Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 12. 19 mars 1933
- Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 12 ÅRG. 62 19 MARS 1933
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Det utrikespolitiska kvartalet, av Rutger Essén, – Notiser. – Litteratur. –
Tekniska föreningar. – Sammanträden.
DET UTRIKESPOLITISKA KVARTALET.
Av Rutger Essén.
Det världsekonomiska läget uppvisar
knappast någon ljusning. – Något ökad
stabilitet i världens penningväsen. –
Nedrustningskonferensen i Genève synes ge föga
praktiskt resultat. – Tardieuplanen
utsiktslös. – Det tyska presidentvalet:
kandidaterna, utsikterna, innebörden. –
Frankrike: de väntade valen till
deputeradekammaren. – Tardieu som högerns ledare. –
Briands avgång. – Lavals fall, den nya
ministären Tardieu. – Briands död. –
Frankrikes politik mot Tyskland. – Italien
på revisionslinjen. – Frankrikes planer på
Donau-federation. – Memel-kuppen. –
Misslyckad Lappokupp i Finland. –
Protektionismens framsteg. – Englands nya
handelspolitik. – Förhållandet till imperiet. –
Nationalistseger i Irland. – Regeringsskifte
i Australien. – Hårdare metoder i
Indien: Gandhi’s häktning. – Japans
erövring av Mandschuriet: den nya
statsbildningen. – Shanghai-kriget. – Den
ostasiatiska krisen och N. F. – Japan och
Sovjetunionen. – Japan och U. S. A.
Stockholm den 10 mars 1932.
Det världsekonomiska läget har under de senaste
månaderna haft mycket få ljuspunkter att
uppvisa. Världsprisnivån beräknad i guldvalutor, har
endast beträffande kol, koppar och vete upphört att
sjunka. I fråga om järn, bomull, gummi m. fl. ledande
varor har prisfallet däremot ännu ej hejdats.
Arbetslösheten i Amerika och Tyskland har ytterligare stigit.
Det sistnämnda landets siffra ligger nu mellan 5 och
6 mill. Tonnageuppläggningen är överallt i världen
större än för ett år sedan, och världshandelns volym
har under sista kvartalet av 1931 sjunkit till
verkliga bottensiffror. Endast i England synes efter
guldmyntfotens övergivande en viss ökad
livaktighet ha inträtt; i varje fall har arbetslöshetssiffran
här ånyo börjat sjunka.
I fråga om världens penningförhållanden råder
alltjämt osäkerhetstillstånd. Vissa ljuspunkter kunna
dock här iakttagas. De för monetära ändamål
tillgängliga guldtillgångarna visa sålunda någon
tendens till ökning; bl. a. ha Indiens dolda guldreserver
efter guldparitetens övergivande i rätt stora mängder
dragits ut i marknaden. I Förenta staterna
förbereder man även s. k. reflation, dvs. en lättnad på
penningmarknaden genom mobilisering för
valutaändamål av hittills undanhållna reserver. Den
engelska och de skandinaviska valutorna ha slutligen
på sista tiden visat en tydlig tendens till
stabilisering vid 70 à 75 procent av den gamla
guldpariteten. Ett definitivt ordnande av världens
penningförhållanden är emellertid omöjligt, så länge
skadestånds- och krigsskuldfrågorna ännu hållas
svävande. En i januari i Lausanne hållen konferens
i dessa frågor blev resultatlös, och de vidare
förhandlingarna måste uppskjutas till sommaren. Under
denna tid förblir visserligen Hoover-moratoriet i
kraft och de löpande internationella nödkrediterna,
framför allt de till Tyskland lämnade, indragas icke,
men den allmänna ovissheten i dessa hänseenden
verkar icke desto mindre starkt nedtryckande världen
runt.
Denna allmänna ekonomiska bedrövelse motsvaras
av icke mindre oro och bekymmer på det rent
politiska området. Här är det i synnerhet trenne
händelser och utvecklingsförlopp, på vilka världens
uppmärksamhet under de sista månaderna varit
koncentrerad. Den första av dessa har varit den
från många håll med stora förväntningar emotsedda
men hittills föga lovande nedrustningskonferensen
i Genève, den andra den vittutseende och ännu ej på
något sätt övervunna japansk-kinesiska konflikten i
den Fjärran Östern, den tredje slutligen den inre
utvecklingen i Tyskland, som tydligt pekar mot den
snara utlösningen av en länge förberedd kris.
Nedrustningskonferensen i Genève öppnades den 2
februari. Den förutvarande engelske utrikesministern
i arbetareregeringen, Arthur Henderson, utsågs till
president. Konferensen var universell så till vida
som även de utom Nationernas förbund stående
makterna U. S. A., Ryssland och Turkiet deltogo. Flera
av världens mest bemärkta statsmän ha såsom
representanter för sina regeringar varit personligen
närvarande i Genève, såsom Sir John Simon för
England, Brüning för Tyskland, Tardieu för Frankrike,
Grandi för Italien, Zaleski för Polen, Litvinov för
Ryssland, Benesj för Tjeckoslovakien m. fl.
Konferensens första stora händelse var framläggandet
genom Tardieu, av det franska förslag, som
kommit att benämnas Tardieu-planen. Dess
huvudprincip är bildandet av en internationell
exekutivmakt i stånd att snabbt ingripa mot fredsstörare.
Denna exekutivmakt skulle konstitueras på så sätt att
de särskilda staterna ställde en del av sina
maktmedel, främst luftstridskrafter, till N. F:s förfogande.
Liksom Genève-protokollet av 1924, med vilket
Tardieu-planen har mycket gemensamt, förutsätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0127.html
