Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 6 febr. 1932 - Notiser - Ett forskningsinstitut för teknikens historia - Svenska gasverksföreningen - Svenska flottledsförbundets årsmöte - Nordisk byggnadsdag 1932 - Brittiska industrimässan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tekniskt-historisk forskning med särskild hänsyn till
Österrikes kultur. För detta ändamål skall institutet
arbeta för åstadkommandet av en källsamling för
teknikens historia, författa en tekniskt-historisk bibliografi,
genomforska statsinstitutioners samt privata företags
arkiv med avseende på betydelsefulla österrikiska
uppfinningar och andra insatser, upprätta förteckningar
över i museerna befintliga tekniska föremål, uppteckna
och vetenskapligt bearbeta landets kulturminnesmärken
av teknisk art samt fastställa ålder och härkomst för
föremål av betydelse för den tekniska utvecklingen.
Vidare skall institutet utöva Personhistorisk
forskningsverksamhet med avseende på framstående tekniker.
Institutets verksamhet är bundet till dels ett centralt
kartotek, upptagande tekniskt-historiska urkunder,
tekniska föremål i offentliga och privata samlingar och
tekniska kulturminnesmärken, dels ett tekniskt-historiskt
bibliotek, innehållande urkunder, ritningar o. a.
bilder samt slutligen till föredragsverksamhet och
publicering av en årsbok, innehållande redogörelse för
institutets verksamhet. Forskningsinstitutet trädde i
verksamhet den 1 juli 1931.
Svenska gasverksföreningen har i dagarna utsänt
andra delen av sin årsbok för 1931, vilken efter
vanligheten bjuder på ett stort antal värdefulla uppsatser.
Direktör H. Sahlberg har lämnat en detaljerad
redogörelse för Åbo stads nya gasverk. Ingenjör K.
Lidberg redogör för olika metoder för svavelväterening av
gas på våta vägen, vars fördelar med avseende på
anläggnings- och driftkostnader samt den renade gasens
beskaffenhet utförligt motiveras. Ingenjör Bengt
Dahlman redogör för en undersökning av tjäror från olika
svenska gasverk med hänsyn till dessa tjärors
lämplighet som Vägtjära. Den moderna gasbelysningens
konkurrensförmåga i förhållande till den elektriska
belysningen i fråga om gatubelysning behandlas av
kontorchef J. Hansen, Köpenhamn. Gasens och elektricitetens
inbördes ställning beröres ytterligare i en redogörelse
för de jämförande matlagningsprov med gas och
elektricitet, som under fjolåret utfördes av Svenska
gasverksföreningen och Svenska elektricitetsverksföreningen.[1]
Av proven framgick bl. a., att ekvivalenstalet
kWh/m3 är mycket beroende av hushållsarbetets art.
För hällarbete erhölls exempelvis ekvivalenstalet 3,4,
för ugnsarbete ca 1,25 (vid användning av isolerad
gasugn är ekvivalens talet något under 2); för vattenvärmning
i särskilda varmvattenapparater gäller ännu ett
annat ekvivalenstal, vilket varierar med mängden
använt vatten. Ekvivalenstalet för hällarbete är däremot
oberoende av hushållets storlek och matsedelns
standard. För gasens ställning kontra elektriciteten i
Norge redogör direktör T. Neumann, Trondheim. Till den
hittills föga undersökta frågan om ventilation av kök har
förste ingenjören Axel Danielson lämnat ett på
teoretiska utredningar och praktiska försök grundat bidrag.
Svenska flottledsförbundets årsmöte, Svenska
flottledsförbundets 30:e årsmöte hålles i Rosenbads
festvåning, Stockholm, måndagen den 14 mars. Utom
föreningsangelägenheter komma under mötet följande
spörsmål att dryftas: Direktör Axel Löf, Falun, håller
föredrag om "Sjunkvirke vid flottning och åtgärder mot
detsamma", statens flottledsingenjör Petrus
Silfverbrand, Stockholm, om "Flottledernas rationalisering och
vattenåtgång", flottningschefen Paul Lundén, Råda, om
"Flottledsanordningar förbi kraftverk i. Uvån och
Klarälven, flottningschefen Carl Bengtsson, Linghed, om "En
ränntrattskonstruktion" samt kamrerare Alex. Erikson,
Nyland, om "Maskinbokföring inom flottningsväsendet".
Dessutom lämnas meddelanden om utländska flottleder,
nya uppfinningar, nya kartor, riksdagen 1932 och
flottningsväsendet samt fiskeavgiftskommitténs rapport,
varjämte modeller, ritningar, kartor, fotografier och
trycksaker utställas.
Endast ledamöter, ombud för understödjande
ledamöter och skriftligen inbjudna äga tillträde till
årsmötesförhandlingarna.
Nordisk byggnadsdag 1932. Programmet för
föredragen vid sommarens byggnads- och stadsplanetekniska
kongress i Helsingfors är nu utformat. Föredragen
behandla i regel ämnen av större räckvidd, för vilkas
allsidiga belysning talare från de olika länderna skola
svara.
Om "Nyare synpunkter för stadsplaneanläggning av
bostadsområden" tala arkitekterna Harald Andersin
(Finland), Steen Eilert Rasmussen (Danmark), Harald
Hals (Norge) och Uno Åhrén (Sverige). "Bostadsplanens
utveckling under senare år" är föremål för
behandling av arkitekterna Sigurd Frosterus (F.),
professor Ivar Bentsen (D.), Henrik Nissen (N.) och
Sigurd Westholm (S.). Om "Byggnadsproduktionens
rationalisering med hänsyn till tomt, material,
arbetsledning eller arbetsmetoder" tala arkitekt Ole Gripenberg
(F.), murermester Rudolf Jørgensen (D.) och
byggnadsingenjör Olle Engkvist (S.) Ett tillfälle att jämföra
byggnadskostnaderna i de nordiska länderna bjuder
serien "Byggnadskostnadsindexen i de nordiska länderna",
vilket spörsmål refereras av ingenjör M. Muoniovaara
(F.), fullmsektig Svend Nielsen (D.), murmester Arthur
Nordlie (N.) och byggnadsingenjör Andreas Nordström
(S.), över ämnet "Byggnadsföretagens finansiering med
amortabla hypotekslån" tala bankdirektör Arvo Linturi
(F.) och bostadsrådet Randolf Arnesen (N.).
"Byggnadskonstruktioners ljudisolering" behandlas av
professor Henrik Kreüger, och magister Bertel Geitlin (F.)
håller ett föredrag med titeln "Huru böra normerna för
hållfasthetsprovning av cement ändras?" Olika
betongtekniska frågor behandlas i föredrag av arkitekt Axel
Eriksson (S.), som föreläser om "Materialtekniska
synpunkter vid fabrikation av betong", av ingenjör J. E.
Orvin (N.) om "Järnbetongens användning i husbyggen",
av överingenjör Erik V. Meyer (D.) om "Lättbetong" och
av professor Eduard Suenson (D.) om "Golvbeläggning
på järnbetong".
Tvenne föredrag behandla brandskyddstekniska
frågor, nämligen civilingenjör Ragnar Schlyters om
"Byggnadskonstruktioners brandsäkerhet" samt ett av
ingenjör N. Chr. Hafn om "Byggnadsbestämmelser av
brandteknisk betydelse i dansk lagstiftning". "Värmebehov,
värmeleverans och de senaste årens utveckling på
fjärruppvärmningens område" behandlas av överingenjör
Carl Bruun (D.). De värmeekonomiska frågorna
belysas ytterligare av ingenjör Otto Juel Jørgensen (D.)
i föredraget "Byggnadsisolering och bränsleförbrukning".
"Elektricitetens användning i hushållet" är
temat för ett föredrag av direktör Leif Holst (N.).
De tre återstående föredragen avrunda det
huvudsakligen på frågor av ekonomisk och teknisk art inställda
programmet. Professor Gunnar Asplund talar om
sambandet mellan "Arkitektur och miljö", arkitekt P. E.
Blomstedt (F.) om "Nationalism och internationalism
i arkitekturen" samt stadsarkitekt Harald Aars (N.)
om "Nyare linjer i norsk husbyggnadskonst".
Föredragen hållas endast på föreläsarens eget språk
med undantag av dem från Finland, vilka framföras pä
såväl svenska som finska. Utförligare uppgifter om
föreläsare och föredragsämnen meddelas i en broschyr,
som kan erhållas från Nordisk byggnadsdags kansli,
Kaserngatan 44, Helsingfors.
Brittiska industrimässan (British Industries Fair)
hålles i år i London och Birmingham 22 februari–3 à
5 mars. Londonavdelningen, som organiseras av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>