Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 24. 11 juni 1932
- Ångkraft inom industriell drift i Finland, av Harald Frilund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 24 ÅRG. 62 11 JUNI 1932
<b>UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
<I>HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN</i></b>
INNEHÅLL: Ångkraft inom industriell drift i Finland, av diplomingenjör Harald Frilund. – Ekonomisk
översikt. – Notiser. – Sammanträden.
ÅNGKRAFT INOM INDUSTRIELL DRIFT I FINLAND.
[1]
Av diplomingenjör Harald Fridlund.
I Finland har efter världskriget en fullständig
omläggning av den industriella kraftförsörjningen ägt
rum. Fabrikerna hava elektrifierats och i samband
härmed har oftast även värme- och kraftalstringen
centraliserats. Jämsides med denna omgestaltning av
industriernas inre kraftförsörjning har gått utbyggandet
av stora privata och statliga vattenkraftverk för
fjärrkraftdistribution.
Vid moderniseringen av våra industriella ångkraftverk
gingo vi till en början mycket radikalt till väga.
Allt det gamla revs ned. Allt som blott kunde
bidraga till att höja anläggningens tekniska
verkningsgrad (modernitet) projekterades och byggdes. Vi
strävade till tekniskt fulländade anläggningar och
toppresultat. Industriledarnas sunda ekonomiska
instinkter satte dock mycket snart punkt för denna
rekordjakt.
Avsikten med detta föredrag är dels att giva en
kort redogörelse för en del allmänna synpunkter och
beräkningsmetoder, som efter den nämnda Sturm- und
Drang-perioden varit vägledande vid projektering av
ångkraftanläggningar i Finland, dels åter att visa
ångkraftens ställning i den allmänna kraftförsörjningen
speciellt i förhållande till vattenkraften.
Slutligen gives en tabellarisk uppställning av de olika
kraftkällornas energialstring.
Att inom ramen av ett föredrag behandla alla
detaljer av detta vidsträckta område kan icke komma
ifråga. Jag vill därför inskränka mig till att speciellt
visa vår inställning till de mest aktuella frågorna,
såsom rationaliseringen, bränsleförbrukningen, det mest
ekonomiska panntrycket samt de naturliga
avsättningsområdena för olika ångkraftarter och
vattenkraft.
Ångkraftanläggningar.
1. Allmänna synpunkter.
Anläggningskapitalets nedbringande.
När det gäller att projektera eller bedöma
en ångkraftanläggning, stå vi inför det gamla
problemet att väga kapitalkostnader emot besparingar i
bränsle och arbetslöner. Med de gjorda besparingarna
måste vi självfallet få anläggningskapitalet
förräntat och amorterat. Men detta sakförhållande är
ännu intet som helst kriterium på, att anläggningen är
tekniskt och ekonomiskt riktigt utförd. Kanske
kunde vi redan med ett betydligt mindre
anläggningskapital få i det närmaste lika stora besparingar.
För att besvara frågan är det ej nog att känna
förhållandet mellan besparing och anläggningskapital
(y / x), vi måste få ett begrepp om tillskottsbesparing
per tillskottskapital (d y / d x). Vi skola bedöma var den
ekonomiska brytningspunkten på kurvan ligger
(fig. 1). Uti fastställandet av denna punkt ligger
hela problemet. Uppställes fordran, att t. e. 15 %
skall erhållas på det nedlagda kapitalet, finna vi i det
i fig. l framställda fallet, att på ett kapital av 90
mill. ännu erhålles 15 %, men en så stor
kapitalinvestering är likväl fullkomligt förkastlig. På
 |
Fig. 1. Bestämning av gränsen för rationalisering (principschema).
|
det kapital, som överskjuter ca 23 miljoner,
erhålles nämligen i medeltal endast ca 3,5 %. Den
ekonomiska punkten ligger vid B motsvarande ett
kapital av ca 23 milj. Här ger ännu den sist
nedlagda miljonen 15 %, och i medeltal erhålles på hela
kapitalet ca 50 %. Jag har ansett det vara skäl att
påpeka ovanstående, som måhända kan synas mången
självklart, emedan slika överdrifter i rationaliseringens
namn förekommit och ännu förekomma. Då
det gäller enskilda detaljer, som äro föremål för
[1] Föredrag vid Svenska teknologföreningens årsmöte den
18 mars 1932.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0247.html
