Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 16. 16 april 1932
- Distributionens rationalisering, av Assar Gabrielsson
- Notiser
- Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
- Kamrathjälpfondens plakett
- Ahlsellska stipendiet, av Fmn.
- Världskraftkonferensens sektionsmöte 1933
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydande fel och brister. Men i dess ställe kan, såvitt
jag förstår, inte heller sättas ett nytt system som är
bättre. Jag tror, att vi göra klokt i att bortse från
möjligheten eller önskvärdheten av en omläggning
av grundprinciperna för distributionen och i stället
koncentrera oss på att genom de små, små men de
många, många detaljförbättringarna göra den
organisation, som vi ha, förnuftigare och effektivare. Det
ligger ingen orimlighet i att därvid förvänta, att vi
på distributionens område skola uppnå resultat
liknande dem, som uppnåtts på tillverkningens.
NOTISER
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. K. m:t har
beviljat byråchefen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
översten i väg- och vattenbyggnadskåren, t. f.
överdirektören Fredrik Enblom avsked från nämnda
befattningar från och med den 18 april 1932. Samtidigt har
k. m:t förordnat vägingenjören i Jönköpings län,
överstelöjtnant Richard Ekwall att tills vidare från och med
den 18 april 1932 till och med den 30 juni 1933
uppehålla överdirektörsbefattningen i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, överstelöjtnant Ekwall har utnämnts till
överste i väg- och vattenbyggnadskåren och förordnats
att tills vidare från och med den 18 april 1932 till och
med den 30 juni 1933 uppehålla befattningen som kårens chef.
Kamrathjälpfondens plakett. Svenska
teknologföreningen har instiftat en plakett, avsedd att jämte en
förteckning över givarna överlämnas till de personer, för
vilkas hyllning bidrag inbetalas till fonden. Plaketten
bär dels föreningens emblem och en symbolisk figur
jämte inskriften: "Svenska teknologföreningens
kamrathjälpfond. Vänner bringa dig härmed sin hyllning och
sina varma välönskningar på din högtidsdag".
Plaketten, som har storleken 52 X 72 mm, är modellerad
av skjulptören A. Wallenberg och präglad hos Sporrongs.
 |
Kamrathjälpfondens plakett.
|
Ahlsellska stipendiet. Svenska teknologföreningens
styrelse har i enlighet med styrelsens för avdelningen
för väg- och vattenbyggnadskonst förslag beslutat
tilldela civilingenjören löjtnant Folke Brundin Ahlsellska
stipendiet för innevarande år för att bereda honom
tillfälle att företaga en studieresa på två à tre veckor till
Dresden, Prag, Wien och Leipzig för studerande av
tra-fikanordningar, innefattande såväl åtgärder för reglering
av gatutrafik som även transportmedel för masstrafik
(spårvägar, omnibussar, "underground"). Fmn.
Världskraftkonferensens sektionsmöte 1933. Svenska
nationalkommittén för världskraftkonferenser har i
samförstånd med nationalkommittéerna i Danmark, Finland
och Norge utfärdat inbjudan till ett sektionsmöte i
Skandinavien den 26 juni till 10 juli 1933. De tekniska
förhandlingarna, som komma att hållas i Stockholm, skola
ägnas åt storindustriens och transportväsendets
kraftfrågor. I samband med konferensen planeras föredrag,
studiebesök och exkursioner i Danmark, Norge och
Sverige, varjämte en särskild studieresa anordnas i
Finland.
I det program för sektionsmötet, som åtföljer
inbjudningen, har ramen för förhandlingarnas innehåll
uppdragits. I första rummet bör uppmärksamhet ägnas åt
de stora tekniskt-ekonomiska problemen, medan däremot
de tekniska detaljerna böra skjutas i bakgrunden. Dock
kommer vid förhandlingarna att lämnas rum även åt
specialfrågor inom särskilda industrigrenar. I syfte att
erhålla den eftersträvade koncentrationen hos
förhandlingarna böra de till diskussion upptagna ämnena
huvudsakligen beröra energifrågor för de grenar av
storindustrien, som äro stora kraftförbrukare.
Diskussionsämnena grupperas kring följande spörsmål.
Inom ämnesgruppen "energifrågor för storindustrien"
angivas följande rubriker: energiförsörjning: kraft och
värme, speciella energifrågor inom särskilda
industrigrenar, elektrovärme, överföring och anpassning av
drivkraft till industriella maskiner. "Transportväsendets
energifrågor" böra avse järnvägar och sjöfart.
De bidrag som lämnas till storindustriens kraftfrågor
böra framför allt avse spörsmålet, på vilket sätt
storindustriens energibehov mest ekonomiskt kan täckas,
genom egen kraftproduktion eller genom köp. Här
uppkommer bl. a. frågan, om grundkraften skall köpas
utifrån och spetskraften genereras i egna anläggningar,
eller omvänt, samt om samverkan mellan värme- och
vattenkraft inom industrien. Av stort intresse äro även
frågor som beröra energiutbytet mellan olika
industrianläggningar eller mellan dessa och kraftnäten.
Uppmärksamhet bör även ägnas åt energisystemet ur
en vidare synpunkt, nämligen som en kombinerad
kraft- och värmeförsörjning. Bl. a. möta här frågor som
beröra ackumulering av värme samt utnyttjandet av
mindervärdiga bränslen. Ett tema, som bör genomgå hela
programmet för konferensen, är belastningsfaktorns
ekonomiska betydelse såväl för energikällorna som för hela
den industriella produktionsapparaten.
De speciella energifrågorna böra huvudsakligen avse
cellulosa- och pappersindustrierna, vid vilka de anförda
spörsmålen kunna finna en mångsidig tillämpning.
Dessutom kunna under denna rubrik beröras järn- och
stålindustriens energifrågor, t. e. kombinationer av
metallurgiska processer och kraftalstring, fjärrdistributionen
av gas jämförd med den lokala gasframställningen,
metoder för höjning av verkningsgraden hos smält- och
värmebehandlingsugnar, utjämning av belastningsspetsar
i valsverk etc.
Elektrovärmefrågorna böra avse elektrovärmets
användning inom järn- och metallindustrien. Däremot
avses att ställa rena elektrokemiska eller
elektrometallurgiska spörsmål utom programmet.
Frågor rörande kraftöverföringen till industriella
maskiner böra avse de tunga maskinernas drift,
däribland fördelningen av den elektriska motorkraften vid
separat drift, hastighetsreglering och den mekaniska
överföringen av kraften till maskiner och transportanordningar.
Transportväsendets energifrågor böra begränsas till
de mest aktuella problemen, t. e. konkurrensen mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0174.html
