Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 239 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 11 juni 1932 - Ångkraft inom industriell drift i Finland, av Harald Frilund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Värmeförluster och verkningsgrad för ångpannor reducerade till aggregat om 100 kcal/h.

värmeförbrukningen vid 1/1-last. Strävandena böra inriktas på att
bringa driftresultaten i så nära överensstämmelse som
möjligt med "paradsiffrorna", dvs. 1/1-last resultaten.
Detta sker bäst genom att effektivt nedskära alla
tomgångsförluster. Utslagsgivande betydelse har detta i
synnerhet för alla enskiftesfabriker och spetskraftverk.

De gängse metoderna att bedöma ångpannors och
turbiners värmeekonomi med specifika måttenheter
– pannorna bedömas med verkningsgradsbegreppet,
turbinerna med kcal/kWh – äro emellertid föga
ägnade att giva en bild av värmeförbrukningen vid
belastningar, som närma sig tomgång, i det
verkningsgraden i detta gebit för alla maskiner närmar
sig noll-värdet, och specifika värmeförbrukningen ilar
mot oändligheten. Dessa måttenheter äro
användbara vid bedömande av enskild ångpanne- eller
turbinleverans och giva även en god bild av
anläggningens ekonomi vid fullast. De säga oss däremot
intet om tomgångarna och äro synnerligen olämpliga
för en analys av hela värmeförbrukningsförloppet
från 0 till 1/1-last.

Måhända kan därför en hos oss i Finland använd
metod att jämföra pannors, turbiners och
värmekraftverks bränsleekonomi över hela
belastningsområdet påräkna ett visst intresse.

Ångpanneförluster. För att möjliggöra en exakt
jämförelse emellan pannförluster resp.
verkningsgrader för pannor av olika typ, storlek, specifik
belastning osv. samt för att exakt matematiskt
behandla pannförlusternas storlek, har bestämts de
absoluta förlusternas storlek hos ifrågavarande
pannor, reducerade till enhetsstorlek. Med enhetspanna
förstås den panna, som vid normal belastning kan
alstra 100 kcal/h.

Den normala belastningen antages vara:

vid en sektionalpanna av äldre typ (låg eldstad,
liten strålningsyta) 30 kg/m² eldyta och timme
normalånga (639 kcal/kg);

vid en högeffektpanna 50 kg/m² eldyta och timme.

I fig. 2 finnas uppritade karakteristiska förlust-
och verkningsgradskurvor för tvenne vanligast
förekommande panntyper.

Kurvan 1 angiver förlustsiffrorna för Finlands
bästa pannor (Helsingfors elektricitetsverk).
Observera den låga tomgångsförlusten 1 %, samt att
verkningsgraden är 80 % redan från 7 % belastning,
motsvarande turbinens tomgångsförbrukning.

Ångturbinernas värmeförbrukning. För att
erhålla värden, som tillåta en direkt jämförelse av
olika stora turbiner, hava dessa likaså tänkts
reducerade till enhetsturbiner à 1 kW.

Fig. 3 innehåller en sammanställning av typiska
turbiner från vårt land. Kurvorna äro uppgjorda
inkl. hjälpmaskineriernas värmeförbrukning.

Värmeförbrukningen per kWh utgör t. e. vid 10 %
belastningsfaktor

1. 250 / 0,₁ + 2 920 = 2 500 + 2 920 = 5 420 kcal/kWh,
2. 200 / 0,₁ + 3 000 = 2 000 + 3 000 = 5 000 kcal/kWh,
3. 133 / 0,₁ + 3 000 = 1 330 + 3 000 = 4 330 kcal/kWh,

Av siffrorna i kolumn 3 framgår betydelse av låg
tomgångsångförbrukning för spetsbelastningsdrift och
reservhållning.

Fig. 3. Värmeförbrukningen för några typiska turbiner reducerade till 1 kW nettoeffekt.

Vid en jämförelse av siffrorna i kolumnerna 1 och
2 framgår den stora betydelse matarvattenförvärmningen
har. Dessa turbiner, som båda äro
konstruerade för god verkningsgrad vid hög last, hava
praktiskt taget samma värmeförbrukning, trots
trycket för turbin nr 2 är 19 atö och temperaturen
325°C mot resp. 12 atö och 300°C vid turbin 1.

Resulterande värmeförbrukning. Med ledning av
de förenämnda turbin- och pannkurvorna kan nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>