Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 4 juni 1932 - Om arbetsgivares självrisk för olycksfallsersättningar, av Albert Eisen - Norsk teknisk museum i Oslo, av Torsten Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hänseende kunna ernås genom ändamålsenliga
åtgärder. Sådana äro t. e. anställande av en särskild
säkerhetsinspektör, anordnande av skyddskommittéer,
bestående av arbetare och arbetsledare, vilka hava
att undersöka orsakerna till inträffade olycksfall och
föreslå åtgärder till deras förebyggande, propaganda
genom skyddsbilder, föredrag, filmer osv. För att
förminska följderna av olycksfallen är det av vikt att
bereda skadade omedelbar och lämplig vård. Genom
att träffa överenskommelse med läkare, som har
mottagning å arbetsplatsen, kunna kostnaderna för
läkarvården minskas, och samtidigt kontroll ernås
över att sjuk tiden icke obehörigen förlänges.
Det får emellertid icke förbises, att beträffande
stora arbetsgivare försäkringsinrättningen verkställer
så kallad specialtariffering, dvs. vid premiens
bestämmande tager hänsyn till förhållandena vid just detta
företag och olycksfallskostnaderna för detsamma,
sådana de framgå av statistiken. Härtill fordras dock
en viss tids erfarenhet och, som sagt, att företaget är
av rätt betydande omfattning. Även utan självrisk
kan alltså arbetsgivaren hava betydande ekonomisk
fördel av åtgärder för nedbringande av olycksfallskostnaderna.
Självrisken kan emellertid också medföra
nackdelar. En massolycka kan inträffa och föranleda
mycket stora olycksfallskostnader. Och även bortsett
härifrån, kunna ersättningarna vid svårare olycksfall
bliva högst kännbara. För en. helinvalid kan t. e.
kapitalvärdet av livräntan stiga ända till 30 000 à
40 000 kronor. Tydligt är därför, att hel självrisk
lämpar sig endast för mycket stora och bärkraftiga
företag, som kunna kompensera förluster det ena året
med vinster ett annat år.
Förutom ett rätt stort antal kommuner, däribland
Stockholm och Göteborg, hava även en del enskilda
större företag, till antalet 24, självrisk hos
riksförsäkringsanstalten. Flera hava haft självrisk under
många år och torde alltså kunna antagas haft
gynnsamma erfarenheter därav. Å andra sidan hava ett
par mycket stora företag, som tidigare haft självrisk,
numera upphört därmed.
Ett större ömsesidigt olycksfallsförsäkringsbolag
har infört försäkring med "partiell självrisk genom
efterreglering av premier". Härvid förfares så, att
en viss grundpremie fastställes för ett företag.
Om olycksfallskostnaderna sedan befinnas överstiga
grundpremien, betalar arbetsgivaren t. e. hälften av
skillnaden till försäkringsbolaget. Understiga åter
olycksfallskostnaderna grundpremien, återbetalas till
arbetsgivaren hälften av skillnaden, Detta är sålunda
en kombination av vanlig försäkring och självrisk.
Partiell självrisk förekommer emellertid såväl hos
riksförsäkringsanstalten som de ömsesidiga bolagen i
en annan mening. Därmed avses nämligen det fall,
att arbetsgivare åtager sig att själv utgiva viss del
av ersättningarna enligt olycksfallsförsäkringslagen,
t. e. läkarvård och läkemedel eller sjukpenning.
Vanligen betecknas sådan självrisk med uttrycket
"lindring" (i premien) för läkarvård etc.
Lindring förekommer särskilt i fråga om läkarvård
och läkemedel m. m. Om en arbetsgivare anställt
särskild läkare vid sitt företag eller träffat ackord med
en läkare, kan det givetvis för honom innebära en
besparing att mot avdrag å premien själv ombesörja
läkarvården. Har läkaren mottagning å arbetsplatsen,
torde också en del förluster i arbetstid genom
läkarbesök undvikas. Det är emellertid att märka att till
läkarvård m. m. hör även bekostande av erforderlig
sjukhusvård, transporter eller resor till läkare och
sjukhus, tandvård, om tänder skadas genom
olycksfall, läkemedel, massage, proteser och alla
erforderliga läkarbetyg m. m. Mindre vanligt, åtminstone hos
riksförsäkringsanstalten, är att lindring förekommer
ifråga om sjukpenning. Och dock är denna form av
självrisk synnerligen lämplig även för en arbetsgivare,
som icke tillhör de större. En arbetsgivare har en
helf annan möjlighet än den centrala försäkringsinrättningen
i Stockholm att kunna kontrollera t. e. att hel
sjukpenning icke utgives för tid, då den skadade
redan återgått till arbete. Därtill kommer att vid
lindring för sjukpenning har arbetsgivaren tillfälle att
kunna omedelbart avdraga sådant understöd, som han
i en eller annan form utgiver till den skadade,
exempelvis värdet av bostad och vedbrand, mjölk m. m.
ävensom avlöning, i den mån denna utgives som
understöd och icke för arbete. Finnes särskild
sjukkassa vid företaget och arbetsgivaren med minst en
tredjedel bidragit till kostnaden för understöd
därifrån, får han avdraga så stort belopp, som motsvarar
hans bidrag.
Även vid partiell självrisk bestämmas eller
kontrolleras ersättningarna av försäkringsanstalten.
Säkerhet kan fordras men har i allmänhet icke ansetts
erforderlig på grund av de jämförelsevis obetydliga
belopp det här gäller. Det ovannämnda förvaltningsbidraget
av 5 % skall vid försäkring i riksförsäkringsanstalten
erläggas å det premiebelopp, som eljest
skulle utgått. De ömsesidiga bolagen bestämma
själva det erforderliga omkostnadstillägget.
Önskvärt vore, att den partiella självrisken beträffande
läkarvård och sjukpenning m. m. vunne så stor
utbredning som möjligt. Den lokala kontroll, som
vinnes genom sådan självrisk, är nämligen av stor
betydelse för försäkringens ekonomi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
