Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 105 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 5 mars 1932 - Notiser - Hängande ugnstak - En ny hydraulisk koppling - Lokomotiv för 610 mm spårvidd - En omstridd levnadskostnadsundersökning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Detalj av taket, visande fästanordningarna för blocken samt isoleringsplattornas placering.

inga valvställningar, och monteringsarbetet säges kunna
utföras av oskolad arbetskraft.

Viktigt är att upphängningsanordningarna äro
sådana, att lokala spänningar i det eldfasta materialet
undvikas. Vid den i artikeln beskrivna konstruktionsmetoden
äro de bärande blocken försedda med en
genomgående urtagning, i vilken en rund stålbult inträdes.
Bulten uppbäres av en bygel, vilken fästes i en stång,
upphängd i en balk ovanför ugnen (fig. 1). De olika
blocken måste äga rörelsefrihet i förhållande till
varandra. Hur detta syfte uppnås, torde framgå av fig. 2,
som även visar det sätt, på vilket isoleringsplattor
anbringas över det eldfasta materialet.

En ny hydraulisk koppling. Kraftöverföringsproblemet
vid förbränningsmotordrivna järnvägsfordon har
man som bekant sökt lösa efter ett flertal system, av
vilka det elektriska f. n. torde vara det mest tillämpade.
Det kännetecknas av en hög verkningsgrad i förhållande
till de verkningsgrader som uppnås vid de rent mekaniska,
de hydrauliska eller Pneumatiska systemen men har
vissa olägenheter emot sig, nämligen relativt hög vikt
och en viss ömtålighet i driften. En måttlig uppoffring
i fråga om verkningsgraden kan därför vara ekonomiskt
berättigad, om den motsvaras av lägre anskaffningskostnad
och större driftsäkerhet hos överföringssystemet.

I "Engineering" (12 febr. 1932) beskrives en
hydraulisk koppling av delvis ny konstruktion, vilken under
ett par års tid varit i bruk på ett tvåcylindrigt diesellokomotiv
å en miniatyrbana mellan Peasholm Station och Scalby Mills.

Kopplingen, som är inbyggd i motorns svänghjul,
består av en drivande, en driven och en fast del. De båda
roterande delarna äro utbildade till skovelhjul och
motsvara resp. Centrifugalpump och turbin. Den fasta
delen leder vätskan tillbaka till pumpen från turbinen.
Hela kopplingen är fylld av vätska och står i förbindelse
med ett expansionskärl. De roterande delarna ha
fasta skövlar av lämplig form. Även den fasta delen
har en krans av skövlar, som emellertid äro rörligt
lagrade i ena anden, så att de kunna svänga åt ena sidan.
Åt andra sidan begränsas rörelsen genom den närmast
liggade skovelns axel.

Vätskans rörelse i kopplingen framgår av fig. Om
den drivande delen befinner sig i rörelse och den drivna
i vila, strömmar vätskan på det sätt som anges av de
heldragna pilarna. Om den drivna delen kommer i
rörelse, har vätskan, när den lämnar skovlarna, en
hastighetskomponent i rotationsriktningen, och den vinkel,
varmed den lämnar skoveln, beror av rotationshastigheten.
Om skovlarna i den fasta delen vore orörliga,
skulle här uppstå turbulenta rörelser i vätskan med
nedsatt verkningsgrad hos aggregatet som följd. På
grund av skovlarnas rörelsefrihet inställa de sig efter
vätskeströmmen (de streckade skovlarna och pilarna i
fig.). Vid en viss punkt å rörelsens bana
sammanfaller vätskeströmmens riktning med skovlarnas
ställning i stängt läge, och vätskan träffar därför den sista

Schematisk bild av vätskans rörelse i kopplingen. a. första skovelserien (pumpen), b. andra skovelserien (turbinen), c. fasta delen med de rörliga skovlarna.

skoveln utan stöt samt inkommer i pumphjulet under
riktig vinkel.

Kopplingen säges hava ett stort startmoment i
förhållande till äldre hydrauliska kopplingar samt en god
verkningsgrad. Denna uppgår till maximalt ca 86 %,
vid normala varvtal utgör den ca 80 % och nedgår vid
synnerligen ogynnsamma belastningsförhållanden till
ca 75 %.

Lokomotiv för 610 mm spårvidd. "Engineering" (5
febr. 1932) beskriver ett för en bana i Indien tillverkat
lokomotiv, som trots den ringa spårvidden (610 mm) har
anmärkningsvärda dimensioner. Totala axelavståndet
inkl. tender utgör 12 281 mm, tjänstevikten 47 ton vid
en dragkraft av 4 600 kg. Drivhjulens diameter utgör
838 mm. Axeltrycket är 6 ton. Pannan har mellan
tubväggarna längden 3 429 mm samt inre diametern 1 067
mm. Arbetstrycket utgör 12,6 at. Eldytan är 55 m²,
därav 5,7 m² i fyrboxen, överhettarens yta är 12 m².
Loket är oljeeldat; tendern rymmer 6,8 m³ vatten och
4 ton olja. Stigningarna å banan uppgå till 1:80,
minsta kurvradien är 75 m.

För motverkande av pannstensbildning tillför man
matarvattnet kolloidal linolja, som hindrar bildandet
av fasta fällningar å pannväggarna. Metoden har
tidigare tillämpats å fartyg.

En omstridd levnadskostnadsundersökning. För ca
två år sedan föranstaltades på initiativ av Ford Motor
Company och under internationella arbetsbyråns
bemedling en jämförande levnadskostnadsundersökning i
Detroit och ett antal europeiska städer, i vilka bolaget
ägde anläggningar. Med undersökningen åsyftade
bolaget att skaffa sig material för ett bedömande av den
relation som borde råda mellan anställningsvillkoren
för dess arbetare på olika platser, under förutsättning
att avlöningsförhållandena i Detroit lades till grund.
Undersökningens resultat ha nyligen publicerats av
internationella arbetsbyrån (An International Enquiry
into Costs of Living. A Comparative Study of Workers’
Living Costs in Detroit and Fourteen European Cities.
Studies and Reports, Series N, No 17. 209 sid. Kr. 9:–).

På grundval av en ingående undersökning av
levnadsstandarden för en familj i Detroit, vilken
undersökning utförts speciellt för ändamålet av
unionsregeringens arbetsstatistiska byrå, har arbetsbyrån i
samverkan med vederbörande myndigheter i olika länder
beräknat kostnaderna för upprätthållandet av en mot
den amerikanska svarande standard i följande städer:
Berlin, Frankfurt, Köpenhamn, Stockholm, Helsingfors,
Paris, Marseille, Antwerpen, Rotterdam, Manchester,
Cork, Warszawa, Barcelona och Istambul.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>