Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 28. 9 juli 1932
- Arbetsförmedling för ingenjörer och arkitekter, av Fmn.
- Vattenkraft och ångkraft vid industriell drift. Diskussion, av E. Spetz, R. Hellborg, Viktor Blomquist, Alex. Engblom, Lage Malm, Tom Nordensson, Sten Velander, Borgquist, Frilund, referat av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vill ägna sig åt skapandet av en effektiv central för
ingenjörernas och arkitekternas arbetsförmedling
under teknologföreningens hägn. Direkt ekonomiskt
stöd i större utsträckning kan på grund av den redan
nu hårt ansträngda budgeten icke lämnas från
föreningen, utan måste man utgå ifrån, att rörelsen skall
bära sig själv, möjligen med fri lokal. Säkerligen
kräves stor energi, organisationsförmåga och kärlek
till uppgiften av den, som gör försöket, men det kan
förvisso även leda till goda resultat både för
företagare och blivande klienter. Måhända kunna dessa
rader leda till, att den för uppgiften rätte mannen
upptäckes eller ger sig till känna. Fmn.
VATTENKRAFT OCH ÅNGKRAFT VID INDUSTRIELL DRIFT.
Efter dipl.-ing. H. Frilunds och
driftchefen K. G. Ljungdahls föredrag vid
teknologföreningens årsmöte den 18 mars –
föredragen finnas införda i häfte 24 och 25, resp.
26 d. å. – utspann sig följande diskussion.
Överingenjör E. Spetz, fann naturligt att vårt lands
vattenkraft utan större svårighet kan konkurrera med
ångkraften, åtminstone med sådan från
kondenseringsmaskineri. Endast i undantagsfall samt vid billigt
bränsle, såsom t. e. vid sågverken, kan det senare äga
egentligt berättigande, förutom som vattenkraftreserv.
Annorlunda med avtappnings- eller mottryckskraften, där
värmeförbrukningen, när den avgående ångan utnyttjas,
kan begränsas till 1 000 à 1 200 Cal pr kWh (mot
3 000 à 6 000 Cal pr kWh vid kondenseringsdrift).
Kraftpriset sjunker sålunda till 0,75 à 1,5 öre per kWh,
vilket pris prima vattenkraft icke ofta kan köpas för.
Som exempel på en modern anläggning, anfördes
Östrands sulfatfabriks ångturbingenerator om 10 000
kVA, arbetande med 25 atö tryck, 350° temp., samt
avtappning av kokånga vid 10 atö tryck och torkånga av
2,0 atö tryck. Av sammanställda diagram från ett antal
pappers- och cellulosafabrikers kraftförsörjning (fig. 1)
 |
Fig. 1. Ångkraft och vattenkraft inom pappers- och cellulosaindustrien.
|
framgår bl. a. att dessa använda 50 % köpt elektrisk
energi, 30 % egen vattenkraft och 20 % ångkraft.
Gentemot ingenjör Frilund hävdade tal, att verkställda
utredningar i flera fall visat det lönande vid
textilfabriker att utvinna mottryckskraft ur värmeångan. Även
ett större mejeri hade med gott resultat anlagt eget
ångkraftverk, i st. f. att som förut köpa elektrisk energi.
I stort kan sägas att mottryckskraften, där den kan
komma till användning blir billigare än annan
drivkraft. Lägre pris nås endast för sekunda kraft eller
överskottskraft från vattenkraftanläggningar.
Överingenjör R. Hellborg ville framhäva betydelsen
av ångkraftverkens samarbete med vattenkraften dels
som reserver, dels som toppbelastningscentraler. I
elektrifieringens barndom, då uteslutande likström
användes, tjänstgjorde blyackumulatorn såsom reserv för
upptagande av spetsbelastningarna. När
växelströmsdistributionen infördes, kunde först den moderna
ångtekniken skapa det mot blyackumulatorn svarande
organet, nämligen i kombination den snabbeldade
ångpannan, ångturbinen och Ruthsackumulatorn. I en
dylik reservanläggning löper generatorn normalt såsom
synkronmotor infasad på fjärrnätet. Om detta faller ut
eller om belastningen stiger, går
aggregatet automatiskt över till generatordrift.
Sålunda erhålles en idealisk
momentanreserv, lämplig för t. e.
stadsbelastningsnätet samtidigt som toppbelysningen täckes,
om sådana ånganläggningar ordnas nära
belastningscentra, varigenom
driftsäkerheten ökas och överföringskostnaderna
för toppkraften inbesparas. En sådan
decentralisering på flera småstationer blir
ej dyrare än en storstation.
Reservstationer i storleksordningen 10 000 kW skulle
sålunda kunna byggas för 125–150 kr./kW.
Civilingenjör Viktor Blomquist ville
kraftigt reservera sig mot ingenjör
Frilunds uttalande, att ett ängtryck av ca
35 atm skulle vara det ekonomiskt
fördelaktigaste. Visserligen äro ångpannor av
vanligt utförande för ca 100 atm ungefär
100 % dyrare än sådana för 35 atm, men
det oaktat bliva de totala
anläggningskostnaderna för en 100 atm anläggning
endast 5–10 % dyrare än vid det lägre
trycket enligt uppgifter i den amerikanska
facklitteraturen.
Atmospannan för 100 atm tryck kan
emellertid i pris konkurrera med 35 atm
pannorna och en Atmospanna för 50 atm
är t. o. m. billigare än en 35 atm panna.
Därtill kommer att Atmospannan är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0280.html
