Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 10. 5 mars 1932
- Pannslammets skadliga inverkan, av Hans Richter
- Ekonomisk översikt, av F. Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ofta finnes även magnesiumklorid i vattnet. Denna
förening kan genom hydrolys sönderfalla i
magnesiumoxid och saltsyra enligt formeln:
F) MgCl2 + H2O = 2 HCl + MgO (5)
Äger detta sönderfall rum i slammet, så tillkommer
saltsyrans frätande inverkan på pannplåten.
Som av det ovanstående framgår, utgör det i
pannan bildade slammet genom sin halt av aggressiva
ämnen en stor fara för pannplåten.
Nedanstående tabell anger en analys av ett
pannslam (6).
| Hygroskopiskt vatten . . . | 0,37 % |
| Fe2O3 . . . | 12,28 % |
| Al2O3 . . . | 0,60 % |
| CaO . . . | 38,33 % |
| MgO . . . | 8,83 % |
| SiO2 . . . | 9,16 % |
| CO2 . . . | 27,10 % |
| SO3 . . . | 0,54 % |
| Bundet vatten . . . | 2,79 % |
| –––––––––– |
| 100,00 % |
Särskilt intressant är den höga järnhalten i
slammet, som är åtskilligt större än vad som motsvarar
den med matar vattnet i pannan inkomna
järnmängden. Skillnaden kan blott förklaras genom
kolsyrans korroderande inverkan på plåten.
Till de i det ovanstående skildrade, av glammets
kemiska inverkan orsakade skadorna, komma även
rent mekaniska sådana. När slammassan växer, kan
den ryckas med i vattencirkulationen och orsaka
tilltäppningar i kanalerna till vattenståndsvisaren.
Dylika tilltäppningar kunna orsaka ångpanneexplosioner,
enär eldaren icke får en riktig uppfattning
av vattenståndet i pannan. Slamavlagringarna äro
lika farliga som pannstenen därigenom att de liksom
denna hindra värmegenomgången. Så t. e. visade
det sig i kraftverket i Mannheim, att slammet i det
med fosfat renade matarvattnet brände fast vid
eldytorna och åstadkom svåra skador (7). Ännu en
fara ligger däri, att slammet kan ryckas med i
ångan (slam och lut i vattnet orsaka skumning och
spottning i pannan). Detta medryckta slam har en
starkt slipande inverkan på tätningsytorna i
ventiler samt på slider och kolvar i maskinerna. I
ångturbiner är slammet minst lika farligt genom sin
mekaniska och kemiska åverkan på skovlarna.
Av det ovanstående torde framgå, att
pannslammet såväl mekaniskt som kemiskt utgör en
väsentlig fara för ångpannorna, och att det av denna
orsak är nödvändigt att jämte åtgärder för förhindrande
av pannstensbildning även vidtaga sådana
mått och steg, att pannslammet oskadliggöres.
Hittills har detta icke varit fallet. Det är heller icke
så enkelt att komma tillrätta med detta problem.
Erfarenheten har hittills anvisat en ofta upprepad
inblåsning av slammet ur pannan som den bästa
metoden. Det har visat sig, att slammet en kort tid
efter utfällningen ännu är luckert och flockigt för
att sedermera bliva tjockare och segare. Man måste
alltså rensa pannan så ofta, att slammet mellan
rensningarna icke hinner tjockna. Har detta
inträffat, kan man endast bliva av med det slam, som
ligger i närheten av öppningen för avtappningen.
Utblåsningen bör, efter vad erfarenheten givit vid
handen, ske varje eller varannan timme. Under så
kort tid har endast en obetydlig mängd bildats,
varför varje inblåsning kan vara slutförd på några
sekunder.
Tyvärr äro vanligen anordningarna för avslamning
av pannorna synnerligen opraktiska, vilket
givetvis sammanhänger med att man icke insett
vikten av denna procedur. En dylik anordning skall
vara lätt att sätta i funktion och stänga av samt
dessutom erbjuda en säker tillslutning. Ingen av de
hittills använda ventilkonstruktionerna synes förena
dessa båda egenskaper. Framför allt måste
ventilkäglan pressas mot sätet med tillräckligt högt tryck,
enär trycket i pannan icke är tillräckligt för en
säker avstängning. Även valet av material för kägla
och säte måste ägnas stor uppmärksamhet, då det
utströmmande slamvattnet har en kraftig inverkan
på tätningsytorna.
Litteraturhänvisningar.
1) K, Braungard, Chemiker-Zeitung, 1912, nr 56, s. 521. 2) E.
Claussen, Entstehung und Verhütung des Kesselsteins, 1920,
s. 26. 3) Ibid, 1920, s. 35. 4) Ibid, 1920, s. 29. 5) C. Klug,
Die Fremdstoffe im Lokomotivspeisewasser, 1916, s. 15.
6) Efter G. Schmidt, "Die Wärme", 1931, s. 405. 7) Maguerre,
"Die Wärme", 1929, s. 225.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Stockholm 28.2.32.
De under den gångna månaden influtna rapporter,
som äro ägnade att belysa det nuvarande allmänna
ekonomiska läget, ha till vida övervägande del varit
oförmånliga. Månaden har dock samtidigt medfört tvenne
omständigheter av den allra största betydelse för den
framtida ekonomiska utvecklingen, nämligen överenskommelsen
om att den uppskjutna Lausannekonferensen
för skadeståndsfrågan kommer att hållas i juni och de
allt tydligare markerade avsikterna i U. S. A. att göra
allt för att stoppa det pågående prisfallet genom vidgade
kreditmöjligheter åt näringslivet. Några positiva
verkningar av dessa förhållanden kunna icke ännu skönjas
utöver den optimism, som den senare väckt på New
Yorkbörsen och som där kom till synes i kraftiga
kursstegringar – återspeglade även på de europeiska
börserna.
Med den avgörande betydelse, som den amerikanska
konjunkturutvecklingen har för hela världen, äro de
amerikanska åtgärderna av utomordentlig betydelse för
alla länder. Det stora statliga finansföretaget
Reconstruction Finance Corporation, som har till uppgift i
främsta rummet att lätta de amerikanska bankernas
betydande innehav av frusna engagements och på så sätt
öka bankernas möjligheter att täcka nya kreditbehov
liksom ock att lämna vissa andra företagskategorier
direkta krediter, har, för att täcka sitt eget stora
kapitalbehov på tillfredsställande villkor beretts möjlighet till
rediskontering. Rediskonteringsvillkoren för Federal
Reservebankerna ha nämligen genom ny lagstiftning
gjorts mera generösa. Samtidigt har för att Federal
Reservesystemet skall kunna ställa de erforderliga
beloppen till förfogande utan några valutapolitiska risker
på grund av guldhemtagning täckningsbestämmelserna
för deras sedelutgivning gjorts mindre betungande ifråga
om kraven på guld. Guldtäckningen utgör f. n. mer än
100 %, och en utökning av sedelstocken, så att endast
40 % av densamma täckes med guld, ger mycket stora
kreditmöjligheter. Det beräknas, att en stegring av
sedelstocken med cirka $ 3 500 mill. skall kunna äga rum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0111.html
