Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 27 febr. 1932 - Litteratur - Anmälan: De tekniska vetenskaperna, band II:1, av J. Arvid Hedvall - Kataloger - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Allmänt sammanträde, av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de vanliga läroböckerna i kemisk teknologi icke
tillräckligt ingående behandlas.
Artikeln om fernissa, lack och linoleum synes mig
icke motsvara fordringarna. Här finnes ett par gånger
goda ansatser till något av dessa ämnens mycket
intressanta och i ett flertal moderna böcker behandlade
kemi, men det blir enligt min mening alldeles för litet.
Jag upprepar, att detta icke är en smakfråga, ty
nuvarande och framtida teknik måste vara säkert teoretiskt
grundad, och då är det av yttersta vikt, att teknikens
män genom ett verk som detta få sina litteraturstudier
underlättade. Vilken hjälp skulle icke beretts denna
läsekrets, om en kort översikt över hartsernas allt annat
än lättpenetrerade kemi hade lämnats. Det synnerligen
viktiga kapitlet om konstharts är alldeles för kort.
Sickativernas inverkan likaledes. Med läcker är
förhållandet enahanda. Det är ett område, där modern
forskning arbetar intensivt och redan åstadkommit
viktiga handelsvaror, varom allt man underrättas på ett
fåtal rader. Hela fabrikationen av linoleum avfärdas
på knappt en och en halv sida, vilket naturligtvis inte
tillåtit omnämnandet av ens de viktigaste metoderna.
Från linoleumfabrikationens även rent mekaniskt
intressanta område har ej medtagits en enda figur. Hade
någon konsekvens iakttagits ifråga om valet av figurer,
så hade man åtminstone kunnat ersätta de tre herrarna,
som räcka upp händerna på sidan 520, med någon bild
från linoxynberedningen.
Den lilla artikeln om framställning av oxalsyra och
myrsyra av ingenjör Bonnevie-Svendsen ger väl
däremot vad som behöves från detta gebit.
Detta förmånliga omdöme kan däremot icke
överflyttas på garveriindustriens beskrivning av direktör
Kemp och ingenjör Kühl. Med förvåning konstaterar
man här, att inte ett dyft tagits med av alla de
moderna undersökningarna över de äggviteämnen, som här
framför allt spela en roll. Det är visserligen sant, att
dessa undersökningar befinna sig i sin linda ännu, men
redan äro tillräckligt med resultat vunna för att man i
stort sett klart och tydligt skall kunna förstå de på
erfarenhetsväg funna badens och processernas
verkningssätt. Ingenjör Gustavsson har för ej så länge sedan i
denna tidnings spalter berättat en del från
Newark-laboratoriet och andra speciallaboratorier. Om dessa
resultat eller t. e. läderakademiens i Leeds arbeten finns
intet ens i litteraturförteckningen. Inte heller om
krombadens verkningssätt finns något av modern kemi,
trots de danska anorna i detta avseende (Bjerrum).
Ingenjör Kai Bings exposé över kautschuk börjar
som den skall med litet kautschukkemi, och på sidan
580 beröres till och med rätt moderna resultat. Ett
önskemål kvarstår avgjort. Vi ville ha haft betydligt
mera härom och om vulkaniseringen både kemiskt och
rent metodiskt. Det finns ingen anledning längre att
gå som katten kring het gröt så fort en katalytisk
process dyker upp. Även här börja vi att finna
regelbundenheter och sammanhang. Det är f. ö. alldeles för
litet påpekat, vad just ytornas speciella kemi betyder.
Det finns en mängd gemensamma faktorer för sådana
processer som garvning, textilfärgning, limning,
vulkanisering, flotation och alla möjliga oorganiskt
katalytiska metoder. Dit höra för övrigt även sådana
fenomen som upplösning, kristallisation och även reaktion
i allmänhet, ty först av allt är det dock alltid kroppens
yta, som angripes. Ytkemien kommer att göra enorma
och hastiga framsteg, och i ett verk som detta bör
därtill hänsyn tagas.
Vad slutligen smörjoljeframställningen (den
mineraliska) beträffar så finner jag den alltför ofullständig
både kemiskt och tekniskt med hänsyn till den stora
betydelse dessa produkter hava. Men det kan ju hända,
att mer utrymme ej stod till buds. Om så är
händelsen, så synes det mig att man i ett flertal fall
därigenom på ett betänkligt sätt äventyrat verkets värde.
Jag återkommer ännu en gång till ett tidigare framfört
förslag: Låt författarna skriva fullständigt efter en av
redaktionen något så när uppgjord plan, såväl vad
beträffar de ifrågakommande fabrikationsmetoderna som
ock den speciella teori, varpå det hela vilar, och tryck
dessa artiklar separat. Först då finge man det tekniska
verk, som "D. T. V." väl egentligen är avsett att bli.
J. Arvid Hedvall.
Kataloger.
Lufthaspel för skraplastning. Morgårdshammars
mekaniska verkstads a.-b. har utsänt en broschyr
angående Morgårdshammars lufthaspel nr 2, avsedd för
skraplastning. Haspeln drives av en luftturbin om 13,5
hkr vid 3,5 atm (det låga arbetstrycket är valt med
hänsyn till svårigheten att hålla trycket uppe i
avlägsna arbetsrum). Linhastigheten är vid tillbakaspelning
av den tomma skrapan ca 120 m/min., vid 875 kg
last ca 70 m/min. Luftåtgången vid 3,5 kg tryck anges
till 4 à 5 m3 min. Vikt utan svängbord 250 kg;
svangbordet väger 45 kg. Vikten balanseras genom motorns
och växellådans placering på var sin sida av lintrumman.
Homogenisering av emulsioner. Från a.-b. Zander &
Ingeström, Stockholm, hava vi mottagit en broschyr
"The De Laval Homogeniser", beskrivande en maskin
för stabilisering av emulsioner på mekanisk väg. Dylik
behandling av emulsioner eller suspensioner förekommer
ofta inom livsmedelsindustrien, t. e. vid beredning
av kondenserad mjölk, artificiell grädde, glace, majonäs
etc., vid tillverkning av farmaceutiska och kosmetiska
preparat, kolloidala dispersioner av färgämnen i läcker,
vid beredning av spinnvätska inom konstsilkestillverkning,
vid framställning av lim- och glättningspreparat
inom papperstillverkningen etc.
Maskinen tillverkas i storlekar för 150–3 500 liters
avverkning per tim. vid en effektförbrukning, som
beroende på trycket varierar från 0,8 à 2,3 hkr vid den
minsta storleken till 18 à 52 hkr vid den största.
Broschyren anför som exempel på maskinens
effektivitet bl. a., att en i centrifugalpump framställd emulsion
av vatten med 10 % mineralolja, som innehöll enstaka
oljepartiklar av storleken 18 µ|, medan huvudmassan av
partiklarna hade storleken 2–8 µ, efter behandling i
homogeniseringsmaskinen hade fått partikelstorleken
nedsatt till 0,1 à 0,2 µ med enstaka partiklar av
storleken 1 µ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
