generande.
Ytterligare skäl finnas, men de nämnda torde vara
de väsentligaste, som tala för att ifrågavarande
luftfartsleder organiseras för trafik med lantflygplan.
Vi stå för närvarande i en nydaningsperiod av
våra trafikmedel. Den nyorientering som härav
måste bliva följden inom varje trafikområde kan
givetvis icke försiggå utan vissa svårigheter och
uppoffringar, vilka dock icke torde få anses vara av
annat än övergående natur, såvida en sund
anpassningsförmåga för riya jämnviktslägen får göra sig
gällande. En motspänstig konservatism kan endast
förvärra och förlänga övergångstidens olägenheter.
Under en lång följd av år ha järnvägstågens trenne
klasser ifråga om snabbhet och komfort för de flesta
representerat de viktigaste befordringsmöjligheterna
för persontrafik. Även om vi ännu blott stå vid
begynnelsen till en ny utvecklingsperiod på
trafikområdet, kan det i detta sammanhang vara på sin
plats erinra om, att vi i framtiden komma att finna
en ny klassindelning introducerad, där luftfarten
representerar klass I, bilismen klass II och
järnvägen klass III.
De flygplatser som erfordras för ordnandet av de
två föreslagna luftfartslederna skulle utföras såsom
nödhjälpsarbeten och enligt propositionen för staten
kräva en kostnad för rena planeringsarbeten av i första
utbyggnadsskedet med något glesare fördelning av
flygplatserna – fullt nöjaktigt för flermotoriga
flygplan – av 2 431 100:– kronor, enligt beräkning
fördelade på 2 à 4 år, och i andra utbyggnadsskedet
2 268 500:– kronor. Enär största delen av kostnaden
utgår i form av arbetslöner synes detta arbetsobjekt
principiellt vara synnerligen väl lämpat under
nuvarande förhållanden. Med hänsyn till framtidsvärdet
måste det även betecknas såsom produktivt. Tord Ångström.
SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN UNDER ÅR 1931.
Det gångna året har varit bekymmersamt på många
håll. För svenska teknologföreningen har det varit
ledsamt, genom att föreningen varit nästan husvill
efter l april, då den röda hanen härjade större delen
av föreningslokalerna och restauranten ödelades av
vatten. Ännu ett par månader få föreningens
ledamöter nog giva sig till tåls, innan de nyrestaurerade
lokalerna kunna i större utsträckning tagas i
anspråk, men få de då glädja sig åt icke oväsentligt
ökade utrymmen, såväl i stora salen som i
klubbrummen; restauranten har dessutom utvidgats med
en takterrass, varifrån utsikten är fri ut mot Riddarefjärden.
Den ekonomiska krisen har dessbättre ännu ej
avsevärt avspeglats i föreningens ekonomi. Antalet
röstberättigade ledamöter har under året stigit från
3 117 till 3 263.
Årsmötet, som hölls i Malmö, var på grund härav
framflyttat till maj månad. Skåningarna visade en
strålande hjärtlighet mot de talrika mötesdeltagarna
norrifrån, banketten i Knutsalen "glimrende" och
solen sken nästan hela mötesdagarna. Mötesprogrammet
var också givande. Särskilt minnesvärda
voro generaldirektör Granholms exposé rörande
järnvägselektrifieringen, där en skymt gavs om
framtida blixttåg från kontinenten ända upp mot
Östersund och Storlien, samt överingenjör
Birch-Jensens mönstergilla föredrag om deri svenska
sockerindustrien, ej att förglömma praktiska studier
vid Kockums, Limhamn och Höganäs. Ordnandet av
av teknologernas praktikfråga diskuterades ingående,
och detta spörsmål är under fortsatt behandling av
en kommitté med representanter från flertalet av de
samarbetande tekniska föreningarna samt för
Sveriges industriförbund, tekniska högskolan, Chalmers
tekniska institut och dessa båda läroanstalters elevkårer.
Ur föreningens verksamhet i övrigt synas bl. a.
förtjänta av omnämnande den andra föreläsningskursen
i industriekonomiska och sociala frågor, som hölls i
mars under stor tillslutning – de därvid hållna
föredragen äro utgivna i tryck – samt en under hösten
ordnad serie föredrag av framstående vetenskapare
angående "Materiens byggnad", vilka mottogos med
ett intresse, som vittnar om en erkännansvärd
kunskapstörst bland ingenjörer i alla åldrar även på rent
teoretiskt vetenskapliga områden. Intryck härav gav
även det kraftigt manifesterade gillande, som
ådagalades av auditoriet efter professor E. Schieldrops
föredrag i februari: "Klassisk og nytt i mekanikken",
efter professor P. O. Pedersens vid årsmötet
upplästa föredrag om "Tekniken og de eksakte
videnskaber", vid professor Bertil Lindblads
demonstration av det nya observatoriet vid Saltsjöbaden och
vid dr Hugo Hammars livfulla skildring av svensk
skeppsbyggnadskonst genom tiderna.
I friskt minne stå även ett par livliga diskussioner
om "Beredskapsarbetena ur teknisk synpunkt",
inledd av generaldirektör G. Malm och "Mål och medel
i modern husbyggnad", upplagd av arkitekt W. Gahn
och civilingenjör G. Chatillon-Winbergh.
Att ingå på avdelningarnas program skulle här
föra för långt.
Som vanligt har föreningen under året avgivit
utlåtanden till statens myndigheter i ett flertal
ärenden. Här må nämnas yttranden över särskilda
sakkunnigas betänkanden och förslag rörande
filmförordningarna, om lantmäteriundervisningens ordnande
vid tekniska högskolan och om vattendomstolarnas
omorganisation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0036.html
