Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8. 20 febr. 1932
- Söndersprungen flänsförbindning i huvudångledning, av H. O. Ödlund
- Notiser
- Elektricitetsproduktionen år 1931
- Vätmotioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Fig. 3.
|
att även ventilen till denna panna blev åtkomlig för
avstängning.
Fig. 4 ger en föreställning om utseendet av
flänsens insida efter bristningen. Bilden är ett fotografi,
som tagits av en blykopia, blyavhamring, av flänsen.
Strax efter det flänsen uttagits, företedde den inga
spår av ntdragning. Räfflornas toppar voro icke
ikulldragna och någon metallisk yta såsom efter
skrapning kunde icke iakttagas.
Ångpanneägaren har upplyst, att inga vattenslag
ha observerats i ledningen. Men även om vattenslag
icke förekommit av den styrka och frekvens, att man
lagt märke därtill, är det icke uteslutet, att sådana
kunnat verksamt bidraga till förbindningens
lösande. Om denna icke blivit pressad ordentligt,
kunna ju relativt lätta vattenslag steg för steg rycka
flänsen ur sitt läge.
De vid häftiga tryckvariationer uppkommande
ång-"stötarna" kunna måhända även de tillsammans
med reaktionen vid krökarna i ledningens ändar –
reaktionen uppgick här till omkring 7 kg/cm
omkrets – hava utövat ett ogynnsamt inflytande vid en
för svagt utförd flänsförbindning.
Det förhållandet, att avgrening I nära nog legat
an mot balken i takkonstruktionen, inbjuder givetvis
till tanken, att orsaken till utdragningen skulle vara
|
Fig. 4.
|
|
Fig. 5.
|
att söka där. Och hade anliggningen varit på motsatt
sida av röret, så är det mycket, som talar för att så
skulle ha varit fallet.
Ångledningen har återställts i driftsdugligt skick
på det sättet, att den avdragna flänsen ersatts med
en ny av det utseende, fig. 5 visar. Flänsdjupet hos
den nya är 88 mm, medan det i den gamla ej var
mer än 70. Därjämte blevo övriga flänsförbindningar
ompressade. H. O. Ödlund.
NOTISER
Elektricitetsproduktionen år 1931. Svenska
elektricitetsverksföreningen har i dagarna utsänt en
redogörelse för den elektriska energiproduktionen i Sverige år
1931, av vilken framgår, att landets totala energiproduktion,
hänförd till 12-månaders medelvärdet, höll sig i det
närmaste konstant under året. En svag minskning
under de fem första månaderna uppvägdes av en
motsvarande ökning under höstmånaderna, så att slutvärdet
blev 5,15 milliarder kWh mot 5,12 milliarder ett år tidigare.
Ehuru energiproduktionens totalvärde varit konstant,
har omsättningen vid samhällenas elektricitetsverk
ökats, ökningen i 12-månaders medelvärdet vid
samhällenas energiomsättning var emellertid endast 36 mill.
kWh mot 64 mill. kWh år 1930. ökningen är nästan hel
och hållen att tillskriva den allmänna distributionen,
dvs. energiomsättningen, minskad med den del som
belöper på större industriabonnenter. De sydsvenska
städerna visa i allmänhet tillväxtprocenter på belopp
mellan 6 och 8. Stockholm har tillväxtprocenten 10,
Göteborg 8,5 och flera norrländska samhällen betydligt över
10, Härnösand t. e. 16. Rekordet innehas av Sala med
22 %, tätt följt av Strömstad med 21,3 och Boden med
18,5 %. Några samhällen i mellersta Sverige visa
däremot minskning gentemot omsättningen år 1930.
Vägmotioner. Om årets statsverksproposition
innehöll många nyheter på vägväsendets område (se
Teknisk tidskrift 1932, häfte 4, sid. 33), så visar det stora
antalet motioner i hithörande frågor, att intresset för
vägväsendet och därmed sammanhängande förhållanden
icke är mindre starkt hos den andra statsmakten. I
tider med växande arbetslöshet inom olika näringsgrenar
och med dåliga konjunkturer för jordbruket bliva av
naturliga skäl såväl vägbyggnads- och vägförbättringsfrågorna
som principerna för vägväsendets finansiering
föremål för de mest skiftande önskningar.
Vad först gäller vägbyggnadsanslagen, har anförts
betänkligheter mot den i statsverkspropositionen
föreslagna ändringen i grunderna för vägväsendets
finansiering, varigenom staten skulle befrias från
kostnaderna för byggande och underhåll av landsvägar och
vanliga bygdevägar. I motioner från bondeförbundshåll
(I: 223, II: 331) har framhållits, att ett sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0089.html
