Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 298 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 30 juli 1932 - Ångreservstation som värmecentral, av George W. Oliver och K. Erland Ridderstråle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 9. Distributionsnät.

På servisledningarna upptages expansionen av
s. k. expansionsknän, bestående av fyra 90° knärör
arrangerade som synes å fig. 11. Dessa knän
placeras så nära huvudledningen som möjligt.

Alla ledningar äro isolerade med 1 1/2 tum (3,8 cm)
tjock asbest-svampfilt och täckes med skyddande
lager av tjärpapp. Kopplingar, ventiler och
expansionsfogar täckas med magnesiaplattor, som
cementeras och inklädas med kanfas.

Fig. 10. Huvudledning.

Fig. 12 visar en tvärsektion av servisledning.
Som framgår av fig. skiljer sig dess
konstruktion i någon mån från huvudledningarnas i det
att: a) endast en nivåpåle användes, b)
dräneringsrören äro uteslutna, på grund av ofta
förekommande hinder i form av olika slag av
servisledningar, c) rörrullar användas i stället
för justerbara rullar. Rörrullarna tillåta
rörelse i både längd- och tvärriktningen, vilket är
nödvändigt, enär praktiskt taget alla servisledningar
ansluta sig till huvudledningarna mellan expansionsfogarna.

Servisledningarna läggas med 1 % lutning
eller så nära härtill som möjligt.

Som regel levereras ånga till de olika
anslutna byggnaderna under ett tryck av ca 40 pund
(2,8 kg/cm²) och reduceras att anpassas för
kundens behov. Ingen distribution av ånga för
industriändamål äger rum.

Ångförbrukningen mätes i varje särskild
byggnad genom uppmätning av kondensvattnet
medelst en rotationsmätare placerad vid utloppet från
kundens värmesystem. Fig. 13 visar en schematisk
skiss av en mätare. Observeras bör, att skovel nr 1

Fig. 11. Expansionsknä å servisledning.

Fig. 12. Servisledning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>