Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 186 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 30 april 1932 - Notiser - Lastbilstransporter över långa sträckor, av Br. - En säregen motorvält - Gamla skioptikonbilder till tekniska museet, av T. A. - Lapplands tekniska förening - Stora eller små kvicksilverlikriktare? - Sveriges handelsflotta år 1930

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lastförmågan vid 2 tons hjultryck är ca 6 ton (vagnen
är försedd med tung specialbyggnad), och förarsätet är
konstruerat att rymma dels en aktiv förare, dels en
liggande avlösare för denne. Förarstolen är placerad
ovanför liggsätet, varigenom föga lastutrymme går
förlorat. Vagnen är f. ö. försedd med anordningar för
uppvärmning av lasten samt med teleskopbackspegel att
användas vid höga laster. Huvudtransportvaran mellan
Göteborg och Stockholm torde vara livsmedel. Efter
inlastning på kvällen i Göteborg är vagnen tidigt nästa
morgon i Stockholm. Returfrakten utgöres av
styckegods av varje slag.                                         Br.

En säregen motorvält, användbar till såväl gatu- som
trädgårdsarbete, beskrives i Engineering (25 mars
1932). Välten, som kallas "Oxford handy roller",
utföres i två storlekar med resp. 1,6 och 2,25 tons vikt.
Ramverket utgöres av ett enda rör, i vars främre del
den styrbara framvalsen är lagrad. Maskinen befinner
sig i höjd med och delvis mellan de bakre valsarnas

Oxford handy roller.

axlar, varigenom ett gynnsamt tyngdpunktsläge
erhålles. Välten säges kunna kantras i 60° vinkel från
horisontalplanet utan att stjälpa. Den drives med en
600 cm³ fyrtakts, tvåcylindrig, luftkyld bensinmotor,
som uppges förbruka 0,75 l bensin pr tim.
Maximihastigheten är 5 km/tim; motorns hastighet kan
regleras inom . vida gränser. Kraftöverföringen till
bakaxlarna sker medelst en enkel friktionskoppling, som
ersätter växellådan. Smörjningen är automatisk;
oljeförbrukningen uppges vara 0,075 l/tim.

Gamla skioptikonbilder till tekniska museet. De
flesta ingenjörer ha åtminstone en eller annan gång
uppträtt som föredragshållare och därvid begagnat sig
av skioptikonbilder. Sedan dessa bilder en gång varit
aktuella, ha de väl i allmänhet hamnat i någon
skräpvrå och äro ej sällan till besvär. Ur en synpunkt kunna
de emellertid komma till nytta än en gång, och det
vore om de överlämnades till tekniska museet,
ingeniörsvetenskapsakademien. Museet har nämligen
ofta anledning att söka äldre bilder och har i sitt stora
arkiv ca 20 000 fotografier och andra bilder, av vilka
vid ordningställande av föredrag ofta måste göras
ljusbilder. Redan nu har museet en av detsamma
iordningställd samling av över 1 000 nummer, vartill
komma serier av äldre bilder, som överlämnats från
ingenjörer och andra. Bland dessa finnas exempelvis
en serie, som av Enoch Thulin använts, då han i
flygningens barndom höll föredrag om luftfartens historia,
utveckling och framtid. Det är just sådana bildserier,
museet gärna vill ha, men även bilder, som avhandla
mera begränsade tekniska problem. Museet vädjar
därför till alla innehavare av gamla skioptikonbilder
att sätta sig i förbindelse med museet eller att direkt
under adress Stockholm 5 insända det som kan avstås.
Bilderna komma sedan att av museet systematiskt
ordnas. Det är museets förhoppning att denna vädjan
icke må förklinga ohörd.                                         T. A.

Lapplands tekniska förening har i dagarna utsänt sin
medlemsförteckning för året 1932. Antalet medlemmar
uppgår till 112. Styrelsen utgöres av disponent E.
Krantz, ordf., disponent C. G. Granström, v. ordf.,
bergsingenjör R. Höök, sekreterare och kassaförvaltare, samt
disponenterna A. Nordman och E. Almin.

Stora eller små kvicksilverlikriktare? Vid American
Institute of Electrical Engineers’ sammankomst i januari
diskuterades bl. a. frågan om vilket som är lämpligast
att bygga kvicksilverlikriktare för stora effektbelopp
eller sammanställa aggregat av smärre likriktare.
Inledningsanförandet, som hölls av A. L. Atherton, samt
de följande diskussionsinläggen refereras i Power
(1 mars 1932).

Inledaren höll före, att det är lämpligare att
sammansätta flera smärre likriktare än att installera större
sådana. När likriktarnas dimensioner ökas, försämras
kvaliteten. Den tid en 3 000 kW likriktare måste
ställas ur drift under ett år är flera gånger större än
driftavbrotten hos en 500 kW likriktare.
Anskaffningskostnaden stiger ej i proportion till storleken, enär
tillverkningsvårigheterna växa mycket raskare. Vidare
minskas verkningsgraden vid ökad storlek, bl. a. på grund
av den större längden hos ljusbågen. Vid nuvarande
konstruktioner uppgå förlusterna vid en 500 kW
likriktare till endast 25 % av förlusterna vid en 3 000 kW
likriktare, under förutsättning, att båda drivas vid 600
V. Som exempel på en framkomlig väg för uppnående
av stora likriktareeffekter anfördes ett utfört aggregat
av fyra st. 750 kW likriktare, som sammanställts två och
två över varandra. Varje aggregat är försett med två
pumpar, av vilka den ena tjänstgör som reserv.

I den följande diskussionen yppade sig den motsatta
åsikten, i det man dels framhöll, att ett sammansatt
aggregat måste erbjuda större risk för driftstörningar
än en enda större likriktare, dels även att en
förbättring av de större likriktarna i fråga om, verkningsgrad
och driftsäkerhet är långt ifrån utesluten.

Sveriges handelsflotta år 1930. Kommerskollegii
sjöfartsstatistik för år 1930, som i dagarna utkommit,
lämnar bl. a. följande upplysningar om handelsflottans
storlek och förändringar under året.

Handelsflottan ökades med 8’8 872 bruttoton till
1 735 453 ton, eller med 5,4 %. Tonnagesiffran för 1914,
den högsta som uppnåtts före tillbakagången under
världskriget, överträffas av redogörelseårets med ej
mindre än 39,1 %. Tonnaget år 1930 fördelade sig med
66,9 % å ångfartyg, 2:7,8 % å motorfartyg, 3,5 % å
segelfartyg med hjälpmaskin och 1,8 % å andra
segelfartyg. Motsvarande relationstal år 1913 voro resp.
84,3, 0,9, 0,4 och 14,4. Tillväxten i fråga om
motorfartyg och segelfartyg med hjälpmaskin är sålunda i
ögonenfallande.

De inom landet nybyggda fartyg, som år 1930
införlivades med handelsflottan hade ett sammanlagt
tonnage av 45 513 bruttoton. Från utlandet inköptes
sammanlagt 67 283 ton. Fartygsförsäljningarna till
utlandet utgjorde ej mera än 7 548 bruttoton. 80,6 % av
nybyggnaderna inom landet avsågo motorfartyg, medan
det från utlandet inköpta tonnaget till 50,8 % utgjordes
av ångfartyg och till 41,4 % av motorfartyg.

Sveriges sjögående handelsflotta (fartyg med
dräktighet av minst 100 ton) bestod vid 1930 års slut av
1 415 fartyg om sammanlagt 1670 750 ton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>