Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 16. 16 april 1932
- Distributionens rationalisering, av Assar Gabrielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 15 ÅRG. 62 16 APRIL 1932
<b>UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
<I>HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN</i></b>
INNEHÅLL: Distributionens rationalisering, av direktör Assar Gabrielsson. – Notiser. – Litteratur. –
Tekniska föreningar. – Sammanträden.
DISTRIBUTIONENS RATIONALISERING.
[1]
Av direktör Assar Gabrilesson.
Framåtskridandet inom det industriellt ekonomiska
livet sker, som vi nogsamt veta, inte genom en
jämn och oavbruten ökning av våra kunskaper och.
våra maktmedel. Tidsperioder av stor aktivitet, stora
framsteg och stor välmåga avlösas av tidsperioder,
då utvecklingen synes stå stilla, då lågkonjunktur
råder och då en allmän återhämtning äger rum. Se
vi tillbaka på utvecklingen under den s. k.
industrialismens tidsålder, kunna vi urskilja vissa
perioder, som varit mer än andra utmärkta för stora
tekniska och ekonomiska framsteg. Jag behöver
bara peka på järnvägsbyggandets stora tid och de
framsteg och besparingar, som gjordes genom
atlantersjöfartens organisation; på de stora framsteg och
förbättringar både i vårt industriella och privata
liv, som medförts genom den elektriska industriens
genombrott kring sekelskiftet. I alldeles färskt
minne ha vi bakom oss den stora framstegsperioden
efter kriget, vilken vi nyss tillryggalagt. Den
tidsrymden karakteriseras ju av den mekaniska
industriens framsteg. Det har varit verktygsmaskinernas
tidsålder. Under denna tidsperiod ha vi fått
bevittna en rörelse på tillverkningens område, som vi
känna under benämningen: rationaliseringen. Det
har varit en tillverkningens rationalisering. Vi ha
nyss avslutat denna period och befinna oss nu i
stilleståndet, återhämtningen efter densamma. När
den kristid, som vi nu uppleva, nått sitt slut, komma
vi återigen att få uppleva en period av
framåtskridande, företagsamhet och arbetslust. Kan man
våga en gissning om, på vilket område de
mänskliga ansträngningarna då komma att inrikta sig –
naturligtvis vet man ingenting, men ligger det inte
nära till hands att tro, att de mänskliga
ansträngningarna då skola inrikta sig på ett område, där
missförhållandena allmänt sägas vara större än på
något annat, ett område, som lämnats praktiskt
taget orört av den tillverkningens rationalisering,
som vi upplevt under den nu tillryggalagda
perioden: jag menar distributionen? Är det inte troligt,
att vi komma att få uppleva allvarliga försök till en
distributionens rationalisering.
Med distribution förstås då i detta sammanhang
all den verksamhet, som erfordras och som bedrives
för att överföra en färdig vara och produkt från
tillverkarens ägo, där den ligger på hans lager, till den
slutlige konsumentens hand och i hans ägo. Med
distribution förstås sålunda inte i detta
sammanhang den rent fysiska distributionen eller
varutransporten. Den utgör ett litet, i och för sig viktigt
detaljproblem, men den skall jag inte här sysselsätta
mig med.
Nå, vad menas då med rationalisering? Det ges
många goda definitioner på detta ord. Jag skulle
för min del vilja föredraga definitionen:
förståndsenligt ordnande.
Med dessa definitioner på de båda orden i titeln
på min framställning skulle vi sålunda komma till,
att densamma avser att behandla frågan om och
möjligheterna för ett förståndsenligt ordnande av
varudistributionen i dess helhet; av handeln med
ett ord.
Rationaliseringens innebörd.
Se vi nu på den rationalisering, som skett i våra
verkstäder, så finner man, att densamma dels
bestått av införandet av en mängd nya metoder och
små förbättringar, som tillsammans åstadkommit
vissa resultat, som man eftersträvat. Men
rationaliseringen av tillverkningen inskränker sig inte
därtill. Den har även bestått i tillämpandet av helt
nya principer för arbetet, såsom exempelvis
principen om den flytande tillverkningen, för att kanske
nu ta den mest väsentliga.
På samma sätt tror jag, att det kan vara skäl i
att vid behandlingen av frågan om distributionens
rationalisering dela upp frågan i två huvudgrupper:
dels frågan om de många små praktiska åtgärder,
som omedelbart eller undan för undan kunna
vidtagas, och dels den stora frågan om en helt
principiell omläggning av handeln. Jag kommer att
huvudsakligen sysselsätta mig med det förra
problemet, men jag skall när jag kommer till slutet av
min framställning även göra en kortfattad översikt
över de möjligheter, som finnas för en principiell
omläggning av handeln.
Jag talade nyss om de små förändringarna. Är
det inte så på det tekniska området, att utvecklingen
huvudsakligen förts fram just genom de små, till
synes var och en för sig obetydliga förbättringar,
som göras? De stora uppfinningarna, de
sensationella framstegen, de komma till sin rätt i
tidningarna och i var mans mun, men om vi, när en viss
ekonomisk tidsperiod har lupit till ända, verkligen
göra en undersökning av, hur mycket de stora
[1] Föredrag vid Svenska teknologföreningens årsmöte den
17 mars 1932. Rubriker satta av föredragshållaren efter
det stenografiska referatet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0167.html
