Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 28. 9 juli 1932
- Vattenkraft och ångkraft vid industriell drift. Diskussion, av E. Spetz, R. Hellborg, Viktor Blomquist, Alex. Engblom, Lage Malm, Tom Nordensson, Sten Velander, Borgquist, Frilund, referat av Fmn.
- Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begagnande av kaloriförbrukningssiffror från en
anläggning för bedömande av förhållandena vid en annan.
Emedan den i föredraget behandlade Yarrowpannans
tomgångs- och stilleståndsförluster äro synnerligen låga
(de lägsta i Finland) fanns speciellt skäl att icke draga
allmängiltiga slutsatser från de i föredraget härledda
kaloriförbrukningsekvationernas absoluta värden.
I föredraget har avsetts att visa en metod för
härledande av en anläggnings kaloriförbrukningsekvatlon.
Genom att beakta även stillestånds- och
uppeldningsförlusterna vid värmeförbrukningsekvationernas
uppgörande, minskas det erforderliga driftpåslagets storlek
avsevärt och omfattar i huvudsak blott sådana faktorer
(nedsmutsning, oförbränt kol i askan), som genom
sträng driftkontroll kunna hållas inom rätt låga gränser.
Någon nämnvärd (inom mättoleranserna) försämring
av driftverkningsgraden hos en panna vid varierande
belastning eller vid körning med samma medelbelastning
utan belastningsvariationer hade tal. icke kunnat
konstatera vid utförda prov.
Användbarheten av kaloriförbrukningsekvationsmetoden
för analys av en kraftanläggnings praktiska
bränsleförbrukning (årsresultat) styrktes av en slående
överensstämmelse som erhållits för kaloriförbrukningen
per kWh enligt driftstatistik och enligt nyssnämnda
metod vid en större industriell kraftanläggning i
Finland. Fmn.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
Stockholm 23.6.32.
Den faktiska ekonomiska utvecklingen under maj
månad kan icke uppvisa några nämnvärda tecken
till förbättring av situationen. Däremot födde
Lausanne-konferensen och diskussionen kring densamma till
en början förhoppningar om att det internationella
samarbetet skall kunna skänka oss vissa
absoluta förutsättningar för en vändning i konjunkturen.
Möjligheterna för en för såväl gäldenär- som
borgenärstater acceptabel lösning av hela frågan om
krigsskulderna, som undanröjer det hinder för det allmänna
ekonomiska tillfrisknandet, de hittillsvarande
"lösningar" utgjort, syntes större, än man på grund
av det inrepolitiska läget inom de av en uppgörelse
berörda staterna för endast några månader sedan
vågade hoppas. Förhoppningarna om konferensens
lyckliga förlopp ha tagit sig uttryck i en kursstegring i de
mera politiskt riksbetonade obligationerna. Noteringen
på Younglånet i Stockholm steg sålunda sedan
början av maj månad från 40 till 52 den 25 maj och
motsvarande kursstegring för Daweslånet är från 40
till 55. Förbättringen av kursen för de i utlandet
placerade tyska lånen är allmän. Vereinigte Stahlwerke
6 1/2 % dollarlån steg sålunda samtidigt från 12 till 25 1/8,
vilket dock också avspeglar förbättringen i koncernens
produktionsläge under de senaste månaderna. Även
andra utlandslån, såsom det rumäniska monopollånet
och brasilianska kaffelånet, visa kursvinster, om än ej
av den storleksordning som de tyska. Efter en mindre
kursförlust som avspeglade en kortvarig pessimism ha
kurserna för Dawes- och Younglånen fortsatt uppåt till
resp. 63 och 63 1/2–64, vilket tyder på att hoppet om en
god lösning alltjämt växer inomi finansiella kretsar. Även
om det är tämligen klart, att det för ett allmänt
ekonomiskt tillfrisknande kräves en definitiv och för
gäldenären ej allt för tryckande reglering av skadeståndsfrågan,
så är det tydligt, att enbart försvinnandet av detta
ständiga irritationsmoment och under nuvarande
handelspolitiska och ekonomiska förhållanden i varje fall
orimliga skuldförhållande icke i och för sig är
tillräckligt att åstadkomma ett omslag i konjunkturen.
Avgörande för den allmänna ekonomiska utvecklingen
jorden runt torde konjunkturutvecklingen i U. S. A. vara,
och utan ett omslag där torde någon nämnvärd
förbättring icke vara att påräkna i övriga delar av
världen. Sannolikheten för att en ur allmän ekonomisk
synpunkt mera rationell reglering av krigsskadeståndsfrågan
skulle kunna medföra den rent psykologiska
omsvängning i U. S. A., som en stigande konjunktur
förutsätter, är ringa. Ett ordnande av skadeståndsfrågan i
förut nämnd riktning är en av de många samverkande
faktorer, som krävas för en varaktig förbättring av
läget. En begränsning av rustningsbördorna i Hooversk
anda skulle givetvis i hög grad bidraga att bringa reda
i budgeterna, som genom det fortskridande prisfallet
med därav följande höjning av reallönerna och
sammansmältning av vinstmarginalerna bringats ur balans
och trots dryga nya skattebördor äro svåra att hålla i
jämvikt. Innan prisfallet upphört, torde man icke
kunna vänta, att de psykologiska förutsättningarna för
en konjunkturstegring skola kunna växa fram. Det
internationella prisfallet visar emellertid inga tendenser
att upphöra. Den amerikanska prisindexen pekar på
fortskridande prisfall för maj; Fishers index – Bureau
of Labors har ännu icke publicerats – visar en siffra
för nämnda månad på 61,0 mot 62,2 för april och 65,0
för januari. Även den engelska prisnivån har trots
pappersvalutan fortsatt att falla, enligt Economists index
från 83,3 för maj till 81,3 för juni, medan
januarisiffran var 90,0. Någon påtagbar förbättring i de
allmänna förutsättningarna för ett omslag i konjunkturen
kan sålunda icke konstateras.
Däremot har intrycket av att lågkonjunkturens
verkningar i U. S. A. blivit allt mera djupgående ytterligare
stärkts genom att industrier, som framställa rena
konsumtionsvaror i allt högre grad fått känning av krisen.
Tidigare ha dessa industrier lyckats hålla
produktionsvolymen uppe anmärkningsvärt väl, men de senaste
månaderna ha medfört ett markerat omslag i detta
avseende. Medan industriens ullkonsumtion under januari
och februari var i nivå med föregående års, sjönk den
under mars och uppgick för april till endast något mer
än 40 % av den under samma månad ett år tidigare.
Stark men ej fullt så markerad är minskningen av
bomull; nedgången kom här först i och med april, medan
första kvartalet varit lika gynnsamt som året förut.
Under maj konsumerades 332 000 balar bomull mot
466 000 under samma månad året förut och 458 000 i
genomsnitt per månad under innevarande års första
kvartal. Även om den senast publicerade
månadssiffran för tillverkningen av automobiler är något
förmånligare än den för tidigare månader innevarande år, så
är förbättringen så obetydlig och har dessutom
avmattning redan åter inträtt, att densamma näppeligen kan
inregistreras som något mera förhoppningsfullt tecken.
Under april tillverkades 148 000 bilar, vilket innebär en
stegring på 29 000 mot genomsnittet för de tre
föregående månaderna, men å andra sidan betyder den en
minskning med hela 190 000 gentemot samma månad i
fjol. Preliminära siffror för maj ge vid handen, att
fortsatt förbättring av ungefär samma storlek ägt rum
under denna månad, men senare rapporter meddela
dock om nya inskränkningar. Härmed är den enda
mera påtagbara förbättringen i produktionsläget för de
stora utslagsgivande produktionsgrenarna konstaterad.
Stålindustrien har sålunda under de båda sista
majveckorna endast kunnat utnyttja 17 % av sin kapacitet,
vilket innebär bottenrekord sedan krigets slut. Siffran
för ståltrustens orderreserv har samma tråkiga
innebörd; den är 2,18 mill. ton mot 2,33 månaden förut,
3,62 mill. ton för maj i fjol. Tackjärnsproduktionen
uppgick under maj till 0,80 mill. ton och motsvarande
siffra för stål till 1,12 mill. ton, medan tillverkningen
under samma månader i fjol var resp. 2,03 och 2,54 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0282.html
