Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 23 jan. 1932 - Tekniska frågor vid årets riksdag, av E. H—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föreslås samma anslag som i fjol, 30 000 kr., och till
anskaffning av markradiostationer 41 500 kr.
År 1925 beräknades engångskostnaderna för
flygvapnets uppsättning till 18 mill. kr. Härav skulle
enligt riksdagens beslut under budgetåren
1926/1927–1930/1931 utgå 9 mill. kr. och under budgetåren
1931/1932–1935/1936 5 mill. kr., avsedda för
materielanskaffningen. Under den förstnämnda
femårsperioden hava för ändamålet anvisats sammanlagt
10 065 000 kr. Trots att medelanvisningen
överskridit det beräknade beloppet, har
flygmaterielbeståndet icke tillnärmelsevis uppnått den
planenliga omfattningen. Flygstyrelsen har nu
föreslagit, att anslaget för nästkommande budgetår skulle
uppdelas dels i ett anslag för anskaffning av
flygplan och motorer, dels i ett anslag för viss
flygmateriel. Medelsbehovet för förstnämnda ändamål
har av flygstyrelsen beräknats till 11 100 000 kr. för
treårsperioden 1932/1933–1934/1935, fördelat med
3 700 000 per år. För övrig flygmateriel har
beräknats 370 000 per år. Sammanlagda medelsbehovet för
ifrågavarande ändamål skulle alltså uppgå till
4 070 000 kr. för nästa budgetår. Av skäl, som ej
ansetts lämpliga att utvecklas i statsrådsprotokollet,
har försvarsministern ej velat biträda förslaget om
anslagets uppdelning och ej heller om en ökning av
anslaget utöver det nuvarande, 2 200 000 kr.
Femte huvudtiteln (socialdepartementet) har i år
svällt ut med 5,15 mill. kr., vilket dock icke är så
mycket som ökningen till fjolårets budget, 11,3,7 mill.
kr. Orsaken till ökningen ligger väsentligen i den
starkt stegrade arbetslösheten och de stora belopp
som krävas för dennas bekämpande. Att
huvudtitelns slutsumma det oaktat kunnat begränsas så
långt som skett beror på en tillfällig utgiftsminskning
för pensionsväsendet, på vilken dock ej är skäl
att här ingå. Det kan vidare erinras om, att
utgifterna för sociala ändamål under innevarande
budgetår äro större än vad huvudtitelns slutsumma
anger, enär väsentliga förstärkningar av anslaget till
arbetslöshetens bekämpande utgått och troligen i
fortsättningen av året komma att utgå ur anslaget
för oförutsedda utgifter.
För den levnadskostnadsimdersökning som f. n.
förberedes begäres ett anslag av 15 000 kr.
Arbetsdomstolens ökade arbetsbörda avspeglas i dess
medelsbehov. För nästa budgetår föreslås anslaget
höjt med 5 500 kr. till 78 000 kr. Anslaget för
arbetslöshetens bekämpande har i propositionen beräknats
till 20 mill. kr. Beräkningen är endast preliminär,
och definitivt anslagsäskande kommer att framläggas
senare.
Till bidrag till arbetsledarkurser föreslås ett
anslag år 15 000 kr., dvs. lika stort som det under
innevarande budgetår utgående. Som bekant hade
socialministern föreslagit 1931 års riksdag endast
10 000 kr. för detta ändamål, vilket belopp dock
riksdagen höjde till 15 000. Arbetsledarinstitutets
styrelse har emellertid hemställt om ett till 17 480 kr.
förhöjt anslag för budgetåret 1932/1933 och därvid
bl. a. räknat med ett statsunderstöd å 900 kr. till 30
föreläsningar vid ambulatoriska kurser ute på
arbetsplatserna. Av statsfinansiella skäl har dock
socialministern ej velat förorda den ifrågasatta
höjningen av anslaget.
Sjätte huvudtiteln (kommunikationsdepartementet)
slutsumma uppgår denna gång till något över 94 mill.
kr. mot 89,2 mill. kr. under löpande budgetår. Ökningen
beror uteslutande på de stegrade kostnaderna för
vägväsendet. I årets statsverksproposition föreslås
dessutom, att vägväsendets finansiering skall äga rum
efter delvis nya grunder. Bl. a. har finansministern
bebådat förslag till nya bestämmelser om automobilskatt,
särskild skatt å bilringar samt särskild skatt
å bensin, vilka skatter tillsammans beräknas
inbringa 80 mill. kr. under budgetåret 1932/1933. Av
detta ökade skattebelopp skulle direkt utgå anslag
till ändamål, för vilka statsbidrag f. n. utgår även
av allmänna statsmedel. Den föreslagna
dispositionen kräver emellertid ändring i lagen om
fördelning av automobilskattemedel, varom förslag
kommer att framläggas i samband med propositionen i
beskattningsfrågan.
I avvaktan på resultatet av den utredning som f. n.
pågår angående väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
organisation, föreslås de till detta ämbetsverk
utgående anslagen bibehållas vid oförändrat belopp,
frånsett en mindre nedsättning i anslaget till
expenser. Stipendierna till medlemmar av väg- och
vattenbyggnadskåren äro i år liksom i fjol strukna.
1931 års riksdag anvisade dock den utvägen, att
stipendier för vägstudier kunna få utgå av det för
forskningsanslaget avsedda beloppet av automobilskattemedel.
Beträffande vägorganisationen i länen har väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen gjort framställning om
ökning av antalet biträdande ingenjörs- och
vägingenjörsassistentbefattningar. Kommunikationsministern
anför för sin del, att det icke torde kunna
bestridas, att svårigheter på sina håll f. n. göra sig
gällande för Vägingenjörerna att medhinna arbetet.
Den tid som förflutit, sedan den nya vägorganisationen
trädde i kraft, torde emellertid få anses väl
kort för att möjliggöra ett fullt tillförlitligt
bedömande i fråga om den mera stadigvarande
omfattningen av de arbetsuppgifter, som komma att
åvila vägorganisationen i länen. Ej heller bör
förbises, att den pågående utredningen om
vägväsendets centrala ledning kan bliva av viss betydelse
för bedömande av ifrågavarande spörsmål. Å andra
sidan har arbetslösheten medfört, att vägarbeten
numera bedrivas i en omfattning som på många håll
väsentligt överstiger den vid den nya organisationens
ikraftträdande beräknade. Anslaget till vägingenjörer,
biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter
föreslås därför utgå med 330 000 kr.
direkt av automobilskattemedel. Dessutom begäres
riksdagens medgivande till att högst 8 000 kr. av
det under innevarande budgetår utgående anslaget
till vägingenjörer m. fl. må användas till tillfälliga
vägingenjörsassistenter. Resekostnadsanslaget för
vägingenjörer m. fl. föreslås däremot sänkt från
150 000 till 125 000 kr., detta med hänsyn till de
sänkta biltaxorna.
Anslaget till byggande av landsvägar och vanliga
bygdevägar, vilket i gällande riksstat är upptaget
till 5 250 000 kr. föreslås bliva oförändrat under
nästa budgetår och utgå direkt av automobilskattemedel.
1931 års riksdag beslöt, att statsbidrag till
byggande av enklare bygdevägar skulle få utgå med
högst tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
