Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6. 6 febr. 1932
- Litteratur
- Kataloger
- Tekniska föreningar
- Tekniska föreningen i Uppsala, av E. K.
- Stockholms byggnadsingenjörsförening
- Rättelse
- Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sator för indirekt kokning samt apparater och maskiner
av olika system för torkning av massa. De utländska
leveranserna utgöra ett beaktansvärt inslag i katalogen.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska föreningen i Uppsala
hade den 12 december sitt sista sammanträde för året
å Gillet i Uppsala under ingenjör Gyllenbergs
ordförandeskap. Sedan ett antal nya medlemmar invalts
i föreningen höll rektorn, fil. lic. Erik Bjelfvenstam,
Uppsala, ett mycket intressant föredrag med titeln
"Maskinen och människan".
Föredragshållaren citerade ett uttalande av
domprost Inge i London: "Hela vår industri är byggd på
ett misstag". Människan är av naturen jordbrukare,
jägare och krigare och det är förkastligt och
natur-vidrigt att instänga henne i en fabrik. Vår nuvarande
kultur har en avigsida, den kräver offer –
människooffer – i en mycket stor utsträckning. Problemet
ligger kanske dock ej fullt så till som domprost
Inge m. fl. kulturkritiker anse. Deri moderna
psykologiska forskningen har givit oss en ny och efter
allt att döma riktigare bild. Den har visat, att man
i stort sett kan uppdela människorna i två typer med
avseende på deras förhållande till sitt arbete,
lagarbetaretypen och individualarbetaretypen. Hos den
förra är hjordinstinkten starkt utpräglad. Han vill ej
ta ledningen, har ont om initiativ och är nöjd med ett
arbete, som ej kräver självständigt tänkande.
Individualarbetaren vill gärna ta ledningen. Han går
ständigt och funderar på att göra arbetet lättare. Genom
premiesystem e. d. har man på en del håll, särskilt i
Amerika, sökt tillgodogöra sig sådana uppslag, som
kunna vara av värde för företagaren. Individualarbetaren
vill ha omväxling, och det är ett faktum, att en
stor procent arbetare av denna typ verkligen
vantrivas med sin sysselsättning.
Ett yrkesval, grundat på dessa förhållanden bör
därför föregå inträdet i arbetet. Man bör söka klarlägga,
vilka av de unga, som skola utbildas till ett yrke,
tillhöra den ena eller den andra av de två typerna. Fullt
pålitliga metoder finnas ännu ej, men vi ha mycket att
vänta av den nya psykotekniken, soin i många länder
omfattas med stort intresse, men som hos oss ännu ej
är till fullo uppskattad. Vi ha dock på en del håll
använt oss av importerade system, då det gällt arbetares
antagning och sysselsättande med olika arbeten. En
ingenjörs utbildning gör honom emellertid ej fullt
skickad att taga hand om dylika uppgifter, varför det
vore lämpligare om personer med särskild psykologisk
utbildning finge utföra dylika undersökningar.
Vi kunna ej vänta oss att industrien skall kunna gå
tillbaka till mer idylliska förhållanden och därför måste
vi söka göra det bästa av situationen sådan den nu en
gång är. Varje arbete blir alltid mer eller mindre
monotont, ibland till den grad, att det uteslutande
utgöres av mekaniska rörelseserier, som på grund av
vårt nervsystems beskaffenhet med tiden bli mycket
säkrare än de viljestyrda. Genom denna mekanisering
frigöres tänkandet, fantasien, och en arbetare av den
individuella typen kan utnyttja detta. Men det finns
många arbetare, som ej ha sysselsättning för sina
tankar, därför blir hans arbete så monotont och tråkigt.
Ett botemedel häremot är att fritiden utnyttjas på
sådant sätt att även arbetstiden kan ge glädje. Det
vore önskvärt, att arbetsledningen i större utsträckning
än hittills intresserade sig för arbetarna även utanför
arbetet. Vi behöva en allvarligare arbetsgemenskap än
vad vi i allmänhet äro vana vid.
Efter föredraget fortsattes samvaron med supé och
samkväm under angenäma former. E. K.
Stockholms byggnadsingenjörsförening
avhöll fredagen den 18 dec. sammanträde med julfest å
restaurant Metropol.
Till medlemmar i föreningen invaldes: byggnadsingenjörerna
Birger Leonard Lindmark, Knut Morgan Brandt,
Carl Gideon Verner och Gustaf Arne Ramstedt.
Sedan den allvarliga delen av sammanträdet var till
ända, övergick man till nöjesavdelningen. Man
skrattade hjärtligt och gott åt en Chaplinfilm, som
överraskande inlagts i nöjesprogrammet.
Efter filmförevisningen samlades man till det
dukade julbordet. Alltsammans var storartat festligt,
även humöret. Strand med sin luta var som vanligt
bra. O. P., slängd pianist, ackompagnerade en fin fiolist,
Oskar Nordborg. Glunt- och allmän sång.
RÄTTELSE
I recensionen "Die Flotation in Theorie und Praxis"
i häfte 4, sid. 42 står på rad 10 "under detta år", skall
vara "under 1931". På rad 14 står "800 sidor", skall
vara "300 sidor".
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst
sammanträder å restaurant Gillet måndagen den 8 februari 1932
kl. 19,30. Sammanträdet öppnas efter enkel kvart.
Ärenden: 1) Protokolljustering. – 2) Inval. – 3) Inkomna
skrivelser. – 4) "Undervisningen i vägteknik vid Tekniska
högskolan’’, diskussion med inledningsanförande av
civilingenjör E. Paul Wretlind. – Supé och nachspiel.
Pris för supé (smörgåsbord med småvarmt, snaps, pilsner,
kaffe och betjäning) kr. 5:50. Medlemmarna av avdelningen
för Teknisk undervisning hava inbjudits närvara vid sammanträdet.
Avdelningen för Industriell ekonomi och organisation
håller extra sammanträde å restaurant Gillet, Brunkebergstorg’
13, Stockholm, torsdagen den 11 februari 1932
kl. 19,30. Ärenden: 1) Val av justeringsmän. – 2)
Föredrag med diskussion över ämnet "Ingenjörens uppgifter i
depressionstider". Inledningsanföranden av disponent E.
Bosæus,’ direktör G. Klemming och direktör
E. Falk. – Efter sammanträdet anordnas samkväm å Gillets
festvåning.
Avdelningen för Kemi och bergsvetenskap sammanträder
fredagen den 12 februari 1932 kl. 19,30 å restaurant Gillet,
Stockholm. Ärenden: 1) Val av justeringsmän för
aftonens protokoll. – 2) Inval. – 3) Inkomna skrivelser.
– 4) "Square-setting, resumé över iakttagelser och rön
vid försök därmed i Svärdsjö gruvor’’, föredrag med
skioptikonbilder av bergsingenjör Sven Thorné. – 5) "Något
om förtennade materials korrosion", föredrag med
skioptikonbilder av civilingenjör Sven Brennert. – Supé
och samkväm.
Ordinarie allmänt sammanträde hälles å restaurant Gillet
onsdagen den 17 februari 1932 kl. 7,30 e. m. (utan kvart).
Program: 1) Inval. – 2) "Svensk-dansk
Jernbanebygning i Tyrkiet", föredrag av arbetschefen, ingenjör
Jørgen Saxild. 3. "Kort redogörelse över till
Turkiet levererade lokomotiv och järnvägsvagnar från
Nydqvist & Holm a.-b", av ingenjör Bengt Sjölin. –
Supé m. m.
Skånska ingenjörsklubben sammanträder på
Kungsparkens restaurang i Malmö fredagen den 12 februari kl. 7
e. m. Samma dag är tillfälle berett för de medlemmar,
som så önska, att bese den snart färdiga torpedjagaren
Klas Horn på Kockums varv kl. 11–12 f. m. Bland
ärendena märkas styrelse- och revisionsberättelser för år
1931 samt val av valberedningsutskott. Kvällens
föredrag hålles av civilingenjören G. W:son Cronquist
över ämnet "Reklamen en örtagård" och belyses med
ljusbilder, delvis i färger. Efter förhandlingarna sedvanlig
supé och samkväm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0078.html
