Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 28 maj 1932 - Notiser - Glas av masugnsslagg, av F. H. S. - Brandrisken minskad för flygmaskiner genom användning av berginiserade oljor, av F. H. S. - Förbättrad typ av fältvåg för geofysisk prospektering, av F. H. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cementfabriken i den Ford Motor Co tillhöriga
Fordsonanläggningen vid River Rouge (Detroit), varest den från
masugnarna kommande slaggen förarbetas till prima
portlandcement enligt kända metoder. På grund av
slaggens kiselsyre- och kalkhalt har man tänkt sig
möjligheten att även kunna använda densamma som
utgångsmaterial för glasframställning, men resultaten
hava hittills varit klena, en sak som f. ö. knappast
varit ägnad att förvåna. I de fall där slagg använts
har den i regel varit av annat ursprung än från
masugnar.
Enligt egen uppgift har det nu lyckats prof. C. A.
Basore vid Alabama Polytechnic Institute att med
användande av vanlig masugnsslagg genom direkt
smältning, utan föregående behandling av slaggen, framställa
ett fullgott aluminiumglas, vars egenskaper i många
avseenden synas överträffa det vanliga sodaglasets.
Försöken föreligga tillsvidare endast i halvstor skala.
På grund av proportionerna mellan kalk och
kiselsyra i slaggen har det befunnits nödvändigt att öka
kiselsyrehalten genom tillsats av sand, varvid
emellertid icke ren glassand erfordrats utom i de fall då ett
exceptionellt järnfritt glas eftersträvats. Det i vanliga
fall framställda glaset uppges vara klart och praktiskt
taget färglöst, med lätt grönaktig ton, lämpligt till
framställning av burkar och flaskor, glasinfodring av
tankar etc., liksom för skyddsglasögon m. m. Glaset
har nämligen hög draghållfasthet, liten utvidgningskoefficient
och stor motståndskraft mot såväl het 2 n
NaOH, kokande HCl och kokande vatten, en sak som
väl f. ö. sammanhänger med dess höga aluminiumhalt.
Då denna emellertid ofta har som följd att glaset får
en tendens till "entglasung", förtjänar det särskilt
nämnas, att uppfinnaren framhåller att glaset har god
värmebeständighet.
Chargen har utgjorts av 7 delar granulerad slagg,
8 delar sand och 1,76 delar soda, vartill satts 5 delar
sulfat pr 40 delar charge, enligt uppgift för att minska
skumbildningen. För avlägsnande av svavel och
järnfärgen har använts en tillsats av 1 % As2O3.
Smältningen har genomförts under 100–180 min. vid
2 500–2 600°F (1 371–1 427 °C). Glaset har sedan "härdats"
vid max. 1 200°F (649 °C), varefter det fått långsamt
svalna i ugnen. Goda resultat ha även erhållits när
den smälta slaggen från masugnen direkt tillsatts den
övriga chargen, ett förfarande som givetvis är ägnat
att spara värme.
För den som önskar taga närmare kännedom om
metoden meddelas, att densamma finnes utförligt
beskriven under titeln "A Transparent Aluminium Glass
From Blast Furnace Slag" i "Bulletin 3", som kan
rekvireras från The Engineering Experiment Station,
Alabama Polytechnic Institute, Auburn, Ala., U. S. A.
F. H. S.
Brandrisken minskad för flygmaskiner genom
användning av berginiserade oljor. Enligt vad som nyligen
meddelats i Chem. & Metallurgical Engineering har
Standard Oil Co of New Jersey med användning av den
Bergiuska hydreringsmetoden lyckats framställa ett
motorbränsle med minskad eldfara för flygmaskinsmotorer.
Bränslet har provats i det "National Advisory
Committee for Aeronautics", Langley Field, Virginia,
tillhöriga laboratoriet, varvid enligt uppgift fastställts
att detsamma ej endast uppvisar mindre risk i
brandhänseende utan även är energirikare än vanlig
flygmotorbensin.
Den Standard Oil of New Jersey tillhöriga
hydreringsanläggningen i Bayway har nu arbetat i
kontinuerlig drift under åtta månader, vilket betecknas såsom
ett bevis för att förvandlingen av tunga
petroleumdestillat till bensin medels hydrering nu övervunnit
försöksstadiet och övergått i fullt kommersiell drift.
Samtidigt meddelas att metoden i Tyskland genomgått
en del utvecklingsstadier. Från att ursprungligen ha
använts för hydrering av brunkol, utvidgades den att
jämväl omfatta hydrering av tjära och oljor från
lågtemperaturdestillering av brunkol och har på sistone
även med framgång tillämpats på tunga fraktioner av
tysk petroleum. Sammanlagda produktionen av
motorbränsle medels berginisering av dessa tre råmaterial
uppges f. n. i Tyskland uppgå till omkring 15 % av
landets hela bensinförbrukning.
I detta sammanhang kan nämnas, att man i Tyskland
f. n. överväger åstadkommandet av ett "nationellt"
motorbränsle, i möjligaste utsträckning sammansatt av
inhemska produkter. Bränsleblandningen skulle
utgöras av 70 % bensin, 10 % bensol, 10 % etylalkohol
och 10 % metanol. Då totala bränsleförbrukningen i
Tyskland beräknas till omkring 1 500 000 ton pr år,
blir sålunda bensinförbrukningen omkring 1 mill. ton.
Härav räknar man med att kunna framställa hälften,
500 000 ton, syntetiskt inom landet, resten torde behöva
importeras. Då, som ovan angavs, nuvarande
tillverkning av syntetisk bensin uppgår till ca 15 % av
behovet, innebär detta som synes en ökning av den
syntetiska tillverkningen från 15 % till omkring 35 %, dvs.
denna skulle något mer än fördubblas, vilket icke torde
bereda några större svårigheter. Alla övriga i
bränsleblandningen ingående komponenter äro inhemska
produkter, som kunna framställas i tillräckliga kvantiteter.
Bensol levereras av koks- och gasverk, etylalkohol
fås i första hand från sulfitspritanläggningarna inom
landet och kan i nödfall utökas med potatissprit, och
metanol fås som bekant syntetiskt ur väte och
koloxid. Produktionsförmågan för denna sistnämnda
produkt är i Tyskland vida överstigande behovet.
Den här ovan nämnda bränsleblandningen skulle, om
den visar sig effektiv och lämplig, även för svenska
förhållanden vara av största betydelse för
inskränkningen av bensinimporten. Även om man tyvärr f. n.
knappast vågar kalkylera med syntetisk framställning
av bensin inom landet så torde dock kunna räknas med
inhemsk produktion av större delen av de 30 % som
ej utgöras av bensin. Beträffande bensol finnes ju en
viss produktion inom landet vid gas- och koksverk,
som troligen kunde utökas vid förbättrad avsättning,
sulfitspritmöjligheterna utnyttjas tyvärr, av kända
orsaker, icke på långt när i den utsträckning som skulle
vara önskvärt ur nationalekonomisk synpunkt, och vad
slutligen metanolen beträffar, som i Sverige fås ur
träsprit, skulle en ökad konsumtion av denna vara ett
gott handtag åt vår i stort trångmål befintliga
träkolningsindustri. Det är att hoppas, att de tyska försöken
slå väl ut och att våra egna finansiella förhållanden
må medverka till att äntligen väcka upp myndigheterna
till insikt om de nationella resurser, vilka f. n. ligga
obrukade på detta område, till stor del som följd av
en förvänd lagstiftning. F. H. S.
Förbättrad typ av fältvåg för geofysisk prospektering.
Som bekant har jämsides med elektriska och
magnetometriska prospekteringsmetoder även en längre tid
använts geofysiska metoder baserande sig på den abnorma
förändring som inträder i tyngdkraftens acceleration
vid olika specifik vikt hos underliggande berglager.
Med sådana metoder ha t. e. mätningar företagits såväl
i Tyskland som Amerika för undersökning av
utsträckningen hos bergsalt- och brunkolslager. Helt nyligen
har även metoden enligt uppgift med framgång använts
av the Anglo Persian Oil Co för bestämning av
stratifieringen vid oljeförekomster. Mest bekant torde för
detta ändamål vara den s. k. Eötvös våg, ehuru även
andra apparater, i allmänhet grundande sig på
torsionsvågprincipen, använts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
