- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
43

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 23 jan. 1932 - Litteratur - Anmälan: Die Flotation in Theorie und Praxis, av S. M—ll. - Anmälan: Industriell rationalisering i praktiken, av Alex. Engblom - Tekniska föreningar - Flottans ingeniörsförening, av H. Q.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig efter malmernas karaktär. Som bihang följer bl. a.
en mycket omfångsrik litteraturförteckning samt en
engelsk-tysk ordlista för fackuttryck. Illustrationsmaterialet
är förstklassigt, och utgöres i stor utsträckning
av särskilt ritade figurer.

Som av denna summariska överblick framgår är
innehållet ur handbokssynpunkt något ojämnt. Intrycket
att utgivandet av verket forcerats förstärkes även av
redan vid en flyktig granskning påträffade oegentligheter
och smärre felaktigheter i texten. Så t. e. har på
sid. 118 den till konkrossen hörande matartallriken
ritats horisontell i st. f. vinkelrät mot axeln. På sid. 236
hava de till g/t omräknade reagenskvantiteterna från
ett amerikanskt exempel angivits dubbelt för höga osv.
De påtalade felen förta dock icke intrycket av arbetets
stora förtjänster, och de meddelas endast för att
framhäva den självklara regeln, att böcker av detta slag
icke få läsas kritiklöst. Som helhet kan sägas, att
författarna väl lyckats med sitt värv. Med avseende på
uppställningens överskådlighet och ämnets systematiska
indelning skiljer sig sålunda verket fördelaktigt från
äldre arbeten. Beträffande detaljuppgifter är
framställningen vidare fullt modärn och utgör i stor
utsträckning en god sammanställning över de viktigaste
nyheter, som under senare år varit synliga i de olika
facktidskrifterna. Framför allt har den teoretiska
delen tack vare de senaste årens klarläggande forskning
på detta område för första gången i en flotationshandbok
lyfts på ett högre plan, där det hemlighetsfulla
töcknet från flotationens barndom allt mer börjar
skingras av vetenskapens strålkastare.         S. M–n.

Industriell rationalisering i praktiken, av G.
Törnqvist under medverkan av K. W. Luhr och E. Thorelli.
Förlags aktiebolaget Affärsekonomi. 120 sidor. Pris
kr. 5:50.

Rationaliseringens principer voro förhållandevis väl
kända i vårt land redan före kriget, men de voro i
praktiken relativt oprövade med undantag för några av
de största företagen. Man betvivlade visserligen icke
rationaliseringens berättigande för de stora
amerikanska företagen, men för vår egen mindre och föga
specialiserade industri ansågos förhållandena ligga helt
annorlunda till. Man känner ju igen invändningens
formulering. Anmälaren, som redan tidigt fått sin
industriella inställning i enlighet med de nya idéerna, icke
minst tack vare flerårigt kontakt med den stora
läromästaren F. W. Taylor, har alltid, då dessa spörsmål
kommit på tal sökt vederlägga dessa invändningar. Men
slutet blev tidigare så gott som undantagslöst att man
fick giva vika för den äldre auktoritativa industriella
erfarenheten.

För vårt lands vidkommande har emellertid efter
kriget en kraftig omsvängning ägt rum beträffande det
industriella tänkandet. Rationalisering av driften är
dagens lösen. Och detta gäller icke endast de stora
företagen utan t. o. m. sådana, som stå på gränsen till
hantverket, ja t. o. m. det senare. Det lider intet tvivel,
att vår storslagna frammarsch på det produktiva livets
olika områden till mycket stor del kan tillskrivas just
det målmedvetna rationaliseringsarbetet. Det återstår
emellertid ännu mycket att göra och framgången
förpliktar. Vår industriella utveckling får icke avstanna.
Detta är icke minst viktigt vid en tidpunkt, då världen
hemsökes av en kris, vars verkningar och slutresultat vi
ännu sakna förmåga att överblicka. Under tiden
försiggår en obeveklig sovringsprocedur, som endast
kommer att låta de ekonomiskt och produktionstekniskt bäst
skickade överleva, för att föra utvecklingen vidare.

Ett närmare studium av ovanstående bok giver den
industriellt och ekonomiskt tänkande läsaren en hel
del uppslag till nya ansträngningar för produktionskostnadernas
nedbringande. Det icke minst betydelsefulla
är den vikt, som tillägges rationaliseringen av
mätverktygen, vilka syfta att skärpa bedömandet av
hela den ekonomiska processen. I det senare avseendet
lider ännu vårt rationaliseringsarbete av betänkliga
svagheter. Man har hittills huvudsakligast haft
uppmärksamheten riktad på den rent tekniska sidan av
problemet, men däremot icke tillräckligt beaktat den
ekonomiska, t. e. produktionens mera planmässiga
bedrivande. Maskin- och orderplaneringen, genom vilken
företagsledaren blir i stånd att säkrare än förr bedöma
tillgången och efterfrågan på produktionsmedel,
förtjänar en mera framskjuten plats på programmet. Så är
även förhållandet med tids- och materialstudier,
varigenom man skapar fasta tids- och kvantitetsmått för
produktionsmedlen. Sist men icke minst förutsätter den
ekonomiska rationaliseringen klar funktionsuppdelning
av ledareskapets uppgifter.

Förf. har också mycket riktigt framhållit den
växelverkan, som alltid förefinnes mellan teknisk och.
ekonomisk rationalisering, som giver nya uppslag och former
för rationaliseringsarbetets bedrivande, och hänvisar
därvid på den s. k. flytande arbetsgången som ett
typiskt exempel härpå. Bokens största styrka ligger
otvivelaktigt i de många praktiska exempel, som
angivits från de mest skilda industrier, för att belysa
rationaliseringens anpassning efter olika förhållanden.
Hela framställningen blir därigenom så mycket mera
livslevande och instruktiv för läsaren.

Genom att angiva exempel från så vitt skilda
industrier som lampfabrik, metallindustrien,
konfektionsindustrien, kemisk-tekniska företag, biltillverkning,
bagerier, ammunitionsfabrik, Statens järnvägars
reparationsverkstad, skofabrik och litografiska tryckerier
undgår man frestelsen att tro, att rationaliseringsprocesserna
kanske kunna lämpa sig för viss industrigren,
men icke för läsarens "mycket egenartade" tillverkning.

Jag är nämligen fullt övertygad om att ännu finnas
många industrimän i vårt land, som anse t. e.
principerna för arbetsplanering, förrådsplanering,
försäljningsplanering osv. oförenliga vid tillverkning av
säsongbetonade modeartiklar. Författarens redogörelse
för tillverkningsplanering vid en lampfabrik torde
säkerligen bringa den tvivlande på helt andra tankar.

På liknande sätt giver bokens övriga ur det
praktiska livet hämtade exempel uppslag värda ett allvarligt
begrundande för var och en, som har sin uppgift
förlagd inom de industriella eller ekonomiska
verksamhetsområdena.

Docent Törnqvist och hans medhjälpare hava genom
det ifrågavarande arbetet givit vår i övrigt ganska
sparsamma litteratur på området ett värdefullt tillskott,
som på det varmaste kan rekommenderas. Den klara
och på praktiska rön grundade framställningen gör
boken synnerligen värdefull icke endast för industriens
chefer utan även för deras medhjälpare.         Alex. Engblom.

TEKNISKA FÖRENINGAR


Flottans ingeniörsförening
avhöll ord. höstsammanträde i Karlskrona å sjöofficersmässen
d. 23 nov. under ordförandeskap av marindir. H.
Herlin. Sedan diverse föreningsangelägenheter
avhandlats företogs val av styrelse och funktionärer för år
1932. Till ordförande omvaldes chefen för
ingenjördepartementet vid örlogsvarvet i Karlskrona,
marindirektör T. Herlin. Styrelsen erhöll i övrigt följande
sammansättning: v. ordförande, mariningenjör G.
Zethelius, sekreterare mariningenjör H. Qvistgaard,
skattmästare torpedingenjör B. Strömberg. Till klubbmästare
valdes mariningenjör S. Herlitz och e. mariningenjör P.
Stenberg. Till medlemmar i föreningen invaldes
ingenjör Hj. Hylander samt e. mariningenjörerna P.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free