Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 5 mars 1932 - Ekonomisk översikt, av F. Oberger - Notiser - Världens största elektriskt svetsade bro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetslösas antal stiger snabbt, och i januari passerades
6 mill. strecket. Man fruktar, att den under mars
torde komma att stiga till cirka 7 mill. Det är
framför allt de industrier, som producera kapitalföremål,
som under sista tiden starkast måst inskränka arbetarantalet.
Dessa industrier ha, sedan hemmamarknaden
redan på ett relativt tidigt stadium starkt beskurits,
kunnat genom en kraftig forcering av exporten hålla
sysselsättningen uppe på en relativt hög nivå. Sedan
kreditkrisens början ha emellertid även de utländska
marknaderna visat samma ringa köpkraft som den
inhemska. Kol-, malm-, järn-, stål-, maskin- och
verkstadsindustrierna ha särskilt drabbats, men även
textilindustrien företer samma ringa sysselsättning. Den
tyska handelsbalansen visar under årets båda sista
månader ett reducerat exportöverskott, och utvecklingen
under innevarande år har ännu mera markerat
gått i samma riktning.
Även i Frankrike börjar konjunkturförsämringen
framträda allt tydligare, om än läget där fortfarande
är avsevärt förmånligare än i något annat europeiskt
land.
Vår utrikeshandel resulterade för januari i ett
importöverskott på kr. 26,7 mill., medan samma månad i
fjol gav ett överskott på kr. 19,9 mill. Importen har
endast sjunkit från kr. 103,4 till 101,0 mill., under det
att exporten gått ned med kr. 9,2 till 74,3 mill.
Utförseln av trävaror, cellulosa och papper har hållit sig
väl uppe, men däremot har skeppningen av järnmalm
gått ned 47 % gentemot samma månad i fjol. Järn- och
metallindustrien företer inga större förändringar i
exportkvantiteterna gentemot föregående år. Vad
verkstadstindustrien beträffar, är bilden mera heterogen.
Kullager och elektriska starkströmsmaskiner –
dammsugare och golvbonare undantagna – och
förbränningsmotorer redovisa mer eller mindre stegrade siffror,
medan däremot separatorer och telefoner förete
avsevärt lägre exportvärden än föregående år. I övrigt
märkes en kraftig reducering av utförseln av
tändstickor. Såsom man kunde vänta ha jordbrukets
animala produkter över lag drabbats av de handelspolitiska
åtgärderna. På importsidan observeras en kraftig
införsel av brännmaterial och av textilvaror – såväl
råmaterial som helfabrikat. Den vegetabiliska
importen, däri inräknat de stora kolonialvaruartiklarna,
visar höga siffror.
Trots denna oförmånliga handelsbalans har vår
betalningsbalans i motsats till vad som är normalt för
årstiden förbättrats, i det vårt bankmässiga tillgodohavande
hos utlandet under månaden ökats kr. 52 mill. och
uppgår till kr. 310 mill. Under 1930 medförde januari en
nedgång i våra utländska tillgodohavanden på kr. 51
mill., och året dessförinnan var motsvarande siffra kr.
45 mill. Till den förmånliga utvecklingen har
säkerligen en avsevärd kapitalimport bidragit. Denna har
nog väsentligen utgjorts av hemtagning av utländska
placeringar och svensk-amerikanernas utnyttjande av
den ur deras synpunkt förmånliga kursen på vår krona
för överflyttande till moderlandet av besparingar.
Kreditvolymen har under den gångna delen av innevarande
år krympt samman starkare än normalt. Härtill har,
förutom den av konjunkturläget förorsakade minskningen
av kapitalanspråken, kreditrestriktionerna och de höga
räntorna samverkat. Utvecklingen av såväl vår
valutareserv som ock kreditvolymen har föranlett en
sänkning av diskontot med 1/2 % till 5 1/2 %. Yrkanden ha
också framkommit om att kreditrestriktionerna skola
något lättas. I samband med diskontosänkningen har
riksbanken gjort ett uttalande, som måste tydas som en
justering av de principer, efter vilka kreditpolitiken
handhaves. Bankledningens tidigare uttalanden har
allmänt ansetts innebära, att man velat eftersträva ett
oförändrat inre värde på kronan, men det nya
uttalandet ger vid handen, att man icke syftar att pressa ned
prisnivån på de inhemska varorna så att prisnivån i
dess helhet blir oförändrad trots den ofrånkomliga
prisstegringen på vissa importprodukter. Ett medgivande om
man så vill åt "inflationshållet". Realiter äger ju en
devalvering av vår krona relativt guldvalutorna rum
redan därigenom, att prisnivån i dess länder sjunker,
medan den här hemma hållit sig nära nog stilla.
Samtidigt med vår diskontosänkning ägde dylik å 1 %
till 5 % rum i London, och även Oslo följde signalen från
London. Tidigare hade räntesänkningar skett i
Bryssel och Helsingfors. New York sänkte något senare
sitt diskonto till 3 %. Vissa tecken tyda på att den
internationella kreditmarknaden åter börjar visa liv,
även om detta alltjämt är utomordentligt svagt. Ett
gynnsamt utfall av de förestående tyska valen torde på denna
punkt komma att utöva ett välgörande inflytande. En
förutsättning för lågkonjunkturens övervinnande är
givet den internationella finansiella samfärdselns
återuppstående. För en varaktig och starkare återhämtning
kräves dock också att handelspolitiken länkas in på
andra banor, än de man nu tämligen allmänt beträtt.
Vägen synes dock tyvärr avsevärt längre och svårare än
vägen dit vi nu kommit. F. Oberger.
 |
Fig. 1. Montering av långbalkarna. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
