Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 10. 5 mars 1932
- Notiser
- Svensk vägkalender
- Tekniska föreningar
- Östergötlands tekniska förening i Linköping, av H. N.
- Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slutligen ägnats åt ett referat av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens bestämmelser för vägbyggnader.
Eftersom ingenting är så bra, att det ej kan bli
bättre, må det tillåtas oss att komma med ett par
kritiska anmärkningar. Kalenderns redaktion har
visserligen påpassligt noterat, att en viss byråchef i
nyårskonseljen utnämndes till överstelöjtnant, men däremot
förbisett, att teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst vid samma tidpunkt erhöll en ny
vice ordförande. Slutligen nödgas vi fortfarande
konstatera, att kartan över landets vägdistrikt icke är
utförd med den omsorg, man torde ha rätt att fordra av
ett bokverk av "Svensk vägkalenders" standard.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Östergötlands tekniska förening i Linköping
höll den 31 januari sammanträde å Frimurarehotellet i
Linköping.
Till styrelseledamöter för år 1932 omvaldes direktör
Gösta Lindman, ordf., byggnadskonsulent S. Torgersruud,
v. ordf., disponent Henry Nilsson, sekr., ingenjör
A. L. Wadström, skattm., och ingenjörerna G.
Wahlbeck och L. A. Åkerman samt till styrelsesuppleanter
ingenjörerna Harry Westberg och S. Widegren samt
fabrikör M. Ängquist. Till revisorer omvaldes
direktörerna Th. örtenblad och F. Béen och till
revisorssuppleant ingenjör H. Clarin. Till klubbmästare
nyvaldes stadsarkitekten Sten Westholm och ingenjör H.
Blide. Till valnämnd omvaldes trafikinspektör G.
Haverman, disponent A. Svensson och yrkesinspektör
H. O. Ödlund.
Professor E. Hubendick, Stockholm, höll därefter ett
med ljusbilder belyst föredrag över ämnet:
Strävandena att finna andra bränslen än bensin för
motordrift (Hesselmanmotorn m. fl.).
Föredragshållaren konstaterade inledningsvis den
oerhörda utveckling bilismen tagit sedan den nuvarande
bensinmotorn dök upp – en utveckling, som under sista
åren gått fram i ett tempo, som tidigare varit fullkomligt
okänt. Världens motorpark uppgår f. n. till 30 mill.
vagnar, den installerade effekten är lågt räknat 900
millioner hästkrafter, nyanskaffningskostnaden för
vagnar uppgår för hela världen till 13 milliarder för
personvagnar och 2,5 milliarder för lastvagnar, gummi
förbrukas för 4 milliarder, reparationskostnaderna uppgå
till 3,5 milliarder och kostnaderna för bränsle och olja
till ej mindre än 11 milliarder, allt pr år räknat. Det
är ju nästan ofattbara belopp, och det är givet, att detta
område måste vara föremål för ständiga strävanden
till förbättringar och ekonomisering av driften.
Bensinen, som till en början endast var en biprodukt vid
lysoljeframställmngen och på den tiden t. o. m. hade
svårt att finna avsättning, har kommit att spela en
framträdande roll i världshushållningen, och då och då
ha rykten kommit ut, att man gått allt för hårt åt
jordens bergoljetillgångar. Riktigheten av dessa
påståenden är mycket svår att kontrollera, men man
förstår i varje fall, att starka strävanden göras att finna
andra drivmedel än bensinen. För de länder, däribland
Sverige, som icke ha tillgång till lättflyktiga bergoljor,
skulle det också betyda en stor nationalekonomisk vinst
jämte allmän ekonomisering, om man kunde utfinna en
fullgod metod för bildrift med t. e. svårflyktiga oljor
eller med generatorgas av träkol e. d.
Problemet är emellertid oerhört svårt. Ingen
maskin torde arbeta under svårare driftförhållanden än
en automobilmotor, på vilken som första villkor ställes,
att belastningen ögonblickligen skall kunna ändras
från full belastning till ren tomgång. Varvantalet
måste ständigt kunna ändras från det högsta tillåtna,
rusning, till det lägsta, med vilket motorn
kan gå. Detta har varit konstruktörernas största
svårighet, när det gällt att aptera t. e.
dieselmotorn för automobildrift. Man har därför också
försökt att driva vanliga förgasarmotorer med
svårflyktiga oljor, men dessa försök torde a priori vara
dömda att misslyckas – och detta av flera skäl. En
"annan, och oerhört intressant lösning är den, som
presterats genom Hesselmanmotorn. Talaren ingick på
en utförlig redogörelse för Hesselmanmotorns princip
och konstruktion, som emellertid ej här återgives, då
motorn varit utförligt beskriven i Teknisk tidskrift,
häfte 28, 1930.
I föredragets senare del lämnade tal. en redogörelse
för försöken med generatorgasdrivna bilar och de prov
med sådana, som utförts vid tekniska högskolan och
bilprovningsanstalten i Stockholm. Tal. underströk
den nationalekonomiska betydelse en lösning av
problemet med generatorgasdrift skulle betyda för vårt
land men framhöll också de stora svårigheter man i
detta fall har att kämpa mot. överhuvud tycktes
föredragshållaren ställa sig rätt skeptisk till
generatorgasdrift för bilar. Hur den kan komma att ställa sig vid
traktorer eller stationära motorer med mindre variabla
belastningsförhållanden än bilar, ingick talaren icke på.
Efter sammanträdet och den gemensamma supén
följde en stunds diskussion, som anknöt sig till de i
föredraget berörda motortekniska problemen H. N.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för Mekanik avhåller ordinarie
sammanträde å restaurang Gillet, Brunkebergstorg 13, tisdagen
den 8 mars 1932 kl. 19,30. Ärenden: Val av
justeringsmän. – Inträdesanmälningar och inval. – "Elektrische
Liclifbogenschweissung für manuellen und automalischen
Betrieb", föredrag av Ingenieur Otto Weiss, Wien. –
Diskussion. – Efter sammanträdet supé och samkväm.
Pris för supé, bestående av stort smörgåsbord med
småvarmt, pilsner, kaffe och betjäning 5 kronor.
Avdelningen för Kemi och bergsvetenskap sammanträder
fredagen den 11 mars 1932 kl. 19,30 i restaurang Gillets
festvåning, Brunkebergstorg 13, Stockholm. Ärenden:
1) Val av justeringsmän för aftonens protokoll. – 2)
Inval. – 3) Inkomna skrivelser. – 4) "Nya resultat och
framsteg inom cellulosatekniken", föredrag med
skioptikonbilder av professor Erik Hägglund, Stockholm. –
Supé och samkväm.
Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst
sammanträder å restaurang Gillet måndagen den 14 mars 1932 kl.
19,30. Sammanträdet öppnas efter enkel kvart.
Ärenden: 1) Protokoll justering. – 2) Inval. – 3) Inkomna
skrivelser. – 4) "Väg- och vattenbyyggnadsstyrelsens
omorganisation", diskussion med kort inledningsanförande av
civilingenjör Alex. Södergren. – 5) "Nyare rön inom
sjöregleringstekniken", föredrag" av civilingenjör Nils
Jakobson. – Supé och samkväm. Pris för supé (smörgåsbord
med småvarmt, snaps, pilsner, kaffe och betjäning) kr. 5:50.
Avdelningen för Teknisk undervisning sammanträder
å Tekniska högskolans fysiska institution tisdagen den 15
mars 1932 kl. 7,30 e. m. Ärende: "Diskussion om
undervisningen i konstruktionsämnen" med kort inledningsanförande
av professor G. Wallquist, vid vilken flera
av Tekniska högskolans lärare komma att bidraga med
diskussionsinlägg. – Efter sammanträdet supé å kr. 3:75
i Tekniska högskolans studentkårs lokal.
Aktieägarna i Svenska teknologföreningens
fastighetsaktiebolag kallas till ordinarie bolagsstämma måndagen
den 21 mars 1932 kl. 10 f. m. å Svenska teknologföreningens
lokal, Brunkebergstorg 20 IV, Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0117.html
