Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 25. 18 juni 1932
- Ångkraft inom industriell drift i Finland (forts.), av Harald Frilund
- Notiser
- Tekniska högskolan
- Järnvägsstyrelsen
- Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
- Vattenfallsstyrelsen
- Järnvägarnas godssamtrafik
- Zink-jod-ackumulatorn, av F. H. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Industriens energibehov i Finland 1928.
| Vattenkraft | | Ångkraft | | | | Olja och gasmotor | | Summa | |
| | | Kondensation | | Mottryck | | | | |
| Industrigren | milj. kWh | % | milj. kWh | % | milj. kWh | % | milj. kWh | % | milj. kWh | % |
| Traförädlings- och trävaruindustrier: | | | | | | | | | | |
| Cellulosafabriker . . . | 33,0 | 27 | 21,0 | 17 | 68,0 | 56 | – | – | 122,0 | 10 |
| Pappersbruk ocli pappersförädlinffsfabriker . . . | 95,0 | 70 | 14,0 | 10 | 27,8 | 20 | – | – | 136,8 | 12 |
| Träsliperier och kartongfabriker . . . | 480,0 | 92 | 30,6 | 6 | 8,5 | 2 | 0,8 | 0 | 519,9 | 44 |
| Sågar, hyvlerier, faner- och rullfabriker . . . | 34,1 | 21 | 120,0 | 76 | 1,2 | 1 | 2,7 | 2 | 158,0 | 14 |
| ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– |
| Summa | 642,1 | 69 | 185,6 | 20 | 105,5 | 11 | 3,5 | 0 | 936,7 | 80 |
| Textilindustri . . . | 37,0 | 54 | 27,0 | 39 | 4,5 | 6 | 0,5 | 1 | 69,0 | 6 |
| Övriga industrier . . . | 88,9 | 55 | 65,4 | 40 | 1,5 | 1 | 6,5 | 4 | 162,3 | 14 |
| ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– |
| Summa summarum | 768,0 | 65 | 278,0 | 24 | 111,5 | 10 | 10,5 | 1 | 1 168,0 | 100 |
försvara sin plats vid större 1-skiftesfabriker och i
undantagsfall vid stora 3-skiftesfabriker.
Statistiska data för industriernas i Finland
förbrukning av vatten- och ångkraft.
Ur ovanstående tabell över industriens i Finland
energibehov år 1928 framgår, att totala
energibehovet utgjorde ca 1 200 mill. kWh, varav
träförädlings- och trävaruindustrierna använde ca 80 %.
På de olika kraftkällorna fördelade sig totalenergien
på följande sätt:
| Vattenkraft . . . | | 65 % |
| Ångkraft: | | |
| Kondensation . . . | 24 % | |
| Mottryck . . . | 10 % | 34 % |
| Övriga kraftkällor . . . | | 1 % |
| ––––––––– |
| | 100 % |
I överensstämmelse med vad tidigare framhållits
hava träsliperierna, som hava lång utnyttjningstid
och sakna tillgång till mottryckskraft, täckt sitt
behov till över 90 % med vattenkraft.
Cellulosafabrikernas behov täckes till 68 % med
mottryckskraft. Pappersbruken använda däremot
mindre mottryckskraft (ca 28 %), beroende på, att
dessa ofta byggas i samband med träsliperier, som
gå med vattenkraft. 70 % av pappersbrukens
energibehov alstras därför med vattenkraft.
Kondensationskraften användes såsom synes vid
industrier med kort utnyttjningstid, sågar och diverse
mindre industrier, samt som komplettering till
mottrycks- och vattenkraftanläggningar.
Statistiken bekräftar sålunda i stort sett de tidigare
skisserade naturliga avsättningsområdena för olika
arter av kraftkällor.
NOTISER
Tekniska högskolan. Styrelsen för tekniska
högskolan har till docent i mekanisk teknologi förordnat
tekn. dr Ragnar Woxén.
Järnvägsstyrelsen. Till innehavare av den
nyinrättade befattningen som förrådsdirektör vid statens
järnvägar har k. m:t för tiden 1 juli 1932–31 december
1937 förordnat distriktschefen vid statens järnvägar E.
G. R. Schåltz.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. K. m:t har för
en tid av ett år från och med den 1 juli 1932 förlängt
förste byråingenjören E. J. R. Almqvists förordnande
att bestrida byråchefsämbetet å väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens järnvägsbyrå och förste byråingenjören
Per Axel Valsingers förordnande att bestrida
byråchefsämbetet å styrelsens tekniska byrå. Under samma tid
skall major Sven Stenberg fortfarande i egenskap av
byråchef förestå styrelsens hamnavdelning.
Vattenfallsstyrelsen. Till innehavare av den
nyinrättade befattningen som driftdirektör vid statens
vattenfallsverk har k. m:t för tiden 1 juli 1932–30 juni 1938
förordnat förste byråingenjören Henning Fransén.
Järnvägarnas godssamtrafik. K. m:t har den 10
juni förordnat justierådet Rudolf Eklund, verkställande
direktören i Korsnäs sågverks-a.-b. Wilhelm Ekman
och verkställande direktören i a.-b. Rylander & Asplund
K. L. Sauber att för tiden från och med den 1 juli
1932 till och med den 30 juni 1935 vara ledamöter
av samtrafiksnämnden för järnvägarnas godssamtrafik,
varvid justitierådet Eklund skall vara nämndens
ordförande. Till ersättare för nämndledamöterna hava
förordnats f. d. justitierådet Arthur Lindhagen, verkställande
direktören i Kockums järnverks-a,-b. Erik Kockum
och verkställande direktören i Göteborgs fodervaru-a.-b.
H. J. Nilsson. – Till ledamot och ordförande i
verkställande förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik
har k. m:t för tiden från och med den l juli 1932 till
och med den 30 juni 1935 förordnat regeringsrådet
Willand Aschan med expeditionschefen i
socialdepartementet Hugo Landelius som ersättare.
Zink-jod-ackumulatorn. Den av Frater Giro Francisco
(Francois Boisser) uppfunna zink-jod-ackumulatorn, i
korthet omnämnd i häfte 19 (sid. 194) av Teknisk
tidskrift, uppvisar följande karaktäristika. För jämförelse
meddelas motsvarande medelvärden för bly- och
alkali-(Edison–Jungner) ackumulatorer.
| Zn-J ackumulatorn | Blyacku | mulatorer | Alkaliackumulatorer |
| | stationära | traktionära | |
| Emk . . . | 1,2 V | 2,0 V | 2,0 V | 1,2 V |
| D:o efter normal urladdning . . . | 1,1V | 1,8 V | 1,8 V | 1,1 V |
| Spec. kapac. Wh pr kg bruttovikt | 70 | 8 | 20–32 | 25–38 |
| [eta] (energi) . . . | 70–80 % | 75– | 85 % | 60–70 % |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0258.html
